Bra att vara medlem i Apotekarsocieteten

På frågan ”hur sannolikt är det att du skulle rekommendera ett medlemskap i Apotekarsocieteten” svarade 42% en nia eller tia på en 10-gradig skala i den enkät som gjordes bland föreningens medlemmar under våren.

Av de nära 1000 medlemmar som svarat på enkäten är en stor del, nästan 40% verksamma inom läkemedelsindustri, 26% inom apotek och 17% i hälso- och sjukvård. På frågan inom vilka områden som medlemmarna arbetar svarar en majoritet att de arbetar inom forskning- och utveckling och det följs av öppenvårdsapotek, kliniska studier, kvalitet, hälso- och sjukvård och Regulatory Affairs.

Viktigast i medlemskapet är de aktiviteter som erbjuds i kretsar och sektioner.

Med enkäten som grund kommer vi att fortsätta arbetet med att vara en relevant aktör och erbjuda ett värdefullt medlemskap.

Tack alla ni som bidragit genom att att svara på enkäten!

Apotekarsocietetens medlemsundersökning våren 2020

Proteomik – viktigt redskap i framtidens läkemedel

Proteomik innebär storskalig analys av proteiner och spelar en viktig roll i framtidens läkemedelsutveckling. Apotekarsocieteten är lokal värd för nästa internationella HUPO-kongress i oktober 2021. Kongressen som på grund av årets pandemi flyttas ett år framåt i tiden.

Apotekarsocietetens expertgrupp Swedish Proteomics Society och dess representant professor György Marko Varga är de som står bakom mycket av det arbete som gjorts. I en artikel i Pharma Industry med bland annat György kan du läsa mer om proteomik och den kommande kongressen.

Framtidens läkemedel fokus på HUPO 2021

Hur bra är antikroppstester mot Covid-19?

Hur bra är de antikroppstester mot #covid19 som finns på marknaden? Professor Sophia Hober gästade Apotekarsocietetens under gårdagen och berättade vad som skiljer bra test från dåliga och vad ett testsvar egentligen betyder.

Här kan du ta del av föreläsningen. Öppen för alla fram till midsommar, därefter kan du som medlem i Apotekarsocieteten ta del av den efter inloggning. Om du inte redan är medlem, läs mer om att vara medlem här.

Kontorslokal och motorcykelparkeringar uthyres

I våra lokaler i centrala Stockholm har vi nu en kontorslokal ledig för uthyrning samt möjlighet att hyra motorcykelparkering på vår låsta innergård.

KONTORSLOKAL om 134 kvm är ledig för uthyrning i en av Apotekarsocietetens fastigheter på Wallingatan 24.
Beskrivning: Fint kontor med rum i olika storlekar. Mötesrum. Trägolv och ljusa väggar.
Pentry, två wc och en dusch.

MOTORCYKELPLATSER på Wallingatan 24, på innergård med låst dörr, finns för uthyrning.

För intresseanmälan och ytterligare information kontakta Mattias Bäckman, Baltazar AB mattias.backman@baltazar.se  eller på telefon 076-175 00 44.

Läkemedelsvärlden söker ytterligare en journalist

Till vår nyhetssajt Läkemedelsvärlden söker vi ytterligare en journalist. Läs mer här

Vi ställer inte in, vi ställer om!

Vi ställer inte in, vi ställer om! Det är vad Apotekarsocieteten gör för att även under dessa tider kunna erbjuda aktuella föreläsningar och andra kompetenshöjande aktiviteter. Den 9 juni erbjuder vi inte mindre än två aktiviteter. Professor Sophia Hobert föreläser om antikroppar mot covid-19 och senare samma dag arrangerar Sektionen för läkemedelsformulering en föreläsning kring vacciner.

Glöm inte bort att du som medlem i Apotekarsocieteten kan ta del av de tidigare aktiviteter som arrangerats genom att logga in under inspelade aktiviteter. Läs mer.
Du som ännu inte är medlem, läs mer och bli medlem här.

Nya hedersledamöter i Apotekarsocieteten

Ett enhälligt fullmäktige hos Apotekarsocieteten 15-16 maj beslutade att till nya hedersledamöter utse apotekare Anne Hiselius och docent Björn Lindeke.

Anne är klinisk apotekare inom Region Jönköping och en pionjär inom området klinisk farmaci och valdes till hedersledamot med följande motivering:

”Med sitt fokus på patienten i centrum, att se till hela vårdkedjan och att professioner blir starkare tillsammans, har hon varit och är en förebild och inspiration för den kliniska farmacin i Sverige. ”

-Varmt tack för utmärkelsen! Jag hoppas att många kollegor tar chansen att hjälpa till att utveckla klinisk farmaci i Sverige. Betydelsefullt för mig personligen har det varit att fått chansen att skapa kontakter med, och lära av kollegor i andra länder. Här har Apotekarsocieteten via Sektionen för sjukvårdsfarmaci och stipendier för längre besök i USA och England varit viktig, säger Anne.

Björn Lindeke är docent i läkemedelskemi och var tidigare adjungerad professor vid Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet. Björn har även varit VD på Apotekarsocieteten och valdes till hedersledamot med följande motivering:

”För sin tongivande forskning internationellt inom läkemedelsmetabolism och för hans insatser för Apotekarsocieteten både som VD och i sitt engagemang och genuina intresse och kompetens inom historia och biblioteksområdet vilken gagnat föreningens biblioteks- och museiverksamhet.”

-Det är med stort nöje och ödmjukhet jag tagit emot Apotekarsocietetens Fullmäktiges beslut att jag utvalts till en i gruppen av initierade hedersmedlemmar, säger Björn.

Clinical Trials Day 2020 – 10 mål för klinisk forskning 2030

Klinisk forskning är en förutsättning för att minska patienternas lidande och förbättra vårdens kvalitet. Men idag får patientnära forskning och innovation för litet utrymme i svensk hälso- och sjukvård.

Stiftelsen Forska!Sverige har tillsammans med de 34 organisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd” tagit fram en ny rapport till regeringen med tio konkreta förslag för att stärka forskning som förbättrar och räddar liv. Med fokus på klinisk forskning bidrar rapporten med ett scenario för 2030, en nulägesanalys och åtgärdsförslag för att nå målen.

Ta del av dessa tio förslag i bildspelet med vision och mål för klinisk forskning 2030

Rapporten ”Klinisk forskning år 2030”

Debattartikel Dagens Samhälle 8 maj

Bra att vid behov kunna omfördela läkemedel mellan apotek men gör en egen föreskrift för detta

Bra att kunna omfördela läkemedel mellan apotek i rådande covid-19 kris.  Det tillstyrker Apotekarsocieteten i sitt remissvar till Läkemedelsverket men påpekar att än mer ändamålsenligt hade varit att skriva en ”beredskapsföreskrift” som även öppnar upp för framtida behov då leveransproblem medför att det inte går att beställa läkemedel på vanlig väg genom en partihandelsaktör.

 

 

10 konkreta förslag för att stärka forskningen som räddar liv

Det skriver företrädare för  medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd” inom Stiftelsen Forska!Sverige  i en debattartikel på Dagens Samhälle idag. Apotekarsocietetens vd Karin Meyer är en av företrädarna.
Idag presenteras även en ny rapport med tio konkreta förslag för att stärka forskning som förbättrar och räddar liv. Med fokus på klinisk forskning bidrar rapporten med ett scenario för år 2030, en nulägesanalys och åtgärdsförslag för att nå målen. Förslagen är ett bidrag till regeringens life science-strategi och den kommande forskningspropositionen.

Om inte medicinsk forskning stärks kommer vårdens utveckling att hämmas, befolkningen få sämre tillgång till nya behandlingsmetoder och Sverige kommer att tappa i konkurrenskraft. Det skriver Stiftelsen Forska!Sverige och medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd”, som tagit fram en rapport med tio förslag till regeringen om hur den kliniska forskningen kan stärkas.

Det finns ett stort behov av medicinsk forskning för att möta globala utmaningar, såsom den pågående Coronapandemin. Ju starkare den medicinska forskningen står, desto snabbare går det att utveckla och tillverka nya testmetoder, läkemedel och vaccin.

Sverige har många framstående forskargrupper, men vår position får aldrig tas för given. Det tar decennier att bygga upp kompetens och kapacitet. Forskningen måste kontinuerligt värnas för att hantera de utmaningar vi ställs inför.

Trots att kostnaderna för att bedriva högkvalitativ medicinsk forskning har ökat under ett antal år, har den statliga finansieringen inte stärkts i samma takt. Tvärtom minskade den från cirka 9,2 miljarder kronor år 2018 till cirka 8,8 miljarder år 2019, enligt ny statistik från SCB. Prognosen för innevarande år visar visserligen en ökning, men innebär ändå en sjunkande nivå i förhållande till år 2018. Förutsättningarna att bedriva medicinsk forskning har därmed väsentligt försvagats. Det duger inte.

Det är politikernas ansvar att säkra Sveriges forskningsbas och möjligheten att dra praktisk nytta av forskningsframsteg. I en tid när sjukvården är i fokus och behovet av nya effektivare åtgärder är större än någonsin, bör regeringen ge tydliga signaler om ökade statliga investeringar i medicinsk forskning, både genom ökade anslag till Vetenskapsrådet och direkt till universiteten. Regeringens tillskott på 100 miljoner kronor till forskning som syftar till att bekämpa Coronapandemin är bra, men inte tillräckligt.

De statliga investeringarna i medicinsk forskning motsvarar mindre än 2 öre per vårdkrona. Vi uppmanar regeringen att på sikt öka investeringsnivån till att motsvara 4 öre per vårdkrona. Förslaget stöds av 80 procent av befolkningen, enligt en Sifo-undersökning beställd av Forska!Sverige 2019.

Patientnära (klinisk) forskning är en förutsättning för att förbättra vårdens kvalitet. Dessvärre får sådan forskning för litet utrymme i den svenska hälso- och sjukvården.

Stiftelsen Forska!Sverige och de 34 medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd” har därför arbetat fram en rapport med tio förslag och handlingsplaner till regeringen om hur den kliniska forskningen i Sverige kan stärkas.

Rapportens förslag skulle, om de genomfördes, bidra till att förverkliga mål inom flera delar av regeringens life science-strategi:

  • Forskning och infrastruktur – vi föreslår en hållbar finansiering och samordning av infrastruktur för klinisk forskning.
  • Integrering av forskning och innovation i vården – vi föreslår att regering och regioner ökar incitamenten för klinisk forskning inom vården och att behandling, forskning såväl som utbildning utvärderas.
  • Nyttiggörande av hälso- och vårddata – vi föreslår en nationell handlingsplan, en uppdatering av det regulatoriska ramverket och att man tar vara på patienternas kunskap och engagemang.
  • Kompetensförsörjning – vi har ett flertal förslag för kompetensförsörjning och fortbildning, och föreslår även ett nationellt meriterings- och karriärsystem för kliniska forskare.

Om inte medicinsk forskning stärks kommer vårdens utveckling att hämmas, svenska folket får sämre tillgång till nya behandlingsmetoder och Sverige tappar konkurrenskraft. Det kan leda till en förtroendekris då vården inte kan leva upp till medborgarnas förväntningar.

Medicinsk forskning och utveckling måste prioriteras för att värna befolkningens hälsa och Sveriges välstånd. Vi anser därför att regeringen bör genomföra omfattande satsningar på medicinsk forskning i kommande statsbudgetar och inkludera våra förslag i den kommande forskningspropositionen.

Till debattartikeln i Dagens Samhälle publicerad 8 maj 2020