Bokrecension: ”Fängslande beskrivning av Scheele och hans samtid”

Ulf Ivarsson är författare till romanen "Kemin var hans ädla ögonsten" om Carl Wilhelm Scheele.

Författaren Ulf Ivarssons debutroman ”Kemin var hans ädla ögonsten” handlar om apotekaren och kemisten Carl Wilhelm Scheele och dennes år i Sverige under senare delen av 1700-talet. Romanen utkom i juni 2020 på Ekström & Garay förlag.

Recension. Björn Lindeke, docent i läkemedelskemi och tidigare adjungerad professor vid Farmaceutiska fakulteten, samt farmacihistoriskt autodidakt och författare har läst en roman om apotekaren Carl Wilhelm Scheele och dennes liv i Stockholm, Uppsala och sedermera Köping, under senare delen av 1700-talet:

”Ulf Ivarssons ’Kemin var hans ädla ögonsten’ (Ekström & Garay förlag, 2020) är en roman om Carl Wilhelm Scheele och hans tid från år 1768 – då han kommer till Stockholm – till hans död i Köping 1786. I en serie tablåer låter författaren Carl Wilhelm testa och diskutera ett flertal av sina olika upptäckter med ett antal namnkunniga vetenskapsmän som passerar revy.

Eldsluften – syret och frågan om flogistonets karaktär, som myt eller verklighet – löper som en röd tråd genom berättelsen. Vid sidan av talet om syret framträder, på ett mästerligt sätt i romanens dialoger, Scheeles upptäckter av en handfull andra grundämnen, tillika kemiska substanser.

Scheeles kemiska forskning och resultaten av hans arbeten är väl dokumenterade i den kemiska litteraturen, men romanens anslag är brett och speglar mer än kemin och det naturvetenskapliga perspektivet. Inte minst kryper den huvudpersonen och fler av de övriga aktörerna in på livet. Här finns intriger och fram träder såväl goda som onda.

”Socialt hämmad”

Björn Lindeke.

Björn Lindeke.

Enligt dagens begrepp var Scheele att betrakta som en nörd, han lever bara för kemin. I romanen framkommer att han ofta känner sig illa till mods. Han upplevs som socialt hämmad, undviker glättiga sällskap och avstår gärna från backanaliska tillstånd. Han är inte akademiker – ”saknar universitetsfernissan” – men laboratoriet är hans trygga hamn. Här släpps ”amatörens otyglade entusiasm” fri. I de fina salongerna känner Carl Wilhelm sig främmande, såvida han inte ges möjlighet att prata om sina experiment, likaså är han obekväm i kvinnosällskap.

I och med flytten från Malmö till Stockholm, räknar Scheele med att få ökad kontakt med likasinnade. I staden finns Bergskollegiet med sitt laboratorium, sina vetenskapare och universitetet i Uppsala ligger nära. Den första kontakten som gesäll med apoteket Korpen och dess apotekare Scharenberg blir dock en besvikelse. Där ges lite tid till kemiskt experimenterande, mesta tiden går år till att bereda läkemedel till en ström av stockholmsprofiler, ”som kan betala för sig”. I den krets som träder fram kring Scheele i Stockholm framställs Scharenberg som mindre rättskaffens.

Som god måste man uppfatta apotekaren Johan Ulrik Wertmüller på stockholmsapoteket Lejonet. Han rekommenderar Scheele till den sökta tjänsten som laborant hos apotekare Lokk i Uppsala. Här, på apoteket Uplands Wapen ges Carl Wilhelm nu tid att både skriva och laborera. Han kan även utveckla vänskapen med Johan Gotlieb Gahn, vilket leder till att Scheele når ”det allra heligaste”, tillträde till Kemikum på Västra Ågatan och Torben Bergman.

Tidigare approcherar Scheele en annan person med inflytande – Carl Peter Thunberg – men här blir han avvisad och inte heller den gamle Linné förefaller vara mycket att räkna med. Detta trots att Scheele lämnat viktiga bidrag till den förestående revisionen av den svenska farmakopén.

Avstod från bröllopsnatten

Enträget arbete, diskussioner och samarbeten leder till många fina upptäckter som resulterar i publikationer, erkänsla och kändisskap, men Scheele vill lämna Uppsala. ”Hellre en liten värld som han förstår, än de obegripliga umgängesformerna i en samhällsklass som han inte behärskar.” I Köping finns ett ledigt apotek med en änka som han inte utan besvär lyckas konservera.

År 1775 övertar Scheele den avlidne apotekare Pohls apotek och lever med änkan Sara Margaretha. Men han avstår från bröllopsnatten. Scheele fortsätter att producera ny kemisk kunskap, undergår sin examination till apotekare och köper ut apoteket. Tre dagar före sin död 1786 gifter de sig, vilket gör det möjligt för Sara Margaretha att åter-konserveras.

Scheeles kemiska värld beskrivs autentiskt i detalj. Även om författaren i många av tablåerna fokuserar på de primitiva, men geniala experimenten i den enkla kemiska miljön i laboratoriet på ett 1700-talsapotek, är historien i sin romanform långt ifrån något bara för kemister.

Romanen speglar tiden och dess tilldragelser. Ramarna kring ett antal tablåer i Stockholm, Uppsala och Köping är uttrycksfulla. Verkligheten i de miljöer som beskrivs kan vara påträngande bullrig. Den är fylld av karaktärer som speglar samhället och tidsandan, men där var och en har sin roll i repertoaren. Besöken på krogen Krypin, i Wertmüllers Salong, i Bergius trädgård och arbetet i apoteksofficinen ger en känsla av närhet och man förnimmer tidsandan. Ibland blir intrigen spännande, som till exempel under middagen hos borgmästare Kihlman i Köping.

Författare med bred kunskap

Redan i början av romanen, i trängseln på Skeppsbron, dyker en udda person upp. Individen i fråga framträder därefter vid ett antal tillfällen och uppträder alltmer ondskefullt. Var efter tiden lider, känner sig Carl Wilhelm allt mer illa till mods. Plötsliga uppdykanden av en lismande typ – som kan associeras till Gollums uppträdande i Sagan om ringen – leder slutligen till a twist in the tale. Kan geniet Scheele ha ägnat sig åt aktiv dödshjälp?

Ulf Ivarssons debutroman avslöjar att författaren skaffat sig goda insikter inte bara kring kemin och dess vetenskapsmän, utan romanformen avslöjar också att han äger en bred integrerad kunskap avseende andan och tilldragelserna i Scheeles värld. Romanen är som helhet en fängslande beskrivning av Scheele och hans samtid.

Romanen åtföljs på ett föredömligt sätt av en kronologi över viktiga årtal i Scheeles liv; en – om än icke heltäckande – personförteckning, ordförklaringar och sist men inte minst en ambitiös källförteckning.”

Titel: Kemin – var hans ädla ögonsten
Författare: Ulf Ivarsson (Ekström & Garay förlag 2020)

Björn Lindeke

Apotekarsocieteten hemvist åt nätverk för forskningssjuksköterskor

 

Forskningssjuksköterska

Forskningssjuksköterskor och annan forskningsstödjande personal är nödvändig för att kunna bedriva klinisk forskning. Ett nationellt nätverk för yrkesgruppen tar nu plats som en del av Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier.

Forskningssjuksköterskor och annan forskningsstödjande personal är avgörande för att kunna bedriva klinisk forskning. Ett nybildat nationellt nätverk för yrkesgruppen tar nu plats som en del av Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier.

– Att Sverige har en stark klinisk forskning är avgörande för en bra utveckling och användning av läkemedel och därför är vi mycket glada över att välkomna nätverket för forskningssköterskor till Apotekarsocieteten, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten

Saknas rollbeskrivningar

I dag saknas tydliga rollbeskrivningar och kompetensutvecklingsmodeller för forskningssjuksköterskor och forskningsstödjande personal. Ett av syftena med det nationella nätverket är att etablera yrkesgruppen som en känd och respekterad aktör inom den kliniska prövningsprocessen.

Och att hemvisten för nätverket blev Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier föll sig naturligt.

– Många forskningssjuksköterskor är redan medlemmar i sektionen och med tanke på att man i arbetet med kliniska studier samarbetar med många olika yrkeskategorier var Apotekarsocieteten, med så bred representation, ett naturligt val, säger Sabine Lindén, sektionsrepresentant för nätverket.

Det multidisciplinära nätverket har som ambition att inkludera forskningssjuksköterskor och forskningsstödjande personal från de verksamheter i Sverige som bedriver klinisk forskning.

Enad röst

Sedan februari 2020 pågår till exempel ett aktivt arbete med att ta fram nationella kompetensutvecklingsdokument, som arbets- och rollbeskrivningar och en kompetensmodell för forskningssjuksköterskor. I projektgruppen för detta ingår representanter från universitetssjukhus i Sverige, Sveriges sjuksköterskeförening samt från sektionen för kliniska studier.

– Forskningssjuksköterskorna är centrala för att Sverige ska vara en framgångsrik forskningsnation. Ett nationellt nätverk under vårt tak möjliggör samverkan medlemmar emellan och en enad diskussionspart för nationella utredningar och utvecklingsprojekt, säger Karin Leire, ordförande i Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier.

Närmast arrangerar sektionen en temadag för forskningssjuksköterskor och annan forskningsstödjande personal den 6 maj. Håll utkik i kalendariet för mer information. Här kan du läsa mer om det nationella nätverket och hur du blir medlem.

Avhandling ger ny kunskap om läkemedelsupptag – prisas av Apotekarsocieteten

Gabi-pristagaren David Dahlgren

Forskaren David Dahlgren vid Uppsala universitet har tilldelats Apotekarsocietetens utmärkelse Gabi-priset för sin avhandling inom området läkemedelsformulering.

Forskare David Dahlgren vid Uppsala universitet belönas med Apotekarsocietetens Gabi pris. Han får priset för sin avhandling om läkemedelsabsorption i tarmen, som han lagt fram vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.

David Dahlgren är forskare i gruppen för translationell läkemedelsutveckling på institutionen för farmaceutisk biovetenskap, vid Uppsala universitet. I sin doktorsavhandling har han påvisat hur en mängd prekliniska djur- och vävnadsmodeller används inom forskning och läkemedelsutveckling för att förutsäga tarm-absorptionen av läkemedel i människa.

Framför allt har resultaten varit betydelsefulla för hur man på effektivast sätt utvärderar in vivo-effekten av tarmpermeabilitets-förbättrare, vilka är viktiga komponenter i flera orala beredningsformer med farmaceutiska peptider.

Bringar klarhet

Utöver detta har den sammantagna avhandlingen bringat klarhet i frågan rörande vilka prekliniska djurmodeller som är bäst på att förutsäga hur läkemedelsabsorptionen skiljer sig åt mellan olika tarmsegment i människa. Detta är mycket viktig kunskap vid framställandet av nya beredningsformer med lång frisättningstid, vilket förutsätter att läkemedlet absorberas på att tillfredställande sätt i hela tarmkanalen.

För detta belönas nu David Dahlgren med Gabipriset, som består av 15 000 kronor och delas ut av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsformulering, till bästa avhandling inom området.

”Enastående förmåga att förmedla vetenskap”

I motiveringen framhålls bland annat att David Dahlgren har visat på både bredd och djup inom området läkemedelsabsorption. Avhandlingen inkluderar både prekliniska och kliniska studier och forskningsarbetet har inneburit både nationella och internationella samarbeten. ”Sammanfattningen är mycket välskriven och visar på en stor förmåga att förmedla vetenskap och forskning”, står att läsa i motiveringen.

Vad tänker du om att få det här priset?
– Det är en stor ära och mycket kul att få uppskattning för all forskning och arbete som lagts ner av mig och mina kollegor under min doktorandtid, säger David Dahlgren.

Hur ska du använda prispengarna?
– Drömmen vore att kunna ta med familjen ner på en post-Corona-resa till medelhavet i höst. Och så behöver jag även ett par nya orienteringsskor.

Här kan du ta del av David Dahlgrens avhandling Biopharmaceutical aspects of intestinal drug absorption – Regional permeability and absorption – modifying excipients

”Gör det enklare att bedriva klinisk forskning – inte svårare”

Apotekarsocieteten varnar för att kraftigt höjda avgifter för kliniska prövningar riskerar att göra Sverige mindre attraktivt som prövningsland.

De kraftiga avgiftshöjningar för kliniska prövningar som aviserats hotar den kliniska forskningen i Sverige, skriver Apotekarsocieteten i ett remissvar. I stället bör avgifterna helt eller delvis finansieras av anslag.

För att klara anpassningar till en ny EU-förordning har Läkemedelsverket aviserat att man behöver höja avgifterna för ansökan om kliniska prövningar med upp till 300 procent. Detta eftersom myndigheten bedömer att dagens avgifter inte täcker de ökade kostnader anpassningarna kommer att innebära.

Frågan har varit ute på remiss och i sitt remissvar till socialdepartementet är Apotekarsocieteten kritiska till förslaget.

– Vi ser enorma risker med en sådan kraftig avgiftshöjning, säger Apotekarsocietetens vd Karin Meyer. Sverige har länge haft en trend med minskat antal kliniska prövningar och med avgiftshöjningar av den här magnituden blir det ännu mindre attraktivt att bedriva klinisk forskning i här. Detta går stick i stäv mot regeringens ambition att stärka Sverige som life science-nation.

Hot mot akademisk klinisk forskning

De föreslagna avgiftshöjningarna gäller såväl företagsinitierade som akademiskt initierade prövningar, där de sistnämnda hittills varit avgiftsbefriade. I remissvaret skriver Apotekarsocieteten att avgiftshöjningar för icke-kommersiella studier på de föreslagna nivåerna ”riskerar att helt omöjliggöra genomförande av akademiska kliniska prövningar”.

I svaret framhålls att även företagsinitierade kliniska prövningar är kostnadskänsliga och att många av de kliniska studierna i dag bedrivs av småföretag. En oönskad konsekvens av höjda avgifter kan därför bli att svenska företag, såväl som internationella, i högre utsträckning förlägger läkemedelsprövningar till andra länder, skriver Apotekarsocieteten.

– Resultatet av detta blir att till exempel svenska patienter inte får ta del av de senaste tillgängliga behandlingarna i studierna, som i vissa fall, till exempel inom cancervård, kan vara direkt livräddande. Svenska läkare får då heller inte den senaste kunskapen om nya behandlingar under utveckling, vilket i förlängningen kan fördröja eller förhindra att dessa terapier tillgängliggörs svenska patienter vid marknadsgodkännande, säger Karin Meyer.

Syftet med EU-förordningen, som antogs 2014 men ännu inte implementerats fullt ut, är att förenkla ansöknings- och godkännandeprocessen för kliniska prövningar i EU-länderna. Den som vill ansöka om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning i ett eller flera EU-länder ska kunna göra det med en enda ansökan via en webb-portal som tillhandahålls av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Vill se internationell prisjämförelse

I remissvaret skriver Apotekarsocieteten vidare att man har förståelse för att Läkemedelsverkets anpassningar till det nya regelverket innebär ökade kostnader, men att dessa inte bör finansieras genom ökade avgifter för akademin och företag. I stället stödjer man myndighetens eget förslag om att helt eller delvis anslagsfinansiera verksamheten för kliniska prövningar.

Apotekarsocieteten föreslår även att avgiften för akademiska forskare reduceras för att minska risken att antalet akademiska studier blir färre, liksom att man bör överväga att differentiera avgifterna beroende på företagsstorlek och/eller omsättning. Apotekarsocieteten vill dessutom se en internationell prisjämförelse med avgifterna i övriga EU-länder för att säkerställa Sveriges konkurrenskraft.

– Det talas mycket om värdet av klinisk forskning men då måste man göra det enklare att bedriva klinisk forskning – inte svårare, säger Karin Meyer.

Christine Wegler, forskare vid Uppsala universitet

Avhandling om läkemedelsupptag prisas av Apotekarsocieteten

Christine Wegler, forskare vid Uppsala universitet

Christine Wegler vid Uppsala universitet får Apotekarsocietetens utmärkelse Rosenö-priset för sin doktorsavhandling om läkemedelsmetabolism i lever och tunntarm hos överviktiga personer. Foto: Mikael Wallerstedt.

Forskaren Christine Wegler vid Uppsala universitet belönas med Apotekarsocietetens Rosenö-priset. Hon får priset för sin avhandling om proteomikbaserad analys av läkemedelsupptag i lever och tunntarm.

Christine Wegler är forskare i gruppen för läkemedelsformulering på institutionen förfarmaci vid Uppsala universitet. I sin doktorsavhandling, som hon lade fram under förra året, har hon med hjälp av proteinanalys (proteomik) undersökt läkemedelsfördelning i levern (där en stor del av läkemedelsnedbrytningen sker) respektive tunntarmen (där en stor del av läkemedelsupptaget sker) hos personer med fetma.

För detta belönas hon nu med Rosenö-priset, som delas ut av Apotekarsocietetens sektion för farmakokinetik och läkemedelsformulering till årets bästa avhandling inom detsamma.

”Enastående forskningskommunikatör”

I motiveringen framhålls bland annat att Christine Wegler ”visat sig vara enastående inom kommunikation av vetenskap och forskning” och att hon visat att den proteomikbaserade modell hon använt i sin avhandling också kan användas i ”in vitro-in vivo-skalning av läkemedelsfarmakokinetik”.

– Det känns jättekul att få det här priset och en bekräftelse på att man gjort något vettigt som fler än vi i vår forskargrupp ser värdet i, säger Christine Wegler.

I de forskningsprojekt som ligger till grund för avhandlingen har Christine Wegler, med hjälp av lever- och tunntarmsbiopsier från personer som genomgått gastric bypass-operation, alltså studerat nivåer av proteiner som är viktiga för läkemedelsfördelning i kroppen

Tidigare resultat från mindre studier har indikerat att ett enzym som är viktigt för läkemedelsmetabolismen minskar med ökad kroppsvikt. Med det följer en risk att läkemedel inte bryts ned tillräckligt vilket skulle kunna innebära fler biverkningar för den patientgruppen.

Hittade intressanta skillnader

I sin avhandling undersökte Christine Wegler om och hur proteiner viktiga för bland annat läkemedelsmetabolismen i tunntarmen förändrades hos patienter med fetma när de gick ned i vikt. Likaså jämfördes proteinnivåerna i lever mellan överviktiga och normalviktiga personer.

– Vi kunde se en del skillnader i fram för allt tunntarmen över tid när patienterna gick ned i vikt. Det rörde sig i huvudsak om minskad inflammation, men vi kunde även se små skillnader i lipid- och fettsyrametabolismen liksom i läkemedelsmetabolismen i stort, säger Christine Wegler.

När det gäller leverproteinerna hos feta och normalviktiga personer sågs dock, till skillnad från tidigare mindre studier, ingen större skillnad.

– Det är värdefull information eftersom man då inte behöver tänka så mycket på att dosjustera läkemedel i den patientgruppen, säger Christine Wegler.

Viktig modell för in vitro-studier

En del i avhandlingen omfattar också en viktig metodutveckling. Med hjälp av att studera proteinmängderna i patientproverna byggde Christine Wegler och hennes forskarkollegor en datamodell som med hjälp av proteomik skalades upp celldata till att kunna representera fördelningen av det kolesterolsänkande läkemedlet rosuvastatin i kroppen. Med hjälp av modellen kan forskarna förutspå hur läkemedel tas omhand i kroppen, utan att behöva mäta i exempelvis biopsier.

– Modellen ger en väldigt bra korrelation med riktig kinetikdata som vi mätte direkt i patienterna.

Rosenö-priset, som fått sitt namn från den ö i Stockholms skärgård där priset lanserades i början på 2000-talet, innebär förutom äran 30 000 kronor i prispengar. Prispengarna sponsras av företagen Astrazeneca, Admescope och Pharmatheus.

Hur ska du använda prispengarna?
– Det blir nog kanske till en resa när corona-situationen har lagt sig, säger Christine Wegler.

”Positiva satsningar i forskningspropositionen”

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, välkomnar satsningarna i forskningspropositionen.

Den nyligen presenterade forskningspropositionen innehöll flera viktiga komponenter som berör svensk forskning inom läkemedels- och life science-området. Att den pågående pandemin satt sitt avtryck i propositionen är tydligt. Det är avgörande att Sverige nu satsar både stort, rätt och långsiktigt för att vi ska hävda oss som kunskapsnation och göra det som krävs för att Sverige ska ha en högklassig vård och vara en attraktiv nation för forskningsinvesteringar ur ett internationellt perspektiv.

Den snabba utvecklingen inom läkemedels- och life science-området ställer mycket höga krav på att vi säkerställer tillgång till långsiktig kompetensförsörjning där universitetens forskning utgör en viktig grundpelare. Det krävs dock även andra komponenter som lyfts fram i forskningspropositionen, som till exempel vikten av mobilitet mellan akademi och övriga aktörer i samhället (exempelvis läkemedelsindustrin).

Historiskt har kunskap inom läkemedelsutveckling byggts upp inom företagen i nära samarbete med akademin, men i takt med färre stora bolag med läkemedelsutvecklingsaktiviteter i Sverige har möjligheterna till detta till viss del minskat. Därför behövs nya sätt för kompetensöverföring kring flera delar i forsknings- och utvecklingskedjan. Även om inga konkreta förslag kring hur detta bör göras är det nu tydligt att regeringen ser att det är viktigt att öka mobiliteten och att högskolorna därför kommer att följas upp avseende detta.

Förslaget om att inrätta en ny bestämmelse om att högskolorna ska främja det livslånga lärandet är ytterligare en komponent som bidrar till Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning i en tid där utvecklingstakten och tillgången till ny kunskap är mycket hög. Här bör det även finnas stora möjligheter till samverkan mellan högskolorna och övriga samhällsaktörer och arbetsgivare.

Regeringens förslag om ökade resurser till precisionsmedicin är i linje med den svenska life science-strategin och viktigt för att Sverige som land ska vara förberett och kunna hantera alla de moment som krävs för att behandlingarna ska kunna nå hela vägen till patienter. Läkemedelsutveckling är en komplicerad kedja och det kommer att krävas ny forskning och kompetensförsörjning för att vi ska vara en attraktiv nation för nya forskningsinvesteringar för stora såväl som små företag. För detta krävs en forskningsinfrastruktur och kompetensförsörjning i världsklass. Här utgör de föreslagna satsningarna kring proteinforskning och tillverkning viktiga komponenter då dessa utgör en bas för en stor del av framtidens läkemedel.

Antibiotikaresistens är en enorm samhällsutmaning och ett hot mot den globala folkhälsan. Att stödja viktiga projekt har Apotekarsocieteten framhållit vid flertalet seminarier och debatter under de senaste åren.  Sverige har en ledande roll ur ett internationellt perspektiv, vilket nu kan stärkas ytterligare.  Apotekarsocieteten ser därför positivt på att det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens förstärks, vilket är centralt för att Sverige ska kunna behålla en stark och fungerande sjukvård. Behovet av nya antibiotika är stort och beslutet att stödja det nationella forskningsprogrammet Enable som byggs upp vid Uppsala universitet är mycket värdefullt i denna kamp.

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten

Hon skrev årets bästa avhandling

Malin Källsten tar emot Phabian-priset från apotekarsocieteten

Malin Källsten, forskare i analytisk kemi, får Apotekarsocietetens utmärkelse Phabian-priset för att ha lagt fram årets bästa doktorsavhandlingen inom området farmaceutisk och biomedicinsk analys. Malin Källsten lade fram sin avhandling om analysmetoder för antikroppskonjugat i mars i år vid Uppsala universitet.

Med sin avhandling om metoder för att analysera antikroppskopplade läkemedel tog Uppsalaforskaren Malin Källsten hem årets upplaga av Apotekarsocietetens utmärkelse Phabian-priset.

Så kallade antikroppskonjugat, det vill säga aktiva substanser kopplade till antikroppar, har inneburit stora framsteg inom läkemedelsutvecklingen. Med tekniken kan läkemedel riktas mer precist mot de mål där de ska utöva sin effekt, något som bland annat används i vissa cancerbehandlingar.

Avhandling om analysmetoder

En utmaning är dock att säkerställa att rätt mängd läkemedel är kopplat till antikropparna – både för att effekten ska vara tillräckligt god och för att inte dosen ska bli för hög. Dosen står nämligen i direkt relation till hur mycket läkemedel som är bundet till och frisätts per antikropp.

Metoder för att analysera och utvärdera detta har varit fokus för Malin Källsten, forskare i analytisk kemi, de senaste åren. I mars i år lade hon fram avhandlingen ”Development and evaluation of analytical techniques for antibodies and antibody-drug conjugates” vid Uppsala universitet – en avhandling som nu belönas med utmärkelsen Phabian-priset från Apotekarsocieteten.

Grattis, hur känns det?
– Tack! Det känns bra och roligt och jag är väldigt ödmjuk inför att få detta pris, säger Malin Källsten.

Phabian-priset delas ut av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsanalys. Årets utmärkelse ges med motiveringen att avhandlingen innebär ”betydelsefull forskning om analytiska verktyg för framtida läkemedel mot cancer och andra svåra sjukdomar”. Förutom äran består priset av ett stipendium på 25 000 kronor och ett år som hedersledamot i sektionen.

Ökat intresse för antikroppskonjugat

Malin Källsten berättar att intresset för antikroppskopplade läkemedelsbehandlingar, på engelska antibody drug conjugates (ADC), är stort och har ökat de senaste åren.

– I dag finns det sju sådana läkemedel godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det är framför allt inom cancerbehandling som tekniken utvärderas, men man tittar även på andra områden, säger Malin Källsten.

Hur ska du fira utmärkelsen?
– Det är ju svårt just nu med tanke på pandemin, så jag har lagt det lite på framtiden när det finns mer möjligheter. Jag har inte kunnat fira min disputation än riktigt heller, så det får bli samtidigt.

I samband med prisutdelningen i Apotekarsocietetens bibliotek höll Malin Källsten en föreläsning om sitt forskningsområde. Som medlem i Apotekarsocieteten kan du se en inspelning av Malin Källstens föreläsning och andra föreläsningar om analys av antikroppsbaserade läkemedel som hölls vid samma tillfälle. Länk till inspelningen hittar du här.

Vill du veta mer om hur du blir medlem i Apotekarsocieteten kan du läsa här.

Nobelpris till Scheelepristagaren Emmanuelle Charpentier

Emmanuelle Charpentier tar emot Scheelepriset.

Professor Emmanuelle Charpentier tar emot 2019 års Scheelepris för sina upptäckter av gensaxen CRISPR/Cas9. Tv Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten och th Märit Johansson, styrelseordförande för Apotekarsocieteten.

I november förra året tog professor Emmanuelle Charpentier, Max Planck-institutet, emot Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset för sina upptäckter om gensaxen CRISPR/Cas9. I dag, onsdag, belönades hon med ett Nobelpris i kemi för samma upptäckt – ett pris som hon delar med den amerikanska forskaren, professor Jennifer Doudna.

– Det är ett utmärkt val av Nobelkommittén och ett utmärkt exempel på vikten av grundforskning och hur den kan leda till viktiga tillämpningar. På väldigt kort tid har denna upptäckt kunnat appliceras inom ett flertal områden där kopplingen till läkemedel och nya behandlingar utgör en, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Nobelpris för genomeditering

Det är Kungliga Vetenskapsakademin som utser Nobelpriset i kemi. Årets vinnarduo fick priset ”för utveckling av en metod för genomeditering” – det vill säga CRISPR/Cas9. Med hjälp av metoden kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer.

Sedan tekniken upptäcktes 2012 har den revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna och bland annat bidragit till utveckling av nya cancerterapier. Möjligheten att bota ärftliga sjukdomar har också kommit betydligt närmare tack vare upptäckten av gensaxen.

– CRISPR/Cas-teknologin är ett enastående vetenskapligt bidrag som har revolutionerat biomedicinsk genterapi. Detta genetiska verktyg har många applikationer inom läkemedelsforskning och läkemedelsutveckling. I framtiden kommer vi se alltfler sjukdomar som går att bota, tack vare denna fantastiska upptäckt, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare för Apotekarsocieteten.

”Kvitto på vetenskaplig stringens”

Det är dock inte första gången en tidigare Scheelepristagare belönas med Nobelpriset. Hela fem gånger har Apotekarsocieteten identifierat och prisat upptäckter och forskare som senare fått motta Nobelpriset i kemi/medicin eller fysiologi.

– Att fem av Apotekarsocietetens hittills 49 Scheelepristagare senare fått Nobelpriset ser jag som ett kvitto på den vetenskapliga stringens som genomsyrar organisationen, inte minst vad gäller nomineringsarbetet för Scheelepriset, säger Karin Meyer.

– En dag som denna vill vi naturligtvis framförallt gratulera pristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, men också tillåta oss att fira vetenskapen i stort och det fantastiska arbete som alla inom Apotekarsocieteten gör inom det vetenskapliga området.

Just nu pågår nomineringsarbetet för nästa Scheelepris. Vem som får 2021 års pris, det femtionde i ordningen, avslöjas i januari nästa år.

 

Tidigare Scheelepristagare som senare fått Nobelpriset:

  • Professor Emmanuelle Charpentier. Scheelepriset 2019, Nobelpriset i kemi 2020.
  • Professor Gregory P Winter. Scheelepriset 1994, Nobelpriset i kemi 2018.
  • Professor K Barry Sharpless. Scheelepriset 1991, Nobelpriset i kemi 2001.
  • Professor Luc Montagnier. Scheelepriset 1986, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008.
  • Sir James W Black. Scheelepriset 1983, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1988.

Dags att söka höstens stipendier – fyra miljoner i potten

Drygt fyra miljoner kronor finns totalt att söka bland Apotekarsocietetens stipendier. I höstens utlysning är anslagen till postdoc-stipendier särskilt stora.

Arbetar eller studerar du inom läkemedelsområdet kan du söka Apotekarsocietetens stipendier för forskning och fort- och vidareutbildning. Höstens ansökningstid går ut den 31 oktober och totalt delas drygt fyra miljoner kronor ut till bland annat kurser, påbyggnadsutbildningar, konferenser, studieresor och forskningsvistelser – antingen i Sverige eller utomlands.

Bland stipendierna som rör forskningsområdet finns i höst extra stora anslag att söka för postdoc-studier – framför allt utomlands. Totalt delas 600 000 kronor ut per postdoc, vilket är mer än dubbelt så mycket som tidigare år. I höst utlyser tre stiftelser postdoc-stipendier om totalt 1,8 miljoner kronor.

Porträtt Lisa Bandholts, vetenskaplig sekreterare.

Lisa Bandholtz.

– Vi tycker att det är extra viktigt att satsa på postdocs eftersom det är ett bra sätt för disputerade att bredda sin forskning och få internationella kontakter. En kompetens som förhoppningsvis bidrar till ett starkare life science-Sverige, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten och ansvarig för forskningsstipendierna.

En annan nyhet är möjligheten att söka stipendium för forskning om apotekens bidrag för en god läkemedelsanvändning. Stipendiet, i form av lönekompensation, möjliggör sex månaders forskning och ger dessutom ett bidrag till omkostnader om 200 000 kronor.

– Apoteken fyller en viktig samhällsfunktion, men tyvärr har forskningen kring apotekens bidrag och hur det bäst ska utformas gradvis minskat i Sverige. Med detta stipendium vill Apotekarsocieteten bidra till att återupprätta forskningsfältet igen, säger Lisa Bandholtz.

Sista dag att ansöka om Apotekarsocietetens stipendier denna omgång är den 31 oktober. Läs mer om de olika stipendierna och hur du söker här.

Bra att vara medlem i Apotekarsocieteten

På frågan ”hur sannolikt är det att du skulle rekommendera ett medlemskap i Apotekarsocieteten” svarade 42% en nia eller tia på en 10-gradig skala i den enkät som gjordes bland föreningens medlemmar under våren.

Av de nära 1000 medlemmar som svarat på enkäten är en stor del, nästan 40% verksamma inom läkemedelsindustri, 26% inom apotek och 17% i hälso- och sjukvård. På frågan inom vilka områden som medlemmarna arbetar svarar en majoritet att de arbetar inom forskning- och utveckling och det följs av öppenvårdsapotek, kliniska studier, kvalitet, hälso- och sjukvård och Regulatory Affairs.

Viktigast i medlemskapet är de aktiviteter som erbjuds i kretsar och sektioner.

Med enkäten som grund kommer vi att fortsätta arbetet med att vara en relevant aktör och erbjuda ett värdefullt medlemskap.

Tack alla ni som bidragit genom att att svara på enkäten!

Apotekarsocietetens medlemsundersökning våren 2020