Apotekarsocieteten tillsammans med ett antal andra organisationer inom vård- och läkemedelsområdet har i en skrivelse till Läkemedelsverket och Socialdepartementet lyft vikten av att Läkemedelsboken finns kvar. Den ses som en viktig källa för hur läkemedel används i klinisk praxis inom vården i Sverige och används för utbildning på både grund- och fortbildningsnivå för vårdens professioner.

”Nu är det alla viktigaste att säkra både uppdatering och distribution under de närmaste åren, eller fram tills framtida ansvarig obunden icke-kommersiell utgivare utsetts”, skriver författarna, som också vill se att den upparbetade kompetensen kring arbetet med Läkemedelsboken bevaras.

Läs mer på Läkemedelsvärlden.se och hos Sveriges Läkarförbund

 

Snabbspår för viktiga för att saktas ner

Det var rubriken på ett debattinlägg på SvDDebatt  den 28 oktober kring det snabbspår till svensk legitimation för farmaceuter som via s k främjandemedel möjliggjorts under senare år. Artikeln vill visa på att detta behöver fortsätta då apoteksbranschen behöver de nyanländas kompetens och att det är slöseri med resurser att inte ta tillvara den kompetens de har.  Undertecknade artikeln gjorde

Anna-Karin Hatt
vd Almega
Karin Meyer
vd Apotekarsocieteten/Läkemedelsakademin
Lars Rönnbäck
ordförande Farmaceuter utan gränser Sverige
Karin Johansson
vd Svensk Handel
Johan Wallér
vd Sveriges Apoteksförening
Kristina Billberg
ordförande Sveriges Farmaceuter

Till artikeln Inloggning till Svd kan krävas

Ändringar i GMP förslag för mindre utsläpp vid tillverkning av antibiotika

Ett svenskt förslag om att använda standarden GMP för att minska industrins miljöutsläpp vid tillverkning som orsakar antibiotikaresistens diskuteras i EU.

Det framkom vid det frukostseminarium som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden.se arrangerade i morse på temat ”Kampen mot antibiotikaresistens”. Fokus på seminariet var Miljö och tillverkning. Deltog gjorde Bengt Mattson, LIF och Kia Salin från Läkemedelsverket. Läs mer på Läkemedelsvärlden.se

En molekyl är långt ifrån ett färdigt läkemedel

Nyheter kring upptäckter som kan lindra och bota sjukdomar kommer i en strid ström och inger hopp om nya läkemedel för många patientgrupper. Det handlar ofta om viktiga genombrott kring nya molekyler, targets och mekanismer som kan utgöra grunden till nya läkemedel. Men vägen från molekyl till läkemedel är lång. Vad vi behöver tala mer om är all tid och ytterligare arbete, kunskapsinhämtning och forskning som krävs innan upptäckter blir ett läkemedel som kan testas på människa i kliniska prövningar. Om detta bloggar Karin Meyer på Läkemedelsvärlden.se

Nobelpris till tidigare Scheelepristagare

I går onsdag tilldelades den brittiska forskaren Gregory Winter nobelpriset i kemi för sin utveckling av effektiva antikroppar – forskning som haft stor betydelse för framtagandet av nya läkemedel för bland annat autoimmuna sjukdomar. Priset delar han med forskarna George Smith och Frances Arnold.

Men redan 1994 belönades Gregory Winter med Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset för samma sak. Han är därmed den fjärde Scheelepristagaren som senare belönats med ett nobelpris.

– Det är oerhört positivt och visar på Scheeleprisets relevans som en tung vetenskaplig utmärkelse, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten. Att i ett tidigt skede kunna identifiera banbrytande forskning är dessutom ett kvitto på att det vetenskapliga arbete som bedrivs inom Apotekarsocieteten och av dess medlemmar håller absolut världsklass.

Läs mer på Läkemedelsvärlden.se

Nu kan du söka stipendier

Apotekarsocietetens stipendiestiftelser utlyser nu stipendier för

  • fort- och vidareutbildning
  • forskning
  • farmacihistoria, musei- och biblioteksverksamhet samt
  • understöd

Sista ansökningsdag för samtliga är 31 oktober utom IFs stiftelse för farmacevtisk forskning som har sista ansökningsdag 30 september.

Läs mer om samtliga stipendier du kan söka här.

Nyfiken på: Sektionen läkemedel för djur

Sektionens ordförande Carin Svensson har ordet: Sektionen läkemedel för djur är Apotekarsocietetens minsta sektion och har drygt 100 medlemmar – en blandning av veterinärer, djursjukvårdare och farmaceuter inom såväl apotekssektorn som läkemedelsindustrin. Vi brinner för frågor kring djurläkemedel och hur vi kan samarbeta professionerna emellan för bästa möjliga resultat. Sektionsmedlemmarnas breda uppslutning från läkemedelsföretag, apotek och läkemedelsdistributörer gör våra aktiviteter kunskapsmässigt givande med intressanta diskussioner. Även myndighetsrepresentanter från exempelvis Jordbruksverket finns med i sektionen, och vi är sannolikt en av få aktörer i Sverige som engagerar oss i djurläkemedelsfrågor på bred front.

Vi kommer att ha ett fortsatt fokus på frågor som utreds och/eller kommer att påverkas av nya EU-direktiv. Bland annat har Apoteksmarknadsutredningen ännu inte tagit ställning till veterinärläkemedlen. Frågan har skjutits upp ett antal gånger, bland annat diskussionen om generikautbyte för läkemedel inom veterinärområdet. Inom EU pågår diskussioner om djurskyddet rörande antibiotikaanvändningen samt rörlighet över gränserna med risk för smittspridning.

Den 24 oktober anordnar vi en debattkväll på temat ”Vart är djursjukvården på väg?”
Det har varit en intensiv debatt under senare år, framförallt på sociala medier, om kostnader inom djursjukvården. Vi har nu nya behandlingsmetoder fullt i klass med humansjukvården, där man kan behandla i princip allt från cancer till svår artros hos äldre djur med hjälp av proteser. Då infinner sig naturligtvis etiska frågeställningar – vad är rimligt ur ett djurskyddsperspektiv och vad är rimligt kostnadsmässigt även när det gäller läkemedel?
Till debatten har vi bjudit in representanter för stora veterinärvårdskoncerner, privatpraktiserande veterinärer, försäkringsbolag, Svenska Kennelklubben, apoteksrepresentanter och andra aktörer.
Joakim Söderberg kommer att vara moderator och säkerställa att alla kommer till tals och att alla brännande frågor belyses. Boka gärna in den 24 oktober i din almanacka!

Apotekarsocieteten på Svd Debatt: ”Var är forskningen i de politiska manifesten?”

Apotekarsocieteten tillsammans med 60 andra organisationer skriver detta i en debattartikel på Svenska Dagbladets sida idag.

Att fakta ska vara grunden för beslut är en självklarhet anser Apotekarsocieteten och flera andra och ger i debattartikeln tre råd till Sveriges nästa regering.

  1. Initiera fler systematiska sammanställningar av forskningsbaserad kunskap
  2. Reformer bör ha stöd i tillgänglig forskning och effekten av dem systematiskt utvärderas
  3. Uppmuntra forskare att samverka med det omgivande samhället

Ställ alltid frågan Hur vet du det?

Sverige behöver återupprätta forskningen inom samhällsfarmaci

Nu krävs en kraftansamling från flera aktörer för att Sverige ska komma tillbaka inom samhällsfarmacin. Att vänta på att ”någon annan” ska ta ansvaret för detta kommer inte att vara lösningen. Alla berörda måste ta ett kliv framåt för att på sikt bygga upp den kritiska massa som behövs för att etablera forskningsområdet igen. Universitet och anslagsgivare har ett stort ansvar, men även apotekskedjor, professioner och intresseorganisationer skriver Apotekarsocietetens VD Karin Meyer i en blogg på Läkemedelsvärlden.se

Utlysning från Vetenskapsrådet inom antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är en av Apotekarsocietetens prioriterade frågor där vi bl a samarbetar med Vetenskapsrådet som nu har denna utlysning tillsammans med det nationella forskningsprogrammet inom antibiotikaresistens.

Forskningstid för kliniker inom antibiotikaresistens
Syftet med bidraget är att ge kliniskt verksamma personer möjlighet att bedriva relevant forskning inom området antibiotika och antibiotikaresistenta infektioner och etablera sig som självständiga forskare parallellt med att de utvecklar sin kliniska kompetens. Vetenskapsrådet premierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet i nationell konkurrens.

Utlysningen görs inom ramen för det nationella forskningsprogrammet inom antibiotikaresistens som är ett regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet. Det nationella forskningsprogrammet stödjer såväl grundforskning som mer verksamhetsnära forskning kring antibiotikaresistenta bakterier för att öka kunskapen om hur dessa infektioner ska diagnosticeras och behandlas på bästa sätt och hur uppkomst och spridning kan förhindras och förebyggas.

Bidrag om 1 600 000 SEK kan sökas för 12 månaders forskningstid att disponeras  under 3 år med en aktivitetsgrad på min 33% och max 50%. Bidraget söks av dig som enskild forskare och som under bidragsperioden är anställd inom sjukvården (till exempel läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och tandläkare). Avsikten är att möjliggöra forskning på deltid parallellt med att du utvecklar den kliniska kompetensen inom den verksamhet som du är anställd med minst 50%. För att kunna söka bidrag till forskningstid för kliniker ska din doktorsexamen vara högst fem år gammal. Om din doktorsexamen är äldre går det dock ändå att söka om det finns avräkningsbar tid som infallit efter doktorsexamen och som är godkänd enligt Vetenskapsrådet.
Beroende på utfallet kan utlysningen återkomma och/eller förlängning av beviljade bidrag komma att bli aktuellt i ett senare skede. Utlysningen planeras öppna 5 september och stänga i början oktober, läs mer