Läkemedelskemiska priset

Det läkemedelskemiska priset utdelas av Sektionen för läkemedelskemi till person som gjort betydelsefulla insatser inom det läkemedelskemiska området.

Tidigare pristagare

2021 – Ulf Ellervik, Lunds universitet

Professor Ulf Ellervik tilldelas det Läkemedelskemiska priset 2021 för sin excellens i att för en bred publik skapa intresse för den kemiska vetenskapen och förklara hur olika molekyler kan påverka oss, och på så sätt synliggöra kemi och läkemedel i samhällsdebatten. Han kombinerar djup ämneskunskap inom läkemedelskemi och farmakologi med en enastående pedagogisk förmåga att på ett tydligt och underhållande sätt, ofta med anekdotiskt inslag, nå ut till icke-experten om samspelet mellan människokroppen och de läkemedel och andra kemiska substanser den exponeras för.

2019 – Kristina Luthman, Göteborgs universitet

Professor Kristina Luthman tilldelas  Apotekarsocietetens  Läkemedelskemiska pris för hennes mycket framgångsrika insatser för att utveckla utbildning och forskning inom området läkemedelskemi både nationellt och internationellt. Kristina Luthman var den första professorn att utses i läkemedelskemi vid Tromsö universitet samt vid Göteborgs universitet. Hon var essentiell för att bygga upp undervisningen i läkemedelskemi samt för att skapa förutsättningar för en framgångsrik forskningsmiljö vid dessa universitet.

2017 – Arvid Carlsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Professor Arvid Carlsson har under många år varit ledande inom svensk läkemedelskemisk forskning där han mycket framgångsrikt omsatt sina epokgörande upptäckter rörande signalöverföring i hjärnan till utveckling av nya unika läkemedel och läkemedelskandidater. Bland dessa kan nämnas det första selektiva serotoninåterupptagshämmar preparatet Zelmid (Zimelidin), som registrerades i Sverige 1982.

2015 – Bertil Samuelsson, Medivir AB

Professor Bertil Samuelsson har på ett mycket framgångsrikt sätt lyckats kombinera en karriär som läkemedelskemist inom både akademi och läkemedelsindustri. Som professor vid Stockholms universitet har han handlett en lång rad doktorander inom forskningsområden centrala för modern läkemedelsutveckling. Fokus för Samuelssons universitetsforskning har varit utveckling av nya innovativa nukleosidanaloger och peptidomimetika ofta med kolhydrater som utgångspunkt för synteserna. Forskningen har varit inriktad på att identifiera kemiska startpunkter för utveckling av läkemedel mot bland annat HIV, malaria, hepatit C, Alzheimers sjukdom och trombos.

Samuelsson har en lång karriär bakom sig inom Astra och AstraZeneca och har som avdelningschef för läkemedelskemi haft ansvar för att introducera och implementera en lång rad nya tekniker såsom kombinatorisk kemi, beräkningskemi och keminformatik. Efter att ha flyttat till Medivir i slutet på 1990-talet var Samuelsson i sin roll som forskningschef en av de drivande krafterna bakom etableringen av en unik teknologiplattform för utveckling av nya läkemedel baserade på proteasinhibitorer. Detta arbete resulterade nyligen i lanseringen av proteashämmaren simeprevir för behandling av hepatit C virus infektion.

att övertyga de tidiga skeptikerna till kombinationens fördelar.

2012 – Ulf Larsson, AstraZeneca, Södertälje

Ulf Larsson erhåller Läkemedelskemiska priset för sin helt avgörande insats att uveckla den fullskaliga tillverkningsprocessen av ticagrelor (Brilinta), en av de mest komplexa läkemedelssubstanser som hitills lanserats. Ticagrelor har sex kirala centra och således 64 möjliga stereoisomera former. Denna komplexicitet, de uppskattade stora produktionsvolymerna samt krav på låga tillverkningskostnader innebar flera syntesutmaningar. Resultatet har visat sig ge en tillverkningsprocess som trots sina mer än 30 syntessteg ändå är mycket kostnadseffektiv och robust. Sammantaget så är detta arbete ett storslaget exempel på både kreativit nytänkande och insiktsfull syntesdesign.

2010 – Jan Trofast, AstraZeneca, Lund

Jan Trofast har i sitt arbete visat ett visionärt tänkande när det gäller att öppna upp för nya läkemedelskemiska möjligheter. Han har genom att kombinera de olika aktiva komponenterna budesonid (steroid) och formoterol (beta-receptoragonist) lyckats uppnå nya oväntade effekter, som förbättrat behandlingen av bland annat astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det resulterande läkemedlet Symbicort är idag till nytta i behandlingen av mycket stora patientgrupper och säljs nu i mer än 70 länder. Jan Trofast har vid detta utvecklingsarbete visat målmedvetenhet och envishet, egenskaper som varit nödvändiga för att övertyga de tidiga skeptikerna till kombinationens fördelar.

2008 – Bengt Danielsson (postumt), Uno Svensson, Uppsala universitet och Alf Claesson, AstraZeneca

tilldelas Bengt Danielsson (postumt), Uno Svensson och Alf Claesson för boken Läkemedelskemi, som har utgivits i tre upplagor och tryckts i mer än 8 000 exemplar. Boken Läkemedelskemi innehåller en systematisk genomgång av olika läkemedelsklasser. Med sitt tydliga upplägg visar den på ett unikt sätt på samspelet mellan kemisk struktur och farmakologisk effekt hos dessa klasser.

2006 – Per Lindberg, AstraZeneca, Mölndal

Per Lindberg var en av de drivande personerna vid utredningarna av mekanismerna bakom omeprazols biologiska och kemiska reaktioner. Upptäckten och utvecklingen av omeprazaol ledde fram till det syrasekretionshämmande läkemedlet Losec. Per Lindberg var också en av de drivande krafterna bakom försöken att utveckla metoder för separation och syntes av omeprazols enantiomerer med syftet att utreda om dessa hade olika farmakokinetiska och farmakodynamiska profiler. Trots insikten att omeprazol utövar dess syrasekretionshämmande effekt via akirala intermediärer hade Per Lindberg visionen att någon av enantiomererna skulle ha bättre kemiska eller biologiska egenskaper än omeprazol. Framställning och karaktärisering av omeprazols enantiomerer möjliggjorde utvecklingen av det syrasekretionshämmande läkemedlet Nexium (esomeprazol).

2004 – Bahram Resul och Johan Stjernschantz, Uppsala Universitet

Bahram Resul och Johan Stjernschantz har varit centrala för upptäckten och utvecklingen av läkemedlet Xalatan (latanoprost). De har med små resurser men med stor beslutsamhet tagit fram det första i en ny klass av läkemedel mot glaukom och okulär hypertension. Fundamentalt för projektets framgång har varit design och syntes av selektiva agonister för prostaglandin F-receptorer. Detta har kunnat åstadkommas tack vare ett gediget struktur-aktivitetsarbete på prostaglandinanaloger i farmakologiskt relevanta modeller.

2002 – Åke Jönsson, Kabi Vitrum

Åke Jönsson har varit den drivande bakom utvecklingen av inkontinensmedlet Tolterodin/Detrusitol. Han har med stor förståelse för komplexiteten av läkemedelsdesign bearbetat struktur-aktivitets samband för en systematisk optimering av substansklassers farmakologiska och farmakokinetiska egenskaper såväl som designat metoder för produktion av dessa. Med knappa resurser men med desto större beslutsamhet har Åke Jönsson starkt bidragit till en säkrare och effektivare behandling av trängnings inkontinens men också varit en länk i en tradition av betydande svensk läkemedelsforskning som satt fotavtryck i en global medicinsk historia.

2001 – Nils-Gunnar Johansson, Medivir

Nils-Gunnar Johansson har fått priset för de insatser han gjort inom organisk syntetisk kemi, läkemedelskemi, struktur-aktivitets arbeten samt för hans viktiga bidrag till utvecklingen av läkemedel och läkemedelskandidater. Hans arbeten har speciellt fokuserat på purin- och pyrimidin kemi, pro-drugs av nukleosider och att utveckla bioaktiva nukleosid-analoger och har resulterat i ett 75-tal publikationer och ett stort antal patent.  Kemin har varit verktyg för nya idéer för behandling av sjukdomar orsakade av virus, och speciellt har Johansson utvecklat hämmare av enzym som är väsentliga för virus förmåga att föröka sig

2000 – Leif-Åke Svensson, AstraZeneca, Lund

Leif-Åke Svenssons läkemedelskemiska forskning, framför allt med utvecklingen av betaagonister och prodrugs har varit banbrytande. Hans insatser inom dessa områden har bl a lett fram till produkter som Bricanyl och Bambec, vilka ges via andningsvägarna resp oralt vid astma.Leif-Åke Svensson har under många år varit ledande kemist, projektledare och vetenskaplig rådgivare inom Astra/AstaZeneca. Hans forskning speciellt om prodrugs och softdrugs som nya principer för förbättrade läkemedel har rönt ett brett erkännande, men har också resulterat i ett 80-tal vetenskapliga publikationer.

1999 – Arne Brändström, Astra Hässle AB

Arne Brändström har tilldelats priset för hans stora bidrag inom den organisk-fysikaliska kemin och för dess tillämpningar inom läkemedelskemi. Han har därvidlag bidragit till den framgångsrika forskningen som resulterat i utvecklingen av Losec (omeprazole), världens idag mest sålda läkemedel.

1998 – Rune Sandberg, Astra Pain Control AB

Rune Sandberg har genom sin syntetiska skicklighet, sin insikt om struktur aktivitetssamband och genom sin uthållighet skapat flera lokalanestetiska substanser med både klinisk betydelse och användning som farmakologiska verktyg för mekanistiska studier.

1997 – Peder Berntson, Astra Hässle AB

1996 – Arne Thalén, Astra Draco AB

1994 – Hubert Agback, Pharmacia AB

Hubert Agback har med kraft hävdat den preparativa organiska kemins betydelse inom läkemedelsforskningen. Han har i sin verksamhet uppvisat stor mångsidighet och kreativitet, vilket resulterat i farmakologiskt intressanta substanser och läkemedel.