Christine Wegler, forskare vid Uppsala universitet

Avhandling om läkemedelsupptag prisas av Apotekarsocieteten

Christine Wegler, forskare vid Uppsala universitet

Christine Wegler vid Uppsala universitet får Apotekarsocietetens utmärkelse Rosenö-priset för sin doktorsavhandling om läkemedelsmetabolism i lever och tunntarm hos överviktiga personer. Foto: Mikael Wallerstedt.

Forskaren Christine Wegler vid Uppsala universitet belönas med Apotekarsocietetens Rosenö-priset. Hon får priset för sin avhandling om proteomikbaserad analys av läkemedelsupptag i lever och tunntarm.

Christine Wegler är forskare i gruppen för läkemedelsformulering på institutionen förfarmaci vid Uppsala universitet. I sin doktorsavhandling, som hon lade fram under förra året, har hon med hjälp av proteinanalys (proteomik) undersökt läkemedelsfördelning i levern (där en stor del av läkemedelsnedbrytningen sker) respektive tunntarmen (där en stor del av läkemedelsupptaget sker) hos personer med fetma.

För detta belönas hon nu med Rosenö-priset, som delas ut av Apotekarsocietetens sektion för farmakokinetik och läkemedelsformulering till årets bästa avhandling inom detsamma.

”Enastående forskningskommunikatör”

I motiveringen framhålls bland annat att Christine Wegler ”visat sig vara enastående inom kommunikation av vetenskap och forskning” och att hon visat att den proteomikbaserade modell hon använt i sin avhandling också kan användas i ”in vitro-in vivo-skalning av läkemedelsfarmakokinetik”.

– Det känns jättekul att få det här priset och en bekräftelse på att man gjort något vettigt som fler än vi i vår forskargrupp ser värdet i, säger Christine Wegler.

I de forskningsprojekt som ligger till grund för avhandlingen har Christine Wegler, med hjälp av lever- och tunntarmsbiopsier från personer som genomgått gastric bypass-operation, alltså studerat nivåer av proteiner som är viktiga för läkemedelsfördelning i kroppen

Tidigare resultat från mindre studier har indikerat att ett enzym som är viktigt för läkemedelsmetabolismen minskar med ökad kroppsvikt. Med det följer en risk att läkemedel inte bryts ned tillräckligt vilket skulle kunna innebära fler biverkningar för den patientgruppen.

Hittade intressanta skillnader

I sin avhandling undersökte Christine Wegler om och hur proteiner viktiga för bland annat läkemedelsmetabolismen i tunntarmen förändrades hos patienter med fetma när de gick ned i vikt. Likaså jämfördes proteinnivåerna i lever mellan överviktiga och normalviktiga personer.

– Vi kunde se en del skillnader i fram för allt tunntarmen över tid när patienterna gick ned i vikt. Det rörde sig i huvudsak om minskad inflammation, men vi kunde även se små skillnader i lipid- och fettsyrametabolismen liksom i läkemedelsmetabolismen i stort, säger Christine Wegler.

När det gäller leverproteinerna hos feta och normalviktiga personer sågs dock, till skillnad från tidigare mindre studier, ingen större skillnad.

– Det är värdefull information eftersom man då inte behöver tänka så mycket på att dosjustera läkemedel i den patientgruppen, säger Christine Wegler.

Viktig modell för in vitro-studier

En del i avhandlingen omfattar också en viktig metodutveckling. Med hjälp av att studera proteinmängderna i patientproverna byggde Christine Wegler och hennes forskarkollegor en datamodell som med hjälp av proteomik skalades upp celldata till att kunna representera fördelningen av det kolesterolsänkande läkemedlet rosuvastatin i kroppen. Med hjälp av modellen kan forskarna förutspå hur läkemedel tas omhand i kroppen, utan att behöva mäta i exempelvis biopsier.

– Modellen ger en väldigt bra korrelation med riktig kinetikdata som vi mätte direkt i patienterna.

Rosenö-priset, som fått sitt namn från den ö i Stockholms skärgård där priset lanserades i början på 2000-talet, innebär förutom äran 30 000 kronor i prispengar. Prispengarna sponsras av företagen Astrazeneca, Admescope och Pharmatheus.

Hur ska du använda prispengarna?
– Det blir nog kanske till en resa när corona-situationen har lagt sig, säger Christine Wegler.

”Positiva satsningar i forskningspropositionen”

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, välkomnar satsningarna i forskningspropositionen.

Den nyligen presenterade forskningspropositionen innehöll flera viktiga komponenter som berör svensk forskning inom läkemedels- och life science-området. Att den pågående pandemin satt sitt avtryck i propositionen är tydligt. Det är avgörande att Sverige nu satsar både stort, rätt och långsiktigt för att vi ska hävda oss som kunskapsnation och göra det som krävs för att Sverige ska ha en högklassig vård och vara en attraktiv nation för forskningsinvesteringar ur ett internationellt perspektiv.

Den snabba utvecklingen inom läkemedels- och life science-området ställer mycket höga krav på att vi säkerställer tillgång till långsiktig kompetensförsörjning där universitetens forskning utgör en viktig grundpelare. Det krävs dock även andra komponenter som lyfts fram i forskningspropositionen, som till exempel vikten av mobilitet mellan akademi och övriga aktörer i samhället (exempelvis läkemedelsindustrin).

Historiskt har kunskap inom läkemedelsutveckling byggts upp inom företagen i nära samarbete med akademin, men i takt med färre stora bolag med läkemedelsutvecklingsaktiviteter i Sverige har möjligheterna till detta till viss del minskat. Därför behövs nya sätt för kompetensöverföring kring flera delar i forsknings- och utvecklingskedjan. Även om inga konkreta förslag kring hur detta bör göras är det nu tydligt att regeringen ser att det är viktigt att öka mobiliteten och att högskolorna därför kommer att följas upp avseende detta.

Förslaget om att inrätta en ny bestämmelse om att högskolorna ska främja det livslånga lärandet är ytterligare en komponent som bidrar till Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning i en tid där utvecklingstakten och tillgången till ny kunskap är mycket hög. Här bör det även finnas stora möjligheter till samverkan mellan högskolorna och övriga samhällsaktörer och arbetsgivare.

Regeringens förslag om ökade resurser till precisionsmedicin är i linje med den svenska life science-strategin och viktigt för att Sverige som land ska vara förberett och kunna hantera alla de moment som krävs för att behandlingarna ska kunna nå hela vägen till patienter. Läkemedelsutveckling är en komplicerad kedja och det kommer att krävas ny forskning och kompetensförsörjning för att vi ska vara en attraktiv nation för nya forskningsinvesteringar för stora såväl som små företag. För detta krävs en forskningsinfrastruktur och kompetensförsörjning i världsklass. Här utgör de föreslagna satsningarna kring proteinforskning och tillverkning viktiga komponenter då dessa utgör en bas för en stor del av framtidens läkemedel.

Antibiotikaresistens är en enorm samhällsutmaning och ett hot mot den globala folkhälsan. Att stödja viktiga projekt har Apotekarsocieteten framhållit vid flertalet seminarier och debatter under de senaste åren.  Sverige har en ledande roll ur ett internationellt perspektiv, vilket nu kan stärkas ytterligare.  Apotekarsocieteten ser därför positivt på att det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens förstärks, vilket är centralt för att Sverige ska kunna behålla en stark och fungerande sjukvård. Behovet av nya antibiotika är stort och beslutet att stödja det nationella forskningsprogrammet Enable som byggs upp vid Uppsala universitet är mycket värdefullt i denna kamp.

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten

Hon skrev årets bästa avhandling

Malin Källsten tar emot Phabian-priset från apotekarsocieteten

Malin Källsten, forskare i analytisk kemi, får Apotekarsocietetens utmärkelse Phabian-priset för att ha lagt fram årets bästa doktorsavhandlingen inom området farmaceutisk och biomedicinsk analys. Malin Källsten lade fram sin avhandling om analysmetoder för antikroppskonjugat i mars i år vid Uppsala universitet.

Med sin avhandling om metoder för att analysera antikroppskopplade läkemedel tog Uppsalaforskaren Malin Källsten hem årets upplaga av Apotekarsocietetens utmärkelse Phabian-priset.

Så kallade antikroppskonjugat, det vill säga aktiva substanser kopplade till antikroppar, har inneburit stora framsteg inom läkemedelsutvecklingen. Med tekniken kan läkemedel riktas mer precist mot de mål där de ska utöva sin effekt, något som bland annat används i vissa cancerbehandlingar.

Avhandling om analysmetoder

En utmaning är dock att säkerställa att rätt mängd läkemedel är kopplat till antikropparna – både för att effekten ska vara tillräckligt god och för att inte dosen ska bli för hög. Dosen står nämligen i direkt relation till hur mycket läkemedel som är bundet till och frisätts per antikropp.

Metoder för att analysera och utvärdera detta har varit fokus för Malin Källsten, forskare i analytisk kemi, de senaste åren. I mars i år lade hon fram avhandlingen ”Development and evaluation of analytical techniques for antibodies and antibody-drug conjugates” vid Uppsala universitet – en avhandling som nu belönas med utmärkelsen Phabian-priset från Apotekarsocieteten.

Grattis, hur känns det?
– Tack! Det känns bra och roligt och jag är väldigt ödmjuk inför att få detta pris, säger Malin Källsten.

Phabian-priset delas ut av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsanalys. Årets utmärkelse ges med motiveringen att avhandlingen innebär ”betydelsefull forskning om analytiska verktyg för framtida läkemedel mot cancer och andra svåra sjukdomar”. Förutom äran består priset av ett stipendium på 25 000 kronor och ett år som hedersledamot i sektionen.

Ökat intresse för antikroppskonjugat

Malin Källsten berättar att intresset för antikroppskopplade läkemedelsbehandlingar, på engelska antibody drug conjugates (ADC), är stort och har ökat de senaste åren.

– I dag finns det sju sådana läkemedel godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det är framför allt inom cancerbehandling som tekniken utvärderas, men man tittar även på andra områden, säger Malin Källsten.

Hur ska du fira utmärkelsen?
– Det är ju svårt just nu med tanke på pandemin, så jag har lagt det lite på framtiden när det finns mer möjligheter. Jag har inte kunnat fira min disputation än riktigt heller, så det får bli samtidigt.

I samband med prisutdelningen i Apotekarsocietetens bibliotek höll Malin Källsten en föreläsning om sitt forskningsområde. Som medlem i Apotekarsocieteten kan du se en inspelning av Malin Källstens föreläsning och andra föreläsningar om analys av antikroppsbaserade läkemedel som hölls vid samma tillfälle. Länk till inspelningen hittar du här.

Vill du veta mer om hur du blir medlem i Apotekarsocieteten kan du läsa här.

Nobelpris till Scheelepristagaren Emmanuelle Charpentier

Emmanuelle Charpentier tar emot Scheelepriset.

Professor Emmanuelle Charpentier tar emot 2019 års Scheelepris för sina upptäckter av gensaxen CRISPR/Cas9. Tv Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten och th Märit Johansson, styrelseordförande för Apotekarsocieteten.

I november förra året tog professor Emmanuelle Charpentier, Max Planck-institutet, emot Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset för sina upptäckter om gensaxen CRISPR/Cas9. I dag, onsdag, belönades hon med ett Nobelpris i kemi för samma upptäckt – ett pris som hon delar med den amerikanska forskaren, professor Jennifer Doudna.

– Det är ett utmärkt val av Nobelkommittén och ett utmärkt exempel på vikten av grundforskning och hur den kan leda till viktiga tillämpningar. På väldigt kort tid har denna upptäckt kunnat appliceras inom ett flertal områden där kopplingen till läkemedel och nya behandlingar utgör en, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Nobelpris för genomeditering

Det är Kungliga Vetenskapsakademin som utser Nobelpriset i kemi. Årets vinnarduo fick priset ”för utveckling av en metod för genomeditering” – det vill säga CRISPR/Cas9. Med hjälp av metoden kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer.

Sedan tekniken upptäcktes 2012 har den revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna och bland annat bidragit till utveckling av nya cancerterapier. Möjligheten att bota ärftliga sjukdomar har också kommit betydligt närmare tack vare upptäckten av gensaxen.

– CRISPR/Cas-teknologin är ett enastående vetenskapligt bidrag som har revolutionerat biomedicinsk genterapi. Detta genetiska verktyg har många applikationer inom läkemedelsforskning och läkemedelsutveckling. I framtiden kommer vi se alltfler sjukdomar som går att bota, tack vare denna fantastiska upptäckt, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare för Apotekarsocieteten.

”Kvitto på vetenskaplig stringens”

Det är dock inte första gången en tidigare Scheelepristagare belönas med Nobelpriset. Hela fem gånger har Apotekarsocieteten identifierat och prisat upptäckter och forskare som senare fått motta Nobelpriset i kemi/medicin eller fysiologi.

– Att fem av Apotekarsocietetens hittills 49 Scheelepristagare senare fått Nobelpriset ser jag som ett kvitto på den vetenskapliga stringens som genomsyrar organisationen, inte minst vad gäller nomineringsarbetet för Scheelepriset, säger Karin Meyer.

– En dag som denna vill vi naturligtvis framförallt gratulera pristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, men också tillåta oss att fira vetenskapen i stort och det fantastiska arbete som alla inom Apotekarsocieteten gör inom det vetenskapliga området.

Just nu pågår nomineringsarbetet för nästa Scheelepris. Vem som får 2021 års pris, det femtionde i ordningen, avslöjas i januari nästa år.

 

Tidigare Scheelepristagare som senare fått Nobelpriset:

  • Professor Emmanuelle Charpentier. Scheelepriset 2019, Nobelpriset i kemi 2020.
  • Professor Gregory P Winter. Scheelepriset 1994, Nobelpriset i kemi 2018.
  • Professor K Barry Sharpless. Scheelepriset 1991, Nobelpriset i kemi 2001.
  • Professor Luc Montagnier. Scheelepriset 1986, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008.
  • Sir James W Black. Scheelepriset 1983, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1988.

Dags att söka höstens stipendier – fyra miljoner i potten

Drygt fyra miljoner kronor finns totalt att söka bland Apotekarsocietetens stipendier. I höstens utlysning är anslagen till postdoc-stipendier särskilt stora.

Arbetar eller studerar du inom läkemedelsområdet kan du söka Apotekarsocietetens stipendier för forskning och fort- och vidareutbildning. Höstens ansökningstid går ut den 31 oktober och totalt delas drygt fyra miljoner kronor ut till bland annat kurser, påbyggnadsutbildningar, konferenser, studieresor och forskningsvistelser – antingen i Sverige eller utomlands.

Bland stipendierna som rör forskningsområdet finns i höst extra stora anslag att söka för postdoc-studier – framför allt utomlands. Totalt delas 600 000 kronor ut per postdoc, vilket är mer än dubbelt så mycket som tidigare år. I höst utlyser tre stiftelser postdoc-stipendier om totalt 1,8 miljoner kronor.

Porträtt Lisa Bandholts, vetenskaplig sekreterare.

Lisa Bandholtz.

– Vi tycker att det är extra viktigt att satsa på postdocs eftersom det är ett bra sätt för disputerade att bredda sin forskning och få internationella kontakter. En kompetens som förhoppningsvis bidrar till ett starkare life science-Sverige, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten och ansvarig för forskningsstipendierna.

En annan nyhet är möjligheten att söka stipendium för forskning om apotekens bidrag för en god läkemedelsanvändning. Stipendiet, i form av lönekompensation, möjliggör sex månaders forskning och ger dessutom ett bidrag till omkostnader om 200 000 kronor.

– Apoteken fyller en viktig samhällsfunktion, men tyvärr har forskningen kring apotekens bidrag och hur det bäst ska utformas gradvis minskat i Sverige. Med detta stipendium vill Apotekarsocieteten bidra till att återupprätta forskningsfältet igen, säger Lisa Bandholtz.

Sista dag att ansöka om Apotekarsocietetens stipendier denna omgång är den 31 oktober. Läs mer om de olika stipendierna och hur du söker här.

Bra att vara medlem i Apotekarsocieteten

På frågan ”hur sannolikt är det att du skulle rekommendera ett medlemskap i Apotekarsocieteten” svarade 42% en nia eller tia på en 10-gradig skala i den enkät som gjordes bland föreningens medlemmar under våren.

Av de nära 1000 medlemmar som svarat på enkäten är en stor del, nästan 40% verksamma inom läkemedelsindustri, 26% inom apotek och 17% i hälso- och sjukvård. På frågan inom vilka områden som medlemmarna arbetar svarar en majoritet att de arbetar inom forskning- och utveckling och det följs av öppenvårdsapotek, kliniska studier, kvalitet, hälso- och sjukvård och Regulatory Affairs.

Viktigast i medlemskapet är de aktiviteter som erbjuds i kretsar och sektioner.

Med enkäten som grund kommer vi att fortsätta arbetet med att vara en relevant aktör och erbjuda ett värdefullt medlemskap.

Tack alla ni som bidragit genom att att svara på enkäten!

Apotekarsocietetens medlemsundersökning våren 2020

Proteomik – viktigt redskap i framtidens läkemedel

Proteomik innebär storskalig analys av proteiner och spelar en viktig roll i framtidens läkemedelsutveckling. Apotekarsocieteten är lokal värd för nästa internationella HUPO-kongress i oktober 2021. Kongressen som på grund av årets pandemi flyttas ett år framåt i tiden.

Apotekarsocietetens expertgrupp Swedish Proteomics Society och dess representant professor György Marko Varga är de som står bakom mycket av det arbete som gjorts. I en artikel i Pharma Industry med bland annat György kan du läsa mer om proteomik och den kommande kongressen.

Framtidens läkemedel fokus på HUPO 2021

Hur bra är antikroppstester mot Covid-19?

Hur bra är de antikroppstester mot #covid19 som finns på marknaden? Professor Sophia Hober gästade Apotekarsocietetens under gårdagen och berättade vad som skiljer bra test från dåliga och vad ett testsvar egentligen betyder.

Här kan du ta del av föreläsningen. Öppen för alla fram till midsommar, därefter kan du som medlem i Apotekarsocieteten ta del av den efter inloggning. Om du inte redan är medlem, läs mer om att vara medlem här.

Kontorslokal och motorcykelparkeringar uthyres

I våra lokaler i centrala Stockholm har vi nu en kontorslokal ledig för uthyrning samt möjlighet att hyra motorcykelparkering på vår låsta innergård.

KONTORSLOKAL om 134 kvm är ledig för uthyrning i en av Apotekarsocietetens fastigheter på Wallingatan 24.
Beskrivning: Fint kontor med rum i olika storlekar. Mötesrum. Trägolv och ljusa väggar.
Pentry, två wc och en dusch.

MOTORCYKELPLATSER på Wallingatan 24, på innergård med låst dörr, finns för uthyrning.

För intresseanmälan och ytterligare information kontakta Mattias Bäckman, Baltazar AB mattias.backman@baltazar.se  eller på telefon 076-175 00 44.

Läkemedelsvärlden söker ytterligare en journalist

Till vår nyhetssajt Läkemedelsvärlden söker vi ytterligare en journalist. Läs mer här