Inredningselement från apoteket Nordstjärnan

Vi söker projektledare till vårt Farmacihistoriska museum

Apotekarsocieteten har fattat ägarbeslut om att utveckla och modernisera museet och nu söker vi dig som vill projektleda denna utveckling! Genom att presentera föremål och fakta, sprida kunskap om forskning, tillverkning och hantering av läkemedel ur ett nutida historiskt perspektiv avser vi bidra till Apotekarsocietetens vision ”Vi gör Sverige kunnigare om läkemedel”.

Läs mer hos jobbet.se  som hjälper oss i denna rekrytering.

Apotekarsocieteten på SvD Debatt ”Total kollaps för folkhälsan om vi inte agerar”

I dag kan vi rädda barn födda så tidigt som i vecka 22. Det är möjligt tack vare modern sjukvård och effektiva läkemedel. Som antibiotika. Vid födseln är immunförsvaret fortfarande omoget, men med fungerande antibiotika att ta till ökar barnets chanser att klara en infektion avsevärt. Inte sällan är det skillnaden mellan liv och död.

Men snart riskerar vi att stå där utan detta starka vapen. En växande antibiotikaresistens gör att dagens antibiotika håller på att förlora sin kraft.

Redan i dag dör 33 000 människor om året i Europa grund av antibiotikaresistens. Görs inget drastiskt är prognosen att vi år 2050 kommer att se 10 miljoner dödsfall världen över på grund av antimikrobiell resistens, det vill säga att inte bara bakterier blir resistenta utan att även virus, parasiter och svampinfektioner utvecklar resistens mot läkemedel.

Liksom klimathotet har hotet med antibiotikaresistens varit känt länge. Likaså vad som behöver gras för att bromsa resistensutvecklingen:

  • Den onödiga och felaktiga användningen av antibiotika måste minska drastiskt.
  • När antibiotika behövs ska rätt sorts antibiotika användas med rätt behandlingstid.
  • Vi är också i skriande behov av nya antibiotika som det ännu inte utvecklats resistens mot.

Men vad gäller nya antibiotika ser det mörkt ut. Förutom de vetenskapliga utmaningarna är de ekonomiska incitamenten att forska fram nya antibiotika ytterst små. Det är läkemedel som ska användas så lite som möjligt, vilket gör dem till en dålig affär för läkemedelsföretagen att satsa på.

Om vi inte klarar ovanstående utmaningar står vi inför en verklighet där en vanlig infektion som lunginflammation åter blir en livsfarlig sjukdom. Där framgångarna inom cancerområdet går förlorade då redan immunsvaga patienter inte klarar av vanliga infektioner – och än mindre själva cancerbehandlingen. Och där transplantationer kommer att bli omöjliga att genomföra, liksom många operationer vi i dag ser som helt rutinmässiga.

Liksom klimathotet berör också den växande antibiotikaresistensen oss alla, vilket gör frågan utmärkt att hantera inom ramen för EU-samarbetet.

Men i motsats till klimathotet talades i det nyligen avslutade EU-valet oroväckande lite om hotet mot antibiotikan. Ett undantag var Centerpartiet som lanserade antibiotikafrågan som en av partiets prioriterade frågor. Men någon vidare antibiotikadebatt blev det inte, vare sig från Centern eller från de övriga partierna. Varför?

Det kan knappast bero på att hotet inte är tillräckligt allvarligt. Eller att det saknas kunskap om konsekvenserna av en skenande resistensutveckling. Budskapet från forskare och andra är tydligt – en total kollaps för folkhälsan är att vänta.

I Sverige är situationen än så länge förhållandevis gynnsam. Genom ett systematiskt arbete i hälso- och sjukvården under många år har vi lyckats minska överanvändningen av antibiotika. Vi har också en god övervakning av resistensutvecklingen och en allt större medvetenhet i befolkningen om värdet av restriktiv antibiotikaanvändning.

Men trots det fortsätter antibiotikaresistensen att öka även här. Förra året noterades höga nivåer av resistens hos bakterien streptococcus agalactiae, som kan orsaka allvarliga infektioner hos nyfödda barn. Likaså fanns en hög resistens hos flera bakterier mot antibiotikumet ciprofloxacin, som bland annat används vid behandling av allvarligare former av urinvägsinfektion.

Och lika lite som klimatet bryr sig antibiotikaresistens om landsgränser. Därför är det inte osannolikt, utan snarare troligt, att du under den senaste utlandsresan plockade upp bakterier med antibiotikaresistenta gener som du nu är bärare och spridare av.

På många håll i världen är dessutom situationen redan betydligt värre. Det räcker med att vända sig till vårt södra grannland Danmark, där grisbönder med multiresistenta MRSA-bakterier klassas som riskpatienter i hälso- och sjukvården, eller till Grekland, där hela sjukhusavdelningar fylls av patienter som inte går att behandla på grund av antibiotikaresistens.

Eller till Bulgarien där den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC nyligen inspekterade landets resistensarbete. I rapporten från inspektionen framkommer att det i stort sett är obefintligt. Det framkommer också att inspektörerna kunde köpa antibiotika utan recept på flera apotek utan problem, något som inte är tillåtet men inte unikt för Bulgarien.

Redan i dag finns en handlingsplan inom EU för arbetet mot antibiotikaresistens. I den slås bland annat fast att EU ska bli ett område med bäst praxis inom antibiotikaområdet, att EU ska främja forskning, utveckling och innovation om antibiotika och att EU ska leda det globala arbetet i kampen mot antibiotikaresistens.

Apotekarsocieteten vill att EU nu börjar agera utifrån sin handlingsplan. Vi vill därför uppmana våra svenska EU-politiker till att aktivt verka för:

  • Stopp för försäljning av antibiotika utan recept, till exempel genom ökad kontroll av medlemsländernas efterlevnad till den EU-gemensamma antibiotikaresistensplanen som alla länder förbundit sig att följa.
  • Öronmärkta forskningsmedel för utveckling av nya antibiotika och arbete mot antibiotikaresistens i EU:s nya forskningsprogram Horizon Europe.
  • Tydliga initiativ för framtagande av finansiella incitament och strukturer för att stimulera utveckling av nya antibiotika.

Utan fungerande antibiotika är den globala hälsan i allvarlig fara. Frågan måste upp på högsta politiska nivå och det behövs ett starkt politiskt ledarskap som är villigt att agera för att genomföra de åtgärder som krävs.

Karin Meyer
phd, vd Apotekarsocieteten

Artiklen ursprungligen publicerad på SvD Debatt 6 juli 2019. Till den artikeln här

Ta del av Apotekarsocietetens seminarium om kompetensutveckling

I samarbete med Uppsala universitet och LIF genomförde Apotekarsocieteten ett seminarium i Almedalen den 3 juli med titeln ”Långsiktigt hållbar läkemedelsutveckling i Sverige – hur säkrar vi kompetensen?”. Du som inte var där kan ta del av seminariet här

I panelen deltog från vänster: Helene Hellmar Knutsson, Margareta Hammarlund-Udenaes, Fredrik Christensson, Karin Eriksson, Birgitta Karpesjö, Dag Larsson. Modererade gjorde Nedjma Chaouche.

Panelen representerade följande organisationer:

  • Fredrik Christensson, Riksdagens socialutskott (C)
  • Karin Eriksson, VINNOVA, Område hälsa
  • Margareta Hammarlund-Udenaes, Dekan, Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet
  • Helene Hellmark Knutsson, Riksdagens näringsutskott (S)
  • Birgitta Karpesjö, Apotekarsocieteten
  • Dag Larsson, LIF

Viktigt att värna grundforskningen

I sitt remissvar till den sk STRUTSEN, utredningen ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan” (SOU 2019:6) lyfter Apotekarsocieteten vikten av att grundforskningen i Sverige måste vara stark, oberoende och långsiktig. Apotekarsocieteten stödjer därför utredarens förslag om ökade basanslag. Läs hela remissvaret här

Apotekarsocieteten i Almedalen 2019

Apotekarsocieteten finns på plats även i år i Almedalen. Kommunikationsansvarige Birgitta Karpesjö medverkar i ett antal seminarier och Ingrid Helander, chefredaktör för Läkemedelsvärlden modererar ett seminarium för Barncancerfonden.

1 juli Nyanländ idag, legitimerad apotekare i morgon. Hur förvaltas de nyanländas potential?

3 juli  Långsiktigt hållbar läkemedelsutveckling i Sverige – hur säkrar vi kompetensen?

3 juli Varför får barn med cancer inte tillgång till de behandlingar de behöver?

Följ oss under Almedalsveckan på  Twitter @Apotekarsociete, Facebook och Linkedin!

Nominera till priset för Bästa patientinformation 2019

Nu är det dags att nominera till priset för Bästa patientinformation 2019.

Syftet med priset, som delas ut av Apotekarsocieteten, är att premiera de goda insatser som görs och samtidigt bidra till dialogen om vad som är bra och ändamålsenlig patientinformation. Nominera senast 13 september.

Läs mer

Bästa kundinsats på apotek belönas

Nu är det dags att nominera till priset för ”Bästa kundinsats på apotek” som delas ut av Apotekarsocietetens sektion för öppenvårdsfarmaci Syftet är att uppmärksamma och belöna kundinsatser på öppenvårdsapotek och inspirera kollegor. Priset delades ut första gången 2014 och är från och med 2019 ett pris med en prissumma om 15 000 kronor. Sista dag att nominera är 1 oktober.

Läs mer

Apotekarsocieteten välkomnar tydlighet kring komplementär vård

Idag har slutbetänkandet i utredningen om komplementär och alternativ vård presenterats. Genomgående i både detta och det delbetänkande som presenterades tidigare i vår är önskade krav på tydlighet om vad som ska gälla för dessa behandlingar samt deras relation till hälso- och sjukvården.

– De ökade krav på tydlighet som utredningen vill lyfta är viktiga för patientsäkerheten och något som Apotekarsocieteten välkomnar, säger Karin Meyer VD Apotekarsocieteten.

Utredningen har letts av professor emeritus i medicin Kjell Asplund som nu på måndag den 10 juni presenterar utredningen hos Apotekarsocieteten.

Apotekarsocieteten har tidigare lyft att det inte behövs någon särreglering av läkemedelslagstiftning för antroposofiska produkter m m vilket även blev riskdagen beslut 2016. Läs mer

International Clinical Trials Day – get together

Apotekarsocieteten på SvD Debatt om kliniska prövningar

I en debattartikel på SvD Debatt den 30 maj skriver Apotekarsocieteten med flera att införandet av avgift för kliniska prövningar som initieras av enskilda forskare inte stämmer överens med life science-satsningen. En avgiftshöjning för dessa studier kan leda till att antalet kliniska prövningar i Sverige minskar.  Författarna ger två förslag på tänkbara lösningar med adress till ansvariga ministrar vid socialdepartementet och utbildningsdepartementet. Dessa förslag innebär i korthet att:

  • Regeringen skyndsamt påbörjar arbetet med att förändra lagstiftningen så att akademiska kliniska prövningar även fortsatt är avgiftsbefriade.
  • Regeringen tillför medel till en statlig forskningsfinansiär, exempelvis Vetenskapsrådet, och att dessa medel görs tillgängliga för forskare som drabbas av denna avgift.

Artikeln är undertecknad av företrädare för Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, NEPI, LOK och Apotekarsocieteten.

Till debattartikeln på SvD Debatt (kan vara inloggningsskyddad)

 

Kampen mot antibiotikaresistens: Framtidens antibakteriella behandlingar – vad är på gång?

Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Ta del av inspelningen

Torsdag den 23 maj arrangerade Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden ett heldagsseminarium om Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Ett 60-tal experter, beslutsfattare och andra engagerade i frågan hade samlats för att djupdyka i arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige, förutsättningarna för att få fram nya antibiotika, utsläppen från antibiotikatillverkning samt det globala arbetet mot resistensutvecklingen. Seminariet var det senaste i ett antal seminarier som anordnats under 2018 och fram till nu på temat Kampen mot antibiotikaresistens

Seminariet var uppdelat i fyra block och du kan ta del av en inspelning från det här:.

Antibiotikaanvändning och resistensarbete i Sverige
med medverkan av
Stephan Stenmark, Strama
Enrico Baraldi, Platinea och Uppsala universitet
Camilla Björn, Spirha
Magnus Thyberg, Stockholms läns landsting

Nya antibakteriella behandlingar – vad är vi beredda att betala?
med medverkan av
Anders Karlén, Uppsala universitet
Enrico Baraldi, Uppsala universitet
Bengt Mattson, LIF
Christoffter Fjellner, (M) fd EU-parlamentariker

Tillverkning av antibiotika – räddar liv men driver resistensutvecklingen
med medverkan av
Joakim Larsson, Göteborgs universitet
Therese Ringbom, Läkemedelsverket
Bengt Mattson, LIF

Sverige är världsbäst på antibiotikaresistens. Hur får världen nytta av vår kunskap
med medverkan av
Anna Sjöblom, Läkare utan gränser
Otto Cars, ReAct
Karin Tegmark-Wisell, Folkhälsomyndigheten
Markus Moll, SIDA