Hon prisas för sina insatser inom samhällsfarmacin

Rune Lönngren-priset år 2021 tilldelas Margareta Hammarlund-Udenaes. Foto: Engstream.

Margareta Hammarlund-Udenaes tilldelas Apotekarsocietetens utmärkelse Rune Lönngren-priset för sina betydelsefulla insatser inom samhällsfarmaci och klinisk farmaci.

Margareta Hammarlund-Udenaes är professor emerita i farmakokinetik vid Uppsala universitet, där hon gjort stort avtryck inte minst på den farmaceutiska fakulteten. Där har hon, bland mycket annat, drivit på ett ökat inslag av studier om läkemedelsanvändning i utbildningen och haft stor betydelse för tillkomsten av både ämnet farmakoterapi och magisterprogrammet i klinisk farmaci.

För sitt mångåriga engagemang och bidrag för ett ökat fokus på bättre läkemedelsanvändning och utvecklandet av ämnet farmakoterapi, belönas hon med 2021 års Rune Lönngren-pris från Apotekarsocieteten.

‒ Många förändringar och utveckling kommer från en inre drivkraft av vad som är viktigt. Jag var intresserad av ”bedside pharmacy” redan innan jag började apotekarprogrammet 1973 och fick möjlighet att förverkliga delar av det tillsammans med andra under min tid på fakulteten. Det känns stort! Att dessutom bli hedrad genom Rune Lönngrenpriset är rosen på prinsesstårtan! tycker Margareta Hammarlund-Udenaes.

Priset, vars upphovsman Rune Lönngren var en välkänd apoteks-profil fram till sin bortgång 2010, består av en prissumma 25 000 kronor. Priset kommer att delas ut på Apoteksdagen den 24 november, då också Margareta Hammarlund-Udenaes kommer att hålla en föreläsning på temat ”Läkemedel i samhället”.

Festligt firande när föreningen fyllde femtio!

I ett jubileumssmyckat bibliotek gick Apotekarsocietetens 50 års-firande av stapeln den 1 september. Dagen, eller snarare eftermiddagen, inleddes med ett välkomsttal av föreningens ordförande Märit Johansson innan det blandade programmet tog vid. Jubileumsdagen direktsändes för deltagande online medan de medverkande i programmet befann sig på plats på Wallingatan.

Efter välkomsthälsningen intervjuade Läkemedelsvärldens nyblivna chefredaktör, Helene Wallskär, en av föreningens mest erfarna medlemmar, Leif H. Eklund, som också var vd för Apotekarsocieteten 1971 då staten tog över apotekarsocieteten och Apotekarsocieteten som ideell förening bildades. Dagen bjöd också på intressanta nedslag i några av de vetenskapliga sektionernas verksamheter, liksom i utvecklingen i Läkemedelsakademin samt Läkemedelsvärlden.

Många lyssnade säkert spänt när föreningens nya vd, Robert Kronqvist intervjuades om sina första intryck av verksamheten och hur han vill utveckla den framåt.

Ett litet firande i firandet blev det när Apotekarsocietetens senaste hedersledamöter, Anne Hiselius och Björn Lindeke, uppmärksammades med blommor, diplom och ett livslångt medlemskap i föreningen.

Intressanta nyheter förmedlades också när Richard Bergström, apotekare och för många känd som Sveriges vaccinsamordnare, Eva Sjökvist Saers, också apotekare och bland annat tidigare ordförande för Apotekarsocieteten samt Caroline Ingre, ALS-forskare och specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, delade med sig av sina tankar och exempel från sina verkligheter. I ett efterföljande samtal, där också Apotekarsocietetens vd Robert Kronqvist deltog, diskuterades Sveriges roll som läkemedelsnation de kommande 50 åren och Apotekarsocietetens roll däri.

Läs ett längre referat från jubileumsdagen i Läkemedelsvärlden.

Välkommen till en fartfylld höst med Apotekarsocieteten!

Vi hoppas du har haft en fin sommar och precis som vi ser fram emot en spännande och intressant höst. Redan nu finns det flera föreläsningar och arrangemang i kalendariet att anmäla sig till.

Bland annat fyller Apotekarsocieteten 50 år som ideell förening i år och det ska vi fira ordentligt.
Jubileumsdagen den 1 september bjuder på ett smörgårdsbord av föreningens verksamhet och kommer att livesändas. Läs mer och anmäl dig här.

IF:s stiftelse för farmaceutisk forskning fyller också 50 år! Välkommen att fira jubileet den 15 september och ta del av ett intressant program om utvecklingen av svensk life science och framåtspaning om svensk farmaceutisk forskning. Läs mer och anmäl dig här.

Scheelesymposiet den 11 november lockar i år några av världens främsta forskare inom området riktad proteinnedbrytning. En av pionjärerna inom området, professor Craig Crews vid Yale University, tilldelas i år Apotekarsocietetens stora vetenskapliga pris Scheelepriset. Läs mer och anmäl dig här.

Missa heller inte att stipendieutlysningen öppnar den 17 augusti!
I år finns cirka 7 miljoner att ansöka om för bland annat fort- och vidareutbildning, forskning och stöd till behövande. Läs mer här.

Kalendariet fylls hela tiden på så håll dig uppdaterad här.

Vi ses i höst!

Professor Christel Bergström får Källrots-stipendiet

Bild på Christel Bergström

Professor Christel Bergström, institutionen för farmaci vid Uppsala universitet, är 2021 års Källrots-stipendiat.

Stipendiet till Gunnar Källrots minne tilldelas 2021 Christel Bergström, professor i molekylär galenisk farmaci vid Uppsala universitet. Stipendiet delas ut av IF:s stiftelse för farmaceutisk forskning, som Apotekarsocieteten är huvudman för.

Gunnar Källrots stipendium uppgår till 30 000 kronor och delas ut vart tredje till fjärde år till någon som ”genomfört vetenskapligt arbete av högt värde” inom områdena galenisk farmaci och/eller läkemedelsformulering.

Årets stipendiat Christel Bergström är den femte i ordningen och är verksam vid den farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet. Där arbetar hon med orala läkemedel, som tabletter och kapslar, och hon och hennes forskarkollegor utvecklar bland annat metoder för att studera läkemedelsupptag av olika substanser.

”Våra metoder kan användas vid alla sjukdomar men just nu har vi fokus på cancer och neurologiska sjukdomar hos barn”, berättar Christel Bergström i ett filmklipp på Uppsala universitets hemsida.

I forskargruppen har man till exempel utvecklat en virtuell tarmmiljö som kan förutsäga hur läkemedel tas upp i kroppen. Metoden är mycket värdefull i arbetet med att testa och utveckla nya läkemedelssubstanser.

I sin forskning arbetar Christel Bergström också med att utveckla 3D-skrivarteknik för att studera hur läkemededel kan individanpassas i såväl storlek som dos.

”Med tekniken kan vi till exempel ta fram tabletter som är tillräckligt små för barn att användas eller för att dosjustera läkemedel för äldre”, berättar Christel Bergström vidare i filmklippet.

I stipendiekommitténs motivering framhålls just Christel Bergströms användande av innovativa tekniker för att utforma individanpassad och optimerad läkemedelsbehandling.

Utdelning av stipendiet sker tisdagen den 19 oktober 2021 på ett symposium i Apotekarsocietetens lokaler på Wallingatan. I samband med utdelningen håller också Christel Bergström en föreläsning om sin forskning. Läs mer och anmäl dig här!

Hela motiveringen:
”2021 års Gunnar Källrots Stipendium tilldelas professor Christel Bergström har ett starkt engagemang för forskning och vetenskap och som under de senaste årtiondena byggt upp en mycket produktiv forskargrupp om cirka 20 personer. Christel driver framgångsrika multidisciplinära samarbeten kring utveckling av nya tekniker för att öka den orala biotillgängligheten av biologiska substanser samt av läkemedelsubstanser som har låg löslighet. Christel använder innovativa tekniker för att utforma individualiserade läkemedel för optimerad läkemedelsbehandling. Detta sker bland annat genom att individanpassa läkemedelsformuleringen med 3D-teknik.”

Gunnar Källrot (1911-1971) var en svensk apotekare och tog sin apotekarexamen 1939 vid Uppsala universitet. Under sitt yrkesliv var han bland annat föreståndare för ACO-laboratoriet mellan 1947 och 1959. I övergången från apotekens småskaliga tillverkning av läkemedel till en mer modern och rationell läkemedelsproduktion spelade Gunnar Källrot ”en avgörande roll”. 1971 inrättade IF:s stiftelse för farmaceutisk forskning en stipendiefond till hans minne.

Nedläggningar, nysatsningar och kraften i en medlemsorganisation – Karin Meyer sammanfattar sina år som vd för Apotekarsocieteten.

Karin Meyer, avgående vd Apotekarsocieteten

Läkemedelsvärldens Helene Wallskär intervjuar Apotekarsocietetens avgående vd Karin Meyer. På porträttet bakom syns Eva Sjökvist Saers, Apotekarsocietetens styrelseordförande 2008-2016.

Efter nästan sju år som vd för Apotekarsocieteten lämnar Karin Meyer i slutet av april sitt uppdrag. I en intervju med Läkemedelsvärlden blickar hon tillbaka på vd-åren och de utmaningar och möjligheter de inneburit.

En augustidag 2014 steg Karin Meyer in genom den bastanta entréporten på Wallingatan 26A i Stockholm och tog itu med sitt uppdrag som vd vid Apotekarsocieteten.

– Uppdragen från styrelsen var tydliga, säger hon.

Det handlade om att modernisera och utveckla organisationen, stärka den vetenskapliga profilen samt skapa en finansiellt mer långsiktigt hållbar verksamhet.

Karin Meyer minns att Apotekarsocietetens långa kunskapstradition och starka historiska förankring gjorde stort intryck på henne redan från början.

– Det har hela tiden varit viktigt för mig att slå vakt om de unika värdena och att hitta en balans mellan dem och en nödvändig vidareutveckling, säger hon.

– För jag såg också att det behövdes förändring. Vi låg kvar i att göra saker och ting som vi alltid hade gjort dem, trots att omvärlden hade förändrats och inte alltid längre efterfrågade det vi gjorde. Vi nådde inte ut med allt fantastiskt vi gjorde. Det bidrog också till en oroande utveckling av våra kostnader.

Läs hela intervjun med Karin Meyer på Läkemedelsvärldens hemsida.

Pris för bästa patientinformation till hemsida om ovanlig muskelsjukdom

Utdelning av priset bästa patientinformation.

Elin Karlsson från sektionen för läkemedelsinformation fick hjälp av Göran Hägglund, senior konsult på kommunikationsbyrån Reformklubben, att dela ut Apotekarsocietetens pris för bästa patientinformation till Krister Sandström och Gabriella Brunlid från läkemedelsföretaget Biogen.

Apotekarsocietetens utmärkelse Bästa patientinformation går år 2020 till läkemedelsföretaget Biogen för hemsidan togetherinsma.se, med information om den ovanliga muskelnedbrytande sjukdomen spinal muskelatrofi (SMA).

Priset delas ut årligen av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsinformation och syftar till att lyfta fram olika goda exempel på bra patientinformation och stödjande åtgärder som görs utöver de lagstadgade bipacksedlarna.

– Vi är otroligt stolta över att få det här priset. Vi utvecklar ju läkemedel för patienter, men också information till patienter, sade Krister Sandström, country manager för Biogen Sverige i samband med prisutdelningen.
– Det är viktigt att vi har välinformerade patienter så det här priset har gett oss en stor energi-boost och ett kvitto på att vi gör det med hög kvalitet. Stort tack till Apotekarsocieteten som gett oss det här priset!

Hemsidan riktar sig till patienter, anhöriga, vård och samhälle och innehåller bland annat information om SMA, berättelser om hur det är att leva med sjukdomen, vilka olika vårdalternativ som finns och kontaktmöjligheter till olika nätverk.

I motiveringen för priset står bland annat att läsa: ”Med togetherinsma.se ges viktig kunskap och delaktighet kring en svår och ovanlig sjukdom. Då sjukdomen är relativt ovanlig och kunskap saknas om sjukdomen så tjänar informationen på hemsidan ett viktigt syfte.”

– Det är otroligt viktigt att patienter, utifrån sin egen förmåga, blir så välutbildade de kan om sin sjukdom. Det ger bättre följsamhet till behandling och därmed bättre behandlingsresultat, sade Elin Karlsson, kliniskt verksam läkare och styrelseledamot i sektionen för läkemedelsinformation, vid prisutdelningen som hölls vid det digitala mötet Folkhälsodalen i går onsdag.

Förutom äran består priset av ett diplom och möjlighet för pristagarna att medverka i juryn för att utse nästa års vinnare av utmärkelsen ”Bästa patientinformation”.

Här kan du se hela prisutdelningen från Folkhälsodalen.

Motiveringen i sin helhet:

”En hemsida med information om den ovanliga genetiska sjukdomen Spinal Muskelatrofi (SMA) som skapar konkret nytta för patient, vård, anhöriga och samhälle. Med togetherinsma.se ges viktig kunskap och delaktighet kring en svår och ovanlig sjukdom. Då sjukdomen är relativt ovanlig och kunskap saknas om sjukdomen så tjänar informationen på hemsidan ett viktigt syfte. Hemsidan ger också föräldrar och barn med SMA hopp genom att det är lätt att finna kontakt med patientorganisation/er för att nå andra i liknande situation.”

Bokrecension: ”Fängslande beskrivning av Scheele och hans samtid”

Ulf Ivarsson är författare till romanen "Kemin var hans ädla ögonsten" om Carl Wilhelm Scheele.

Författaren Ulf Ivarssons debutroman ”Kemin var hans ädla ögonsten” handlar om apotekaren och kemisten Carl Wilhelm Scheele och dennes år i Sverige under senare delen av 1700-talet. Romanen utkom i juni 2020 på Ekström & Garay förlag.

Recension. Björn Lindeke, docent i läkemedelskemi och tidigare adjungerad professor vid Farmaceutiska fakulteten, samt farmacihistoriskt autodidakt och författare har läst en roman om apotekaren Carl Wilhelm Scheele och dennes liv i Stockholm, Uppsala och sedermera Köping, under senare delen av 1700-talet:

”Ulf Ivarssons ’Kemin var hans ädla ögonsten’ (Ekström & Garay förlag, 2020) är en roman om Carl Wilhelm Scheele och hans tid från år 1768 – då han kommer till Stockholm – till hans död i Köping 1786. I en serie tablåer låter författaren Carl Wilhelm testa och diskutera ett flertal av sina olika upptäckter med ett antal namnkunniga vetenskapsmän som passerar revy.

Eldsluften – syret och frågan om flogistonets karaktär, som myt eller verklighet – löper som en röd tråd genom berättelsen. Vid sidan av talet om syret framträder, på ett mästerligt sätt i romanens dialoger, Scheeles upptäckter av en handfull andra grundämnen, tillika kemiska substanser.

Scheeles kemiska forskning och resultaten av hans arbeten är väl dokumenterade i den kemiska litteraturen, men romanens anslag är brett och speglar mer än kemin och det naturvetenskapliga perspektivet. Inte minst kryper den huvudpersonen och fler av de övriga aktörerna in på livet. Här finns intriger och fram träder såväl goda som onda.

”Socialt hämmad”

Björn Lindeke.

Björn Lindeke.

Enligt dagens begrepp var Scheele att betrakta som en nörd, han lever bara för kemin. I romanen framkommer att han ofta känner sig illa till mods. Han upplevs som socialt hämmad, undviker glättiga sällskap och avstår gärna från backanaliska tillstånd. Han är inte akademiker – ”saknar universitetsfernissan” – men laboratoriet är hans trygga hamn. Här släpps ”amatörens otyglade entusiasm” fri. I de fina salongerna känner Carl Wilhelm sig främmande, såvida han inte ges möjlighet att prata om sina experiment, likaså är han obekväm i kvinnosällskap.

I och med flytten från Malmö till Stockholm, räknar Scheele med att få ökad kontakt med likasinnade. I staden finns Bergskollegiet med sitt laboratorium, sina vetenskapare och universitetet i Uppsala ligger nära. Den första kontakten som gesäll med apoteket Korpen och dess apotekare Scharenberg blir dock en besvikelse. Där ges lite tid till kemiskt experimenterande, mesta tiden går år till att bereda läkemedel till en ström av stockholmsprofiler, ”som kan betala för sig”. I den krets som träder fram kring Scheele i Stockholm framställs Scharenberg som mindre rättskaffens.

Som god måste man uppfatta apotekaren Johan Ulrik Wertmüller på stockholmsapoteket Lejonet. Han rekommenderar Scheele till den sökta tjänsten som laborant hos apotekare Lokk i Uppsala. Här, på apoteket Uplands Wapen ges Carl Wilhelm nu tid att både skriva och laborera. Han kan även utveckla vänskapen med Johan Gotlieb Gahn, vilket leder till att Scheele når ”det allra heligaste”, tillträde till Kemikum på Västra Ågatan och Torben Bergman.

Tidigare approcherar Scheele en annan person med inflytande – Carl Peter Thunberg – men här blir han avvisad och inte heller den gamle Linné förefaller vara mycket att räkna med. Detta trots att Scheele lämnat viktiga bidrag till den förestående revisionen av den svenska farmakopén.

Avstod från bröllopsnatten

Enträget arbete, diskussioner och samarbeten leder till många fina upptäckter som resulterar i publikationer, erkänsla och kändisskap, men Scheele vill lämna Uppsala. ”Hellre en liten värld som han förstår, än de obegripliga umgängesformerna i en samhällsklass som han inte behärskar.” I Köping finns ett ledigt apotek med en änka som han inte utan besvär lyckas konservera.

År 1775 övertar Scheele den avlidne apotekare Pohls apotek och lever med änkan Sara Margaretha. Men han avstår från bröllopsnatten. Scheele fortsätter att producera ny kemisk kunskap, undergår sin examination till apotekare och köper ut apoteket. Tre dagar före sin död 1786 gifter de sig, vilket gör det möjligt för Sara Margaretha att åter-konserveras.

Scheeles kemiska värld beskrivs autentiskt i detalj. Även om författaren i många av tablåerna fokuserar på de primitiva, men geniala experimenten i den enkla kemiska miljön i laboratoriet på ett 1700-talsapotek, är historien i sin romanform långt ifrån något bara för kemister.

Romanen speglar tiden och dess tilldragelser. Ramarna kring ett antal tablåer i Stockholm, Uppsala och Köping är uttrycksfulla. Verkligheten i de miljöer som beskrivs kan vara påträngande bullrig. Den är fylld av karaktärer som speglar samhället och tidsandan, men där var och en har sin roll i repertoaren. Besöken på krogen Krypin, i Wertmüllers Salong, i Bergius trädgård och arbetet i apoteksofficinen ger en känsla av närhet och man förnimmer tidsandan. Ibland blir intrigen spännande, som till exempel under middagen hos borgmästare Kihlman i Köping.

Författare med bred kunskap

Redan i början av romanen, i trängseln på Skeppsbron, dyker en udda person upp. Individen i fråga framträder därefter vid ett antal tillfällen och uppträder alltmer ondskefullt. Var efter tiden lider, känner sig Carl Wilhelm allt mer illa till mods. Plötsliga uppdykanden av en lismande typ – som kan associeras till Gollums uppträdande i Sagan om ringen – leder slutligen till a twist in the tale. Kan geniet Scheele ha ägnat sig åt aktiv dödshjälp?

Ulf Ivarssons debutroman avslöjar att författaren skaffat sig goda insikter inte bara kring kemin och dess vetenskapsmän, utan romanformen avslöjar också att han äger en bred integrerad kunskap avseende andan och tilldragelserna i Scheeles värld. Romanen är som helhet en fängslande beskrivning av Scheele och hans samtid.

Romanen åtföljs på ett föredömligt sätt av en kronologi över viktiga årtal i Scheeles liv; en – om än icke heltäckande – personförteckning, ordförklaringar och sist men inte minst en ambitiös källförteckning.”

Titel: Kemin – var hans ädla ögonsten
Författare: Ulf Ivarsson (Ekström & Garay förlag 2020)

Björn Lindeke

Apotekarsocieteten hemvist åt nätverk för forskningssjuksköterskor

 

Forskningssjuksköterska

Forskningssjuksköterskor och annan forskningsstödjande personal är nödvändig för att kunna bedriva klinisk forskning. Ett nationellt nätverk för yrkesgruppen tar nu plats som en del av Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier.

Forskningssjuksköterskor och annan forskningsstödjande personal är avgörande för att kunna bedriva klinisk forskning. Ett nybildat nationellt nätverk för yrkesgruppen tar nu plats som en del av Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier.

– Att Sverige har en stark klinisk forskning är avgörande för en bra utveckling och användning av läkemedel och därför är vi mycket glada över att välkomna nätverket för forskningssköterskor till Apotekarsocieteten, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten

Saknas rollbeskrivningar

I dag saknas tydliga rollbeskrivningar och kompetensutvecklingsmodeller för forskningssjuksköterskor och forskningsstödjande personal. Ett av syftena med det nationella nätverket är att etablera yrkesgruppen som en känd och respekterad aktör inom den kliniska prövningsprocessen.

Och att hemvisten för nätverket blev Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier föll sig naturligt.

– Många forskningssjuksköterskor är redan medlemmar i sektionen och med tanke på att man i arbetet med kliniska studier samarbetar med många olika yrkeskategorier var Apotekarsocieteten, med så bred representation, ett naturligt val, säger Sabine Lindén, sektionsrepresentant för nätverket.

Det multidisciplinära nätverket har som ambition att inkludera forskningssjuksköterskor och forskningsstödjande personal från de verksamheter i Sverige som bedriver klinisk forskning.

Enad röst

Sedan februari 2020 pågår till exempel ett aktivt arbete med att ta fram nationella kompetensutvecklingsdokument, som arbets- och rollbeskrivningar och en kompetensmodell för forskningssjuksköterskor. I projektgruppen för detta ingår representanter från universitetssjukhus i Sverige, Sveriges sjuksköterskeförening samt från sektionen för kliniska studier.

– Forskningssjuksköterskorna är centrala för att Sverige ska vara en framgångsrik forskningsnation. Ett nationellt nätverk under vårt tak möjliggör samverkan medlemmar emellan och en enad diskussionspart för nationella utredningar och utvecklingsprojekt, säger Karin Leire, ordförande i Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier.

Närmast arrangerar sektionen en temadag för forskningssjuksköterskor och annan forskningsstödjande personal den 6 maj. Håll utkik i kalendariet för mer information. Här kan du läsa mer om det nationella nätverket och hur du blir medlem.

Avhandling ger ny kunskap om läkemedelsupptag – prisas av Apotekarsocieteten

Gabi-pristagaren David Dahlgren

Forskaren David Dahlgren vid Uppsala universitet har tilldelats Apotekarsocietetens utmärkelse Gabi-priset för sin avhandling inom området läkemedelsformulering.

Forskare David Dahlgren vid Uppsala universitet belönas med Apotekarsocietetens Gabi pris. Han får priset för sin avhandling om läkemedelsabsorption i tarmen, som han lagt fram vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.

David Dahlgren är forskare i gruppen för translationell läkemedelsutveckling på institutionen för farmaceutisk biovetenskap, vid Uppsala universitet. I sin doktorsavhandling har han påvisat hur en mängd prekliniska djur- och vävnadsmodeller används inom forskning och läkemedelsutveckling för att förutsäga tarm-absorptionen av läkemedel i människa.

Framför allt har resultaten varit betydelsefulla för hur man på effektivast sätt utvärderar in vivo-effekten av tarmpermeabilitets-förbättrare, vilka är viktiga komponenter i flera orala beredningsformer med farmaceutiska peptider.

Bringar klarhet

Utöver detta har den sammantagna avhandlingen bringat klarhet i frågan rörande vilka prekliniska djurmodeller som är bäst på att förutsäga hur läkemedelsabsorptionen skiljer sig åt mellan olika tarmsegment i människa. Detta är mycket viktig kunskap vid framställandet av nya beredningsformer med lång frisättningstid, vilket förutsätter att läkemedlet absorberas på att tillfredställande sätt i hela tarmkanalen.

För detta belönas nu David Dahlgren med Gabipriset, som består av 15 000 kronor och delas ut av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsformulering, till bästa avhandling inom området.

”Enastående förmåga att förmedla vetenskap”

I motiveringen framhålls bland annat att David Dahlgren har visat på både bredd och djup inom området läkemedelsabsorption. Avhandlingen inkluderar både prekliniska och kliniska studier och forskningsarbetet har inneburit både nationella och internationella samarbeten. ”Sammanfattningen är mycket välskriven och visar på en stor förmåga att förmedla vetenskap och forskning”, står att läsa i motiveringen.

Vad tänker du om att få det här priset?
– Det är en stor ära och mycket kul att få uppskattning för all forskning och arbete som lagts ner av mig och mina kollegor under min doktorandtid, säger David Dahlgren.

Hur ska du använda prispengarna?
– Drömmen vore att kunna ta med familjen ner på en post-Corona-resa till medelhavet i höst. Och så behöver jag även ett par nya orienteringsskor.

Här kan du ta del av David Dahlgrens avhandling Biopharmaceutical aspects of intestinal drug absorption – Regional permeability and absorption – modifying excipients

”Gör det enklare att bedriva klinisk forskning – inte svårare”

Apotekarsocieteten varnar för att kraftigt höjda avgifter för kliniska prövningar riskerar att göra Sverige mindre attraktivt som prövningsland.

De kraftiga avgiftshöjningar för kliniska prövningar som aviserats hotar den kliniska forskningen i Sverige, skriver Apotekarsocieteten i ett remissvar. I stället bör avgifterna helt eller delvis finansieras av anslag.

För att klara anpassningar till en ny EU-förordning har Läkemedelsverket aviserat att man behöver höja avgifterna för ansökan om kliniska prövningar med upp till 300 procent. Detta eftersom myndigheten bedömer att dagens avgifter inte täcker de ökade kostnader anpassningarna kommer att innebära.

Frågan har varit ute på remiss och i sitt remissvar till socialdepartementet är Apotekarsocieteten kritiska till förslaget.

– Vi ser enorma risker med en sådan kraftig avgiftshöjning, säger Apotekarsocietetens vd Karin Meyer. Sverige har länge haft en trend med minskat antal kliniska prövningar och med avgiftshöjningar av den här magnituden blir det ännu mindre attraktivt att bedriva klinisk forskning i här. Detta går stick i stäv mot regeringens ambition att stärka Sverige som life science-nation.

Hot mot akademisk klinisk forskning

De föreslagna avgiftshöjningarna gäller såväl företagsinitierade som akademiskt initierade prövningar, där de sistnämnda hittills varit avgiftsbefriade. I remissvaret skriver Apotekarsocieteten att avgiftshöjningar för icke-kommersiella studier på de föreslagna nivåerna ”riskerar att helt omöjliggöra genomförande av akademiska kliniska prövningar”.

I svaret framhålls att även företagsinitierade kliniska prövningar är kostnadskänsliga och att många av de kliniska studierna i dag bedrivs av småföretag. En oönskad konsekvens av höjda avgifter kan därför bli att svenska företag, såväl som internationella, i högre utsträckning förlägger läkemedelsprövningar till andra länder, skriver Apotekarsocieteten.

– Resultatet av detta blir att till exempel svenska patienter inte får ta del av de senaste tillgängliga behandlingarna i studierna, som i vissa fall, till exempel inom cancervård, kan vara direkt livräddande. Svenska läkare får då heller inte den senaste kunskapen om nya behandlingar under utveckling, vilket i förlängningen kan fördröja eller förhindra att dessa terapier tillgängliggörs svenska patienter vid marknadsgodkännande, säger Karin Meyer.

Syftet med EU-förordningen, som antogs 2014 men ännu inte implementerats fullt ut, är att förenkla ansöknings- och godkännandeprocessen för kliniska prövningar i EU-länderna. Den som vill ansöka om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning i ett eller flera EU-länder ska kunna göra det med en enda ansökan via en webb-portal som tillhandahålls av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Vill se internationell prisjämförelse

I remissvaret skriver Apotekarsocieteten vidare att man har förståelse för att Läkemedelsverkets anpassningar till det nya regelverket innebär ökade kostnader, men att dessa inte bör finansieras genom ökade avgifter för akademin och företag. I stället stödjer man myndighetens eget förslag om att helt eller delvis anslagsfinansiera verksamheten för kliniska prövningar.

Apotekarsocieteten föreslår även att avgiften för akademiska forskare reduceras för att minska risken att antalet akademiska studier blir färre, liksom att man bör överväga att differentiera avgifterna beroende på företagsstorlek och/eller omsättning. Apotekarsocieteten vill dessutom se en internationell prisjämförelse med avgifterna i övriga EU-länder för att säkerställa Sveriges konkurrenskraft.

– Det talas mycket om värdet av klinisk forskning men då måste man göra det enklare att bedriva klinisk forskning – inte svårare, säger Karin Meyer.