Farmaceutisk ordbok

Farmaciyrket har – i likhet med i stort sett alla andra professioner – ett eget fackspråk, som ibland kan vara svårbegripligt t.o.m. för dess utövare. Många av dess termer har dessutom en månghundraårig tradition. Sektionen för farmacihistoria vill härmed tillhandahålla en enkel, elektronisk ordbok, sammanställd av medlemmarna Jan G. Bruhn och Bo Ohlson. Författarna är mycket väl medvetna om ett antal luckor och kommer successivt att försöka fylla dessa, men är också beroende av förslag och påpekanden från läsekretsen, lämpligen per e-post till historiker@apotekarsocieteten.se.

En vinkel (>) framför ett ord markerar att vi avser att förklara ordet på annan plats i ordboken (om det inte redan är gjort).

A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä, Ö,

A

Aa
(receptgrek. förkortn.) >ana

AAF
>Apoteksanställdas Förbund

ABDA
(ty. förkortn.) Arbeitsgemeinschaft der Berufsvertretungen Deutscher Apotheker; samarbetsorgan för tyska apotekare

Aborti´vum, plur. -va
Fosterfördrivande medel (obs speciell lagstiftning!)

Abortpiller

Abrakadabra
(av senlat. abracadab´ra, möjligen av aram. abhadda kedhabhra = ”försvinn (sjukdom) som detta ord!”) En mot feber använd besvärjelseformel, först omnämnd på 100-t. i en >receptsamling på vers.

Absint
(grek. apsínthion, malört; av pers. urspr.) Malörtslikör.

Absolut alkohol
Aethanolum Eur.

Absorbera
(av lat. ab = av, bort + sorbe´re = sörpla, sluka, svälja) Suga in.
Jfr Adsorbera, Resorbera

Abu Ali el-Hussein el-Scheik el Reïs Ibn Sina
(980-1037) (i Västerlandet kallad Avicenna) född i Bokhara, livläkare hos sultan Nuh Ben Mansur; skrev bl.a. ”El-Kanun fil Tibb” (”Canon medicinae”), det mest berömda arabiska verket om läkemedel.

Abu Bakr al Razi
(850-932) (i Västerlandet kallad Rhazes) född i Chorazan, sjukhusdirektor i Bagdad; skrev bl.a. ”Kitab al tibb Al Mansour”.

Abu Musa Djabir
(699-765) (i Västerlandet kallad Geber) arab. läkare i Medina

Abu Zaïd Hunein ben Ishaq
(800-873) Kristen apotekarson från Bagdad, livläkare hos kalif el-Mutewekill i Bagdad, elev till >Mesue d.ä.; översättare av medicinsk litteratur från många språk till arabiska; skrev efter mönster av >Galenos ”Liber introductionis in medicine”.

-ac(um)
>INN-suffix för anti-inflammatoriska substanser tillhörande ibufenac-gruppen.

ACD-lösning
Tillsats till transfusionsblod för att möjliggöra lagring; innehåller citronsyra, natriumcitrat och glukos (acidum citricum – dextrosum).

ACE
(Angiotensin converting enzyme) Enzym, som omvandlar angiotensin I till det blodtryckshöjande a. II.

ACE-hämmare
>Läkemedel som reducerar bildning av angiotensin II och därmed ger blodtryckssänkning.

Ace´tum sabadi´llæ
>Sabadillättika.

Acetylsalicylsyra
Troligen ett av världens genom tiderna mest använda >läkemedel (>analgetiskt, >antipyretiskt, koagulationshämmande); syntetiserades den 10 augusti 1897 av Felix >Hoffmann och lanserades 1899 av >Bayer Leverkusen A.G. under varumärket >Aspirin®.

Acetylsammelsurium
Tillskrivs Erik Zetterström (pseud. Kar de Mumma)

Acid
Am. slang för >LSD

Acid.
(lat. förk.) >acidum

Aciditet
Surhetsgrad.

A´cidum, gen. -di. plur. -da
(lat.; n) syra (trevlig etymologi:LG II:281h: ”Ända fram till vår tideräknings början kände man ingen annan syra än ättika, lat. acetum. Att förvandla till ättika, lat. aceo, blev därför liktydigt med att göra något ättiksmakande, varav adjektivformen acidus med betydelsen sur, även vidrig. Under första årtusendet e.Kr. hade man lärt sig framställa andra sura ämnen … de erhöllo en sammanfattande benämning i det nylat. acidum, som översattes med det från det urgermanska *suri stammande ty. Säure. Detta ords svenska beteckning, syra, är hämtad från den urnordiska grundformen *surion, varur det isl. syra, som betydde sur vassla, och det svenska syra, som egentligen betydde surdeg.”

ACL
>Apoteksbolagets Centrallaboratorium (artikel vid Apotekens Kontrollaboratorium)

ACO
(Varumärket ACO registrerades 1939-11-27)

ACO-förpackning
Av >ACO godkänd förpackning.

Acoi´n®
Tidigt exempel på syntetiska >lokalanestetika (v. Heyden, Radebeul/Dresden, omkr. 1920); mindre toxiskt och snabbare verksamt än det då gängse >kokainet.

Acta Pharmaceutica Nordica

Acta Pharmaceutica Suecica
Farmacivetenskaplig tidskrift… ; sedan 1993 inkorporerad i >European Journal of Pharmaceutical Sciences.

ACTH
(Kortikotropin, adrenokortikotropin) Hypofysframlobshormon.

–actid(um)
>INN-suffix för syntetiska polypeptider med kortikotropinlik verkan

Ad
(lat.) Till

ADA AB
>Droghandel… sedan 1997-11-01 helt integrerat i >TAMRO.

Add.
(lat. förk. av >adde eller av adda´tur el. adda´ntur = man tillsätter)

Adde
(lat.; imperativ) Tillsätt!

Addiktion
Tillvänjning, framkallat beroende

A´deps
(lat.) Fett

A´deps la´næ
>Ullfett.
Jfr Lanolin.

A´deps sui´llus
>Ister.

Adermin
Tidig ben. för >vitamin B6.

ADH
Anti-diuretiskt hormon, vasopressin. Ett hypofysbaklobshormon.

Ad hoc
(lat.) ”till denna” (uppgift); för särskilt ändamål

A´diuvans (äv. adjuvans)
(jfr Beyer bl.a.) >Juvans (utred ev. oegentlighet!) Hjälpande el. medverkande medel.

Ad libit.
(lat. förkortn.) >Ad libitum

Ad li´bitum
(lat.) Efter behag

Administrera
(farm.) Föra in läkemedel i patienten

Administrering
Handlingen att >administrera läkemedel

Adminstration
System för styrning av verksamhet m.m.

-adol(um), -adol-
>INN-suffix/INN-led för analgetika…..

Adonisört
Herba ado´nidis verna´lis…

Adrenalin
Jfr Epinefrin.

Adrenegikum pl. -ika
Ämne vars farmakologiska verkan liknar >adrenalinets.

Adsorbera
(av lat. ad = vid, intill + sorbe´re = sörpla, sluka, svälja) Suga intill sig; fästa vid sin yta.
Jfr Absorbera, Resorbera

Adsorbtionskol
>Medicinskt kol, >Carbo medicinalis

Adstri´ngens
(av lat. astringere el. adstringere = binda tätt samman) Sammandragande medel.

Ad u´sum exte´rnum
(lat.) Till utvärtes bruk

Ad u´sum inte´rnum
(lat.) Till invärtes bruk

Ad us. Propr.
(lat. förk.) > Ad usum proprium

Ad u´sum pro´prium
(lat.) Till (förskrivarens) eget bruk

Ad u´sum veterina´rium
(lat.) Till veterinärt bruk

Ad us. Vet.
(lat. förk.) >Ad usum veterinarium

AD-vitamindroppar
(urspr. oljelösning, senare vattenbaserade)

Æq.
(lat. förk.) >Æqua´lis.

Æqua´lis
(lat.) Lika.

Aerosol
>Disperst system av fasta eller vätskeformiga partiklar av kontrollerad storlek i en gas.
Jfr Rök, Dimma

Aerosoler
(Praeparatio´nes Pharmace´uticae in va´sis cum pre´ssu Eur) >Läkemedelsform, bestående av en beredning innehållande eller flera aktiva komponenter i en speciell behållare med gas under övertryck. Beredningen frigörs i form av en >aerosol eller i form av en vätska eller ett skum vid aktivering av en lämplig utformad ventil. Beredningen utgörs av en >lösning, >emulsion eller >suspension, avsedd för lokal applikation på hud eller slemhinnor, eller för >inhalation. Beredningen må innehålla lämpliga hjälpämnen, t.ex. >lösningsmedel, >lösningsförmedlare, >emulgatorer, stabiliseringsämnen och smörjmedel (för att hindra ventilen att sätta igen). Drivmedlen är antingen gaser som kondenserat under tryck (såsom fluor-klor-kolväten eller lågmolekylära kolväten ) eller komprimerade gaser (såsom koldioxid, >nitrogen, eller >lustgas) (LS?).

Aerosolliniment
>Liniment som appliceras från övertrycksbehållare.

Aerosollotion
>Lotion som appliceras från övertrycksbehållare.

Aerosolpuder
>Puder som appliceras från övertrycksbehållare.

Aerosolpulver
>Pulver som appliceras från övertrycksbehållare.

Aeru´go
Basiskt kopparacetat (jfr ärg; aeru´go no´bilis = patina), använt utvärtes sedan fornegyptisk tid i form av >honungsbaserad >salva som frätande, renande och torkande medel mot elakartade sår.

Aestiva´lis el aesti´vus
(i lat. växtnamn) Relaterat till sommaren.

Æther
>Eter.

Æthero´leum, gen. -ei, plur. -a
(av grek. aitheé = ?? + lat. o´leum = olja)) >Flyktig olja.

AF
Apotekens Formelsamling; serie av kompositionssamlingar, som började utges 1942 av >Apotekarsocieteten som komplement till >MB.
Sista utgåvan 1968 (”AF 68”).

AFF
Apotekens Författningssamling; av >Apotekarsocieteten (sedermera >Apoteksbolaget AB) utgiven sammanställning av de av olika myndigheter utfärdade författningar, som reglerar eller påverkar apoteks verksamhet. Flera utgåvor i bok- och (senare) lösbladsform.

Afrodisi´akum
(…) Medel att öka könsdriften.

Afzelii kylande salva
>Kalkpasta.

AHA
(eng. förkortn. av alpha-hydroxy acid) alfa-Hydroxi-syror, t.ex. glykolsyra, mjölksyra, äppelsyra; tillskrivs på mer eller mindre hållbart faktaunderlag exceptionella, kosmetiska egenskaper.

AHF
Anti-hemofili-faktor. Endera av en rad proteiner som deltar i blodets koagulation.

AIDS
Akronym för Aquired Immuno-Deficiency Syndrome (förvärvat immunbristsyndrom).

AIP
Apotekens inköpspris

Akaciegummi
(Arabiskt gummi, gummi arabicum) …

AKL
>Apotekens Kontrollaboratorium

Akognostiska Brödrasällskapet

AKS

Aktivt kol
>Medicinskt kol

Akvavit
(av lat. a´qua vi´tae = livets vatten; jfr Eau-de-Vie. Har stundom (felaktigt) ansetts stamma från lat. Aqua vitis = vinträdets vatten) Ursprungligen vindestillat avsett för användning som >läkemedel.

Albare´llo
(it.: litet träd; syftar på kärlets form = ett segment av ett grovt bamburör)…

Albyl®
(av >albumin + >acetylsalicylsyra; albumin avsågs ursprungligen ingå i komp., men ersattes senare med…) Acetylsalicylsyrapreparat, tillverkat av >AB Leo 19XX-19YY. Förpackades i karakteristiska plåtaskar.

Ale´mbik
(av arab. al-anbiq) ålderdomlig destillationsutrustning, i bruk ännu under 1700-talets slut (Webster).
Ordet har, enligt en teori, givit namn åt >öltypen lambic, efter vörtpannan.

Alginat
Salter av >alginsyra

Alginsyra
Tidigare biprodukt vid jodframställning ur alger …

Alhenna
>Henna.

Alkali
(av arab. al-qa´li = saltört, sodaört )

Alkalinitet

Alkalisk rabarberinfusion
(Infu`sum rhe´i alkali´num) I låg dos använd som >bittermedel, i högre som >avföringsmedel.

Alkaloid
Basiskt, kvävehaltigt ämne från växtriket, ofta med farmakologisk effekt.
Termen föreslogs av C.F.W. Meissner i en studie över isolering av veratrin, publicerad 1819 i ”Journal für Chemie und Physik”; första kända engelska anv. 1831 i Ure´s ”Dictionary of Chemistry”.

Alkohol
(av arab. al-ko´hl = ”det som är ytterst fint”, i sht finaste blyglanspulver till ögonsmink) Kem.: Varje organisk förening i vilken minst en hydroxylgrupp är kovalent bunden till en alifatisk kolatom.

Alkylerande medel
>Cytostatika, vars verkan beror av medlens förmåga att kemiskt förändra DNA-komponenter, så att celldelningen vid tumörsjukdomar hämmas.

Allantoin (utt. -o.i:n)

Allcock´s plåster
(STAVNING M.M.?)

All(o)-
Prefix med betydelsen ”främmande”, ”annorlunda” (av grek. a´llos = annan; främmande, annorlunda) (t.ex. i >allergi).

Allergen
allergiframkallande ämne ( >allo- resp. >-gen)

Allergi

Allopati
(>allo- resp. >-pati) (eg.: ”användning av läkemedel, som frambringa en det onda motsatt verkan”) Skolmedicin.
Jfr homeopati.

Alminox
>Antacidum, innehållande aluminiumhydroxid, varav namnet.

Alrunan
Skämttidskrift, utgiven av Farmacevtiska Studentkåren (de första numren – 1946, -47 och -49 – helt dominerade av >Nils Hövenmark). Lär sedan dess endast ha utgivits vid fem (ht.97 sex?) tillfällen, de tre senaste i anslutning till Kårens jubiléer.

Alsol
Aluminimacetotartrat (Aluminii acetotartras Nord.).

Alteablad
Folium malvae.

Altearot
Radix altheae.

Alun
Aluminumkaliumsulfat (Alumen Eur.).

Alunstift

Alu´ta
(lat.) Sämskskinn.

Alvedon®

Amalgam
Legering av kvicksilver och annan/andra metall(er), t.ex. silver eller guld.

Ama´rum
Bittermedel (använt som aptitstimulans).

Ambra
Grå eller svarta, ofta vitmarmorerade, vaxartade klumpar, som bildas i tarmkanalen hos kaskelotvalen (Physe´ter macroce´phalus). Huvudbeståndsdelarna är ambrein (en triterpenalkohol), epikoprostanol och koprostanon. Den karakteristiska doften (beskrivs som mosstäckt skogsmark, tobak och sandelträ) anses härröra från oxidationsprodukter av ambrein.
Har tidigare varit en högt skattad parfymingrediens, nu oftast ersatt av syntetiska material.
Ej att förväxla med >valrav!
Jfr Mysk, Sibet.

Amerikansk olja
>Ricinolja.

Amidsalva
(Pasta amidohydrargyrica 2% NOM; Ung. amidohydrargyricum 5% NOM) Kvicksilverhaltigt, utvärtes medel mot parasiter.

Ammoniak
1) Gasformig …
2) Vattenlösning av a.1)
Handelns ”koncentrerade” a. innehåller vanligen ca 25 %m/m ammoniak.

Ampull

Ampu´lla, plur. -ae, gen. ampulla´rum
(lat. ”liten oljekruka”) >Ampull(er).

Amylnitrit
(…poppers…)

A´mylum, gen. -i, plur. -a (lat.)
Stärkelse.

A´mylum mara´ntae
>Arrowrot.

A´mylum ory´zae
Risstärkelse.

A´mylum sola´ni
Potatisstärkelse.

Amöba
Recentior vid >Farmis.

Ana
(väl av grek. àna-, med grundbet. ”upp”, ”uppåt”, vilket även kan ha allmänt förstärkande bet., resp. àná = upp, över; ovanför; (ovan)på; till/i en proportion av…; per styck) (Lika mycket) av varje.

Ana-
(jfr Ana, ovan) Prefix med bet. åter-, upp-, mot-.

Anabol
Uppbyggande (främst kroppsmassa av näringsämnen) (motsats: katabol; jfr även metabolism)

Analge´tikum, plur. -a
Smärtdämpande/-stillande läkemedel(ssubstans/-er).

Analge´tisk
Smärtdämpande.

Analoga ”droger”
Substanser som har >narkotikalik verkan och ofta stor kemisk strukturlikhet med >narkotika, men som ej är formellt narkotikaklassade. Kallas ofta >”designer drugs”, då de syntetiserats för att både ge starka ruseffekter och undgå narkotikakontroll.

Analysvåg
(Våg med känslighet ned till 0,1 mg /Kinnander)

Ana pa´rtes
Lika delar.

-andr-
INN-led för substanser (främst >steroider) med >androgen verkan.

Androgen

Aneste´tika (pl.)
Bedövningsmedel.

Anestesi´
(Sakad av känsel)

Aneurin
>Tiamin. Förnamn på känd brittisk politiker (Aneurin Bevan, brittisk labourpolitiker (1897-1960) uppkallad efter subst.??)

Angel dust
Am. slang för >fencyklidin.

Angelikarot
Ra´dix ange´licae. Trol. den enda medicinalväxt som ”exporterats” från Skandinavien till Syd-/Mellaneuropa.

Angosturabark
Cortex angostu´rae…

Anilin
(av arab. annil = indigo, av sanskr. nila = mörkblå) ..

Anis
Fructus ani´si…

ANIS
Apoteksbolagets Nämnd för Information och S….

Antabus
>Disulfiram.

Anta´cidum, pl. -ida
Magsyrahämmande eller -neutraliserande medel för >peroralt bruk.
Jfr Protonpumpshämmare.

Antagonism

–ante´l(um)
>INN-suffix för >anthelmintika, som inte tillhör någon genom annan identifierare betecknad substansgrupp.

Anteme´tium, pl. -ika
>Antiemetikum.

Anthelmi´ntikum, pl. -ka
(grek. …) Läkemedel mot inälvsparasiter.

Antiarry´tmikum, pl. -ika
Medel som normaliserar oregelbunden hjärtverksamhet.

Antibio´tikum, plur. -ka
Kemiskt definierad läkemedelssubstans som hejdar mikroorganismers tillväxt, och som – i motsats till >kemoterapeutika – är av biologiskt ursprung.

Antidepressi´vum, plur. -a
>Läkemedel mot depressioner.

Antido´t
(av lat. anti = mot + lat. …= gift) Motgift.

Antieme´tikum, pl. -ika
Medel mot kräkning.

Antifebrin®
>Acetanilid.

Antihistamin
Läkemedel som lindrar verkan av endogent frisatt histamin.

Antikoagula´ntium, pl. -ia
Läkemedel som förhindrar eller fördröjer blodets koagulation.

Antimetabolit
Ämne, som blockerar eller hämmar ämnesomsättningen genom sin strukturlikhet med ett ämne, som är nödvändigt för normal ämnesomsättning, t.ex. vissa >antibiotika och >cytostatika.

Antioxidant
Ämne, som genom att självt lätt oxideras, kan skydda andra ämnen, eller strukturer i levande celler, mot skada förorsakad av fria >syre-radikaler.

Antipyretisk
Feberdämpande.

Antipyrin®
Varumärke för fenazon-preparat från Hoechst.

Antiseptik
(Förintande av mikroorganismer) Konsten att förhindra infektion av mikroorganismer medelst antimikrobiella medel (desinfektionsmedel).
Jfr Aseptik

Antiserum
>Serum, som genom förbehandling av givarorganismen (djur eller människa) bringats innehålla en hög halt antikroppar mot något specifikt antigen (t.ex. ett ormgift).

Antitoxin
Motgift.

Antitussiv
(av lat. anti = mot + tuss… = hosta) Hostdämpande.

Anvisning
(naturmedel för inj. – fick inte heta recept)

AP
(av Antiprotrombin)
Koagulationshämmande läkemedel från AB Ferrosan.

Apelsinskal
(Aura´ntii dulcis perica´rpium )

Ape´riens, plur. aperie´ntes
(av lat. ape´rio = avslöja, bringa i dagen; öppna m.m.) (i ben. på piller etc.) ”Som öppnar” = befrämjar tarmtömningen.

Aphrodisi´acum, plur -ca
>Afrodisiakum.

APL
Apoteksbolagets Produktion och Laboratorier; resultatenhet inom >Apoteksbolaget AB med huvuduppgift att fullgöra bolagets tillhandahållandeskyldighet rörande sådana förskrivningar, som inte täcks av >godkända läkemedel.

Apo–
Grek. prefix med betydelsen ”bort från”, ”avskild, separat”, ”härledd el. härrörande från”

Apodos (®?)
Hjälpmedel från Apoteket AB för läkemedelsadministration,

Apomorfin
Artificiell >alkaloid. Använt som kräkmedel samt, på senare tid, vid Parkinsons sjukdom; saknar morfinets narkotiska effekt.

Apostro´f
I grek. talekonst uttryckssätt, kännetecknat av att man avbryter sitt tal och tilltalar någon direkt; häftigt tilltal.

”Apostrofen”
Sedan 197X personaltidning inom >Apoteket AB.

Apothe´cium

Apotek
(av grek. apotheke = förvaringsrum, nederlag, förrådshus, från apotethénai = lägga undan, av apo- = bort + tithénai = sätta, ställa, lägga) Läkemedelsbutik.
Det första a. anses ha inrättats i Bagdad omkr. 760 e.Kr.
”En enhet för detaljhandel med >läkemedel med farmaceutisk bemanning under öppenhållandet.” (LVFS 1996:XXX).

Apotekare
1928: ”den som är legitimerad av Medicinalstyrelsen att utöva apotekaryrket”
OBS 1242 i Tyskland!

”Apotekaren”
Opera buffa (”Lo speziale”, 1768) av J. Haydn.

AB Apotekarnes Förenade Vattenfabriker i Göteborg.
Grundat 1907 (->Pripps).

Apotekarnes Mineralvattens AB
Grundat 1874; Sthlm.

Apotekarskink
Ödla, Sci´ncus officina´lis LAUR., >officinell under ben. Scincus marinus. Den ingick bl.a. i >Damokrates´ >teriak; Den urtagna, torkade och med lavendelblommor uppstoppade djurkroppen tillskrevs undergörande egenskaper; den skattades även högt som >afrodisiakum ända in på 1800-talet av lokalbefolkningen i sitt utbredningsområde (östra Medelhavet).

Apotekarsocieteten
Ursprungligen sammanslutning av (samtliga) apoteksinnehavare; stiftades på 1600-talet, fick fast organisation 1778, stadgar fastställda av K.M:t 1881; slogs samman med >Sveriges apotekarförbund 1952; förändrad ställning när >Apoteksbolaget AB bildades 1971. Gick samman med >Farmacevtiska Föreningen 1981. Numera …

Apotekens kompositionslaboratorium (>Apotekarsocieteten, >ACO)
Inrättat 1939; kallades iblad ACO-laboratoriet.

Apotekens Kontrollaboratorium
Av >Apotekarsocieteten 1923 inrättat laboratorium för kvalitetskontroll av >patentmediciner, som då ännu inte stod under samhällets kontroll. Utvidgade uppgifter föranledde namnbyte 1968 (?) till Apotekens Centrallaboratorium (ACL), efter bildandet av >Apoteksbolaget AB 1971 >Apoteksbolagets Centrallaboratorium.
Jfr Statens Farmacevtiska Laboratorium.

Apoteket AB
Aktiebolag bildat 1971.… Företagsnamnet ändrat till det nuvarande 1997-12-17.

Apoteksanställdas Förbund
>Apoteksstäderskeförbundet.

Apoteksbolaget AB
>Apoteket AB.

Apoteksbolagets Centrallaboratorium
Jfr artikel vid Apotekens Kontrollaboratorium.

Apoteksbyrån
Byrå inom dåv. >Medicinalstyrelsen, med uppgift att handlägga apoteks- och läkemedelsärenden.

Apoteksfilial
> Apoteksförråd (Kinnander)

Apoteksförråd
Försäljningsställe för läkemedel, med begränsat sortiment av receptfria >läkemedel, inrättat av >apotek.

Apoteksinspektör
(Jfr Läkemedelsinspektör)

Apotekslikare
Officiellt >justerad viktsats som användes vid kontroll av apotekets vikter.

Apoteksprivilegium
Av KM:t meddelat tillstånd att å viss ort inrätta och driva apoteksrörelse.
Kunde före 1921 säljas, ärvas etc.; fr.o.m. 1921 personligt och kunde då ej överlåtas.
Avskaffades 1971 i och med bildandet av >Apoteksbolaget AB.
Jfr Personligt privilegium.

Apotekstekniker
Yrkeskategori på svenska apotek

Apoteksteknikerförbundet
Facklig organisation, ursprungligen för >apotekstekniker; bytte namn till Apotekstjänstemannaförbundet 19XX och till Farmaci-Förbundet 19YY (då man utvidgade medlemsbasen till att kunna omfatta även farmaceuter).

”Apoteksteknikern”
Tidskrift; organ för >Apoteksteknikerförbundet (sedermera Apotekstjänstemannaförbundet, sedermera Farmaci-Förbundet); bytte namn 19XX till ”Apotekstjänstemannen” och 19YY till ”Farmaci-Facket”.

”Apotekstjänstemannen”
>”Apoteksteknikern”.

Apoteksvara
Enl. >apoteksvarustadgan sådana ”ämnen (enkla kemikalier och >droger) och beredningar, som endast eller i huvudsakligaste mån användas såsom läkemedel eller vid tillredning av läkemedel.”

Apoteksvarustadgan
Av KM:t 1913 given stadga, som bl.a. definierade >apoteksvara och >läkemedel samt gränsdragningen mellan >apoteks och övrig handels försäljningsrätt inom läkemedelsområdet. Satt i kraft 1914-07-01.

Apoteksvikt
>Medicinalvikt

Applikation
Anbringande (ex. lokal a.).

APV
Organisation för vidareutbildning av apotekare i Tyskland.

Aq. bull.
>Aqua bulliens.

Aq. calid.
>Aqua calida.

Aq. comm.
>Aqua communis.

Aq. dest.
>Aqua destillata.

Aq. fervid.
>Aqua fervida.

Aq. frigid.
>Aqua frigida.

Aq. steril.
>Aqua sterilisata.

A´qua
(lat.) Vatten.

A´quæ aroma´ticæ (pl.)
Aromatiska vatten.

Aqua bu´lliens
(lat.) Kokande vatten.

A´qua ca´lida
(lat.) Varmt vatten.

A´qua commu´nis
(lat.) Vanligt (d.v.s. ej renat) vatten.

A´qua conse´rvans
(eg. ”konserverande vatten”) >Vehikel för >ögondroppar.

A´qua destilla´ta
(lat.) >Destillerat vatten.
Jfr Renat vatten.

A´qua eme´tica
Kräkvatten; vattenlösning av kopparsulfat. Har använts som >antidot.

A´qua fe´rvida
(lat.) Kokhett vatten.

A´qua fri´gida
(lat.) Kallt vatten.

A´qua purifica´ta
(lat.) >Renat vatten.

A´qua sterilisa´ta
(lat.) Sterilt vatten.

Aque´tta tofa´na
Giftdryck, beredd av giftblanderskan grevinnan Tofa (Neapel, 1600-talet); bestod enligt legenden av etter från rovdjur, som matats med arsenik. Uppges ha använts med framgång vid ca 600 politiska mord.

Arabiskt gummi
>Akaciegummi.

Arca´num, plur. -a
(av lat. arca´nus = innesluten, förborgad; av a´rca = kista) Hemligt medel; läkemedel av hemlighållen sammansättning.
Jfr Patentmedicin.

Arekanöt
(Are´cae semen; betelnöt)

Argenta´n
…kolloidal protein-silver-förening…
Benämningen har även använts för nysilver.

Aristolo´chia
(<opodeldoc)

A´rnica
Jfr Slåttergubbe.

Arnikabloma
(Arni´cae flos)

Arnikatinktur
(Tinctu´ra arni´cae)

-arol(um)
>INN-suffix för >antikoagulantia av kumarintyp.

Aromatiska droppar
Tinctu´ra aroma´tica AF68.

Aromatiska expektorantia
Välsmakande hostmediciner (t.ex. >timjansirap), vars blygsamma effekter torde kunna tillskrivas ingående flyktiga oljor.

Aromatisk tinktur
Tinctu´ra aroma´tica AF68.

Aronsson, Erik
(1817-1897) Välkänd kvacksalvare, kallad ”Vingåkersdoktorn”, vars >salvor och >liniment nådde stor popularitet.

Arrak
(av arab. ar´aq = svett, saft, spritdryck) Brännvin av ris, palmsaft eller rörsockermelass.

Arrowrot
(A´mylum arrow el. A. mara´ntae)

Arsenik
”Två ting äro vita: Oskuld – Arsenik” (mottot till C.J.L.Almquists ”Drottningens juvelsmycke”). Den vita arseniken torde egentligen vara arseniktrioxid.

Arve´nsis
(i lat. växtnamn) Anger att arten trivs på åkrar.

Arvidson, Agnes Hildegard
(1875-1964) Sveriges första kvinnliga >apotekare (farm. kand. 1897, apot. 1903); Sveriges första kvinnliga apoteksinnehavare med rätt att själv förestå apoteket (Norsjö 1928, Mellerud 1933-43).

ASA
eng. akronym för acetylsalicylic acid (acetylsalicylsyra).

A´sa foe´tida (utt.: fe:´tida) (av XXX)
>Dyvelsträck.

Asafoetidadroppar
Tinctu´ra asae foe´tidae MB37.

Aseptik
Förhindrande av (sår-)infektion genom att mikroorganismer hindras (t.ex. med hjälp av bakterietäta filter) nå det område, som skall skydas från infektion.
Jfr Antiseptik.

Asfalt
Jfr Paraffin.

Askorbinsyra

Aspirin®
( av ”A-” för acetyl- + ”spir-” för ty. >Spirsäure = >salicylsyra) Urspr. varumärke för acetylsalicylsyrapreparat (1899) från Bayer A.G., Leverkusen; numera även degenererat till >generiskt namn (t. ex. i >USP) för >acetylsalicylsyra.

Asps pulver med >antifebrin
>Pulvis anticephalgicus Nr 9 (>AF42).

Ass
48,04 mg >guldvikt eller 48,04 mg >viktualievikt.

-ast(um)
>INN-suffix för anti-astmatiska/anti-allergiska substanser, som inte primärt har antihistaminverkan.

-astin(um)
>INN-suffix för anti-histaminer.

Astmacigaretter
Läkemedelsform, bestående av cigaretter innehålleande >spikklubbeblad (ev. andra växtdelar) i st.f. tobak. >Inhalation av röken lindrar bronkspasmerna hos astmatiker. Tillv. bl. a. av Braun …; apoteket Hägern (Sthlm)!

Astmapulver
>Rökpulver mot astma …

Astra AB
Svenskt läkemedelsföretag, grundat 1913, med huvudsäte i Södertälje. Har varit kärnan i uppbyggnaden av >Astra-koncernen.

Astra-koncernen
Svensk läkemedelskoncern.
Jfr Draco, Hässle, TIKA; Losec, Xylocain.

Atara´ktikum, pl. -ika
Psykofarmaka, som ger lugnande och ångestlösande effekt utan påtaglig trötthet.

ATC
(av eng. Anatomical Therapeutic Chemical Classification System) Internatinellt system för klassificering av >läkemedel, uppbyggt i 14 huvudgrupper, uppdelade efter var eller hur resp. läkemedel verkar.
Huvudgrupperna indelas i terapeutisk och kemisk/terapeutisk nivå, samt i en kemisk substansnivå.
Systemet används bl.a. i >WHO:s biverkningsrapportering och rekommenderas av WHO för redovisning av läkemedelsanvändning m.m.

ATF
>Apoteksteknikerförbundet resp. >Apotekstjänstemannaförbundet.

ATL
”Apotekstillverkade läkemedel”. Samling av faktablad, utgiven av >Apoteket AB, rörande lagerprodukter och frekventa >ex-temporeberedningar och från >APL.

ATL-K
”Apotekstillverkade läkemedel – Kompositioner”; samling av >kompositioner för etablerade produkter i >APL:s sortiment. Ges ut av >Apoteket AB.

Atropi´n
DL->hyoscyamin; tropanalkaloid ur Solana´ceae-arter.

AUC
eng. akronym för Area under Curve (= area under kurvan); …

Aucupa´ria
(lat., möjligen av aucu´pium = fågelfänge med limstång) Artsuffix i lat. namnet på rönn.

AUP
Apotekens utförsäljningspris.

Autoinjektor

Autokla´v
Apparat för behandling av material med vattenånga under tryck.

Autoklavera
Behandla (i regel för att avdöda mikroorganismer) med vattenånga över 100°C, och därmed under övertryck.

Avdelade pulver

Avenzoar
(?-1162) Arabisk läkare i Cordoba; skrev ”Liber medicamentorum”.

Averroës
(1149-1217) Arabisk läkare i Cordoba; ståthållare därstädes under Al-Mansour; elev till >Avenzoar (? m. h. t. åldern) Skrev ”Kitab el-Kollijjat” (”Liber universalis de medicina”).

Avföringsmedel
>Läkemedel som befrämjar tarmtömningen.

Avicenna
>Abu Ali el-Hussein el-Scheik el Reïs Ibn Sina

Avledande medel
(obsolet) >Läkemedel, som avsågs leda blodet från inre organ till koppsytan, t.ex. >spansk fluga, >senap, kamfersprit.
Torde i någon mån ha kunnat lindra plågan av (dova) smärtor från inre organ genom att framkalla en (skarpare) smärta i huden.

Avsyna, -ning
Fram till 1971 kontroll av nybyggda apotek.

Axu´ngia
(av lat. a´xis = axel + u´ngo = smörja) Smörjfett, ister (a. po´rci = svinister, a. serpe´ntum = ormfett i >Ph.Suec. Ed. I).

–azepam(um)
>INN-suffix för läkemedelssubstanser tillhörande diazepam-gruppen.

-azocin(um)
>INN-suffix för ämnen besläktade med 6,7-bensomorfan.

-azolin(um)
>INN-suffix för >antihistaminer eller lokalt >vasokontraherande ämnen tillhörande antazolingruppen.

AZT
Förkortn. f. azidotymin; ett av de första >bromsläkemedlen vid >HIV-infektioner.

B

Bacillpress
Verktyg för tillverkning av >stavar (bacilli).

Baci´llum(-us), plur. -a(-i), gen. bacillo´rum
(lat.) >Stavar.

Backtimjan
Thymus serpy´llum (Labiateae heter det inte längre)

Ba´culum(-us), plur. -a(-i), gen. baculo´rum
>Stavar för veterinärt bruk

-bactam(um)
>INN-suffix för -laktamas-hämmare.

Baking soda
>Natriumvätekarbonat.

BAL
eng. akronym för British Anti-Lewisite, … dimerkaprol …

Balard, Antoine Jérome
(1802-1876) Fr. apotekare, verksam i Montpellier. Upptäckte och framställde f.f.g. grundämnet >brom 1826.

Baldrian
>Valeriana.

Balsam
Naturlig lösning av >harts i >flyktig olja.

Ba´lsamum, gen. -mi, plur. -ma
(lat.; n) >Balsam.

-bamat(um)
>INN-suffix för (>tranquilizers) i propandiol- eller pentandiol-serierna.

Bamse
Av Rune Andréasson skapad seriefigur (världens snällaste björn), oroväckande populär bland svenska barn med tanke på att han är habituellt hemfallen åt >doping.
Jfr Dunderhonung.

BAN
British Approved Name; brittiskt system för >generiska namn på läkemedelssubstanser. Avvecklas successivt till förmån för >INN, med början 1998.

Banting, Frederick Grant
Kanadensisk kirurg och fysiolog (1891-1941), prof. I Toronto 1923. Upptäckte tillsammans med Charles H. >Best insulinet 1922, och erhöll för detta nobelpris 1923, dock inte tillsammans med Best, utan med J.J.R. MacLeod, chef för den institution, vid vilken upptäckten gjordes.
Banting och MacLeod sökte gottgöra Best och biokemisten James B. >Collip genom att dela prispengarna med dessa.
(Ej att förväxla med den överviktige London-snickaren W. Banting, 1797-1878, som 1864 offentliggjorde en honom av Harvey ordinerad avmagringskur).

Baraquen
Enkel kårlokal 195X-1971 (?) i form av en f.d. byggbarack vid >Farmaceutiska institutet på Rådmansgatan 69 i Sthlm, enl. ryktet organiserad dit av institutets rektor, prof. Håkan Rydin.

Barb-
>INN-prefix för >sedativa av >barbiturattyp.

Barbiturat

Barbs
Am. slang för >barbiturater

Baumé, Antoine
(1728-1804) Fr. apotekare; författare av kemiböcker; förbättrade areometern till dess nuvarande form, graderad med nollpunkten vid >densiteten för rent vatten och 10 “grader“ motsvarande densiteten för en 10%-ig koksaltlösning.

Bayer A.G.
Tyskt kemi- och läkemedelsföretag; huvudsäte i Leverkusen.

Bdellium
(<opodeldoc) Beatles Engelsk popgrupp; besjöng det >narkotika-klassade >Ritalina® i ”Lovely Rita, meter maid” (och >LSD i ”Lucy in the Sky With Diamonds”).

Beiersdorf
Ty. kemisk-tekniskt företag (Hamburg), främst känt för sina snabbförband. Grundat 1882 av apotekaren Carl Paul Beiersdorf; 1890 övertaget av Oscar Troplowitz.
Jfr Plåster.

-bendazol(um)
>INN-suffix för >anthelmintika tillhörande tiabendazol-gruppen.

Bendectin®
>Antiemetikum, använt mot graviditetsillamående, introducerat 1957 av Merrell.
Preparatet kom i mitten av 1970-talet att kopplas samman med fosterskador (sannolikt med rätta, ehuru inga försöksdata förelåg vid den tiden), och blev sedan föremål för omkring 2000 rättsfall under närmare 20 år.

Benediktinerorden
Klosterorden, grundad av Benedikt av Nursia på 600-talet. Har haft stor betydelse för utveckling och spridning av sjukvårds- och läkemedelskunnandet i Europa genom ordensregelns krav att ”omsorgen om de sjuka före och över alla andra plikter”.
Det är värt att notera, att det före 1900-talet aldrig funnits benediktinerkloster i det dåvarande Sverige (däremot 4 i det danska Skåne).

Benmjöl
Calcii phosphas venalis el. crudus

Bense´n
Det enklaste aromatiska kolvätet (upptäckt av Faraday).

Bensin, medicinsk
Blandning av alkaner (främst hexan och heptan), i stort sett fri från aromatiska föreningar, och utan sådana tillsatser som förekommer i bensin för drivmedelsbruk (bly m.m.).
Jfr Paraffin.

Bensodiazepiner
Grupp av substanser med >sedativ verkan, uptckt 1958 av Leo >Sternbach (första preparat: Librium, lanserat av >Roche 1960).

Bensoe (utt -o.e)
Be´nzoe. (av mlat. ben´zoe, välluktande harts, trol. förvr. av arab. luben djawi, rökelse från Java)

Bensokain
Benzocai´num; syntetiskt >ytanestetikum baserat på kokainmolekylen (utan dess effekter på centrala nervsystemet).

Bensol
Föråldrad ben. för >bensen.

Bensotym
Benzothy´mum.

Benzedrin®
Amfetaminpreparat från Smith, Kline & French.

Benzol
Föråldr. ty. ben. på >bensen.

Benzopect
Hostmedicin från ACO.

Benzothy´mum (>MB)
Blandning av natriumbensoat, natriumsalicylat och >tymol; tidigare äanvänt >expektorans och febernedsättande medel.

Beredningsform
(nu föråldr.) >Läkemedelsform.

Beredningssats
>Läkemedelsform, bestående av >injektionssubstanser, som skall rekonstrueras eller kombineras med >radionuklider i det bruksfärdiga läkemedlet, i regel innan det >administreras (LS).

Bergamottolja
(Berga´miae aethero´leum). >Flyktig olja, som utvinns ur … Utbredd användning i parfymer, trots väl dokumenterade allergena och fotosensibiliserande egenskaper.

Berzelius, Jöns Jacob
Svensk kemist, (1779-1848), bl.a. prof. i medicin och farmaci vid kirugiska skolan i Sthlm 1807-1832.

Beska kryddor
Spe´cies ad infu´sum ama´rum MB59

Best, Charles H. B.
Kanadensisk fysiolog (1899- ), prof. vid univ. i Toronto 1929; upptäckte tillsammans med >Banting insulinet 1922, men fick – möjligen p.g.a. en formulering från August >Krogh – inte dela nobelpriset 1923 med >Banting och >MacLeod.

ß-blockare (sic!)
Läkemedel som binder till beta-adrenerga receptorer, varigenom effekter av aktivitet i det sympatiska nervsystemet dämpas.

Betelnöt
>Arekanöt.

Bezoa´r
I magen hos en del idisslare förekommande konkrement av växlande sammansättning, förr ansett som ett gott läkemedel (och därför ofta förfalskat).

BGA
Bundes-Gesundheitsamt (ty. hälsovårdsministeriet).

Bikarbonat
(föråldr.) >Natriumvätekarbonat; eng: baking soda.

b.i.d.
(lat. förk.) >Bis in die

Biever, Anders Månsson
Den förste svensk, som (1649) erhöll tillstånd att inrätta apotek (Engelen, Stockholm).
Jfr Cosmas van deme Welle; Schmidt, Philip.

Bikromatsvavelsyra
Lösning av kaliumbikromat i konc. svavelsyra. Starkt oxiderande, tung mörkbrun vätska, använd för rengöring av laboratorieutensilier (effektiv, men olämplig av såväl hälso- som miljöskäl).

Biotin
(äv. “vitamin H“, “coenzym R“) …

Biotransformation
Kemisk omvandling av ett ämne i en levande organism.

bis
(lat.) Två.

bis in die
(lat.) två gånger dagligen

Bitrex®
(denatoniumbensoat m.fl. ben.) Ett av de mest bittersmakande ämnen man känner. Används till denaturering av alkohol.

Bitterjord
(obsolet) Magnesiumoxid.
Jfr Bittersalt.

Bittermandel
(Amy´gdalae ama´rae semen) Frön av mandelträd. Cyaniddrog.

Bittermandelolja (äkta)
Amy´gdalae ama´rae aethero´leum (BPC59). >Flyktig, ej fet, olja.

Bittermandelolja, konstgjord
Bensaldehyd.

Bittermedel
Jfr Bitrex®, Brucin, Rävkaka, Stryknin

Bittersalt
Magnesiumsulfat.

Bittervatten
>Saliniskt >avföringsmedel, bestående av en kolsyrad 16%-ig lösning av magnesiumsulfat.

Bivax
(Cera flava = gult vax; cera alba = vitt vax) “Ur kakor, uppbyggda av honungsbiet, Apis mellifica L., genom smältning erhållet och renat vax.” (Nord.)
Avfärgas genom blekning med olika oxidationsmedel och kallas därefter ”vitt vax” (cera alba)

Bladvikt
Vikter upp till 500 mg, i form av metalblad.

Blekkalk
Klorkalk.

Blister
(av eng. blister = blåsa) Samlingsnamn på flytande beredningar som är så hudretande att de framkallar blåsbildning på huden, t. ex. Linime´ntum cantha´ridis cum eupho´rbio MB37. Trots försök att stävja användningen förekommer fortfarande (1996) kvicksilverhaltiga b. för veterinärt bruk på kapplöpningshästar.

Blodigel
(Hiru´do)

Blodkol
Aktivt kol, erhållet genom förkolning av (kreaturs-)blod.

Blow
Am. slang för kokain

Blyhagel
Använda i apoteksrecepturen som små tarervikter.

Blyplåster
(Empla´strum plu´mbi AF68) Blytvål, erhållen genom kokning av blyoxid med olivolja och vatten, varvid oljan hydrolyseras till >glycerol (som tvättas bort med vatten), och fettsyror, huvudsakligen oljesyra.
Jfr Tvål.

Blyplåstersalva
(Unguentun dia´chylon Svec.46)

Blyvatten
(Solu´tio plu´mbi subaceta´tis)

Blåsyra
Vattenlösning av cyanväte.

Blått pyoktanin
>Metylrosanilin.

Bläckpulver
“Surt kaliumoxalat“

BMC
Uppsala universitets BioMedicinska Centrum; härbärgerar sedan 1972 bl.a. universitetets farmaceutiska fakultet.

Bockhorns(klöver)frö
(Foe´ni grae´ci semen) Frön av bockhornsklöver, Trigone´lla foe´num-grae´cum (Papiliona´ceae).

Bode´ga
(sp., av grek. apotheke) Vinstuga.

Bofors
Inom Bofors-koncernen började man efter andra världskrigets slut undersöka möjligheterna för civil produktion, bl.a. läkemedel (t.ex. nitratestrar), och 1951 inrättades ett särskilt forskningslaboratorium härför. 1957 lanserades originalsynteserna >Carbocain och >Hexanicit, samt sårplasten >Nobecutan.1963 inrättades ett separat forskningslaboratorium för läkemedel, som 1964 flyttades till Mölndal. 1967 bildades läkemedelsföretaget AB Bofors Nobelpharma. 1973 avvecklades Bofors´ läkemedelsengagemang, varvid preparat och i viss mån resurser fördes över till >Astra-koncernen.

Boktjära
(Pyro´leum fa´gi)

-bol-
>INN-led för steroider med anabol verkan

Bollar
>Läkemedelsform, avsedd för djur. De innehåller läkemedelssubstanser i >doserad mängd och är avsedda för >oralt bruk. De bereds kul-. ägg- eller cylinderformade genom utrullning, pressning, gjutning eller komprimering (LS).
Bereddes förr på samma sätt som >piller; beströddes oftast med rågmjöl.

Bolmörtsolja
(O´leum hyoscy´ami infu´sum AF68)

Bo´lus
”Mineral, som uppstått genom förvittring av andra mineral, fett och lerigt.”. …
Jfr SYMBOL vid Dos

Bo´lus, plur. bo´li, gen. bolo´rum (GHd: bola, bolae, bolarum)
(mlat.) >Bollar.

Bomolja
Olivolja av låg kvalitet.

Bomull
(lat: Gossypium) .. (ty. Baumwolle = “trädull“)

Borago
>Gurkört

Borax
Natriumtetraborat

Borsyra
(A´cidum bo´ricum)…

Boskapspulver, grått
(Pu´lvis vacca´rum >Ph. Comp. II) …

Bougie
(fr.: vaxljus) Stavformigt instrument, urspr. av >vax (numera gummi eller andra elaster), avsedda att införas kroppskanaler för undersökning eller behandling.

Bourbon-vanilj
>Vanilj från de odlingar, som anlades 1822 på Réunion (då: Île de Bourbon).

B.P.
Brittiska farmakopén.

BPC
Förkortn. >British Pharmaceutical Codex.

Bradham, Caleb
(1867-1934) Am. apotekare i New Bern, NC; komponerade en magmixtur, som från 1898 marknadsfördes under varumärket Pepsi-Cola®.

Brama taffelbitter
Tinctura zedoariae composita AF68.

Brand
(förnamn, födelse- och dödsår obekanta) Ty. alkemist och köpman under senare delen av 1600-talet; upptäckte >fosfor när han genom upphettning av intorkad urin försökte framställa guld->elixir.

(Dr.) Brandreth´s piller
>Avföringsmedel i >pillerform, innehållande >kolokvintextrakt, aloë, >gummigutta och >konstituentia; urspr. am. >arkanum; beskr. i Jahresbericht der Pharmacie 1883, i >Ph. Comp. II, …

Brands pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 10 (>AF42).

Brandsyror
Föråldrad ben. på >pyro-syror.

Bresi´lja
(äv. färnbock, rödholts) Växtfärgmedel (rött – blått) för textilfärgning, även använt som möbelvirke; utgörs av kärnveden från Caesalpi´nia echina´ta (o. närbesläktade arter) (Caesalpiniaceae??) (tidigare främst exporterat från Pernambuco, Brasilien, varav flera av dess namn).
Tidigare viss medicinsk användning som milt >adstringens.

Brockedon, William
(1787-1854) Engelsman; beskrev i patentskriften ”Shaping Pills, Lozenges and Black Lead by pressure in Dies” f.f.g. tillverkning av >tabletter (och blyertspennor) genom komprimering av pulver.

Brometyl
Föråldr. ben. på >etylbromid.

Bromidia
En omkring 1900 välkänd och högt skattad, nervlugnande >patentmedicin från Battle & Co, St. Louis, USA, som enligt en uppgift som påstås härröra från tillverkaren lär ha innehållit
Kaliumbromid
Kloralhydrat >ana 30
Bolmörtsextrakt
Cannabis-extrakt ana 0,25
Flytande lakritsextrakt 90
Apelsinskalolja >Gtt. V
Tillverkade man denna >mixtur blev den emellertid inte likvärdig med originalet, varför ett stort antal alternativa kompositioner utarbetades och publicerades, så t.ex. i >Pharmaca Comp. II, Suppl. II och därefter i samtliga >MB mellan 1918 och 1950, till sist i >AF60.
Jfr Bromidia Westerlund.

Bromidia Westerlund
>Bromidia-variant, … (i >AF60 och AF68)

Bromkalium
Ålderdomlig ben. på >kaliumbromid

Bromsläkemedel
>Läkemedel, som hejdar eller förlångsammar ett sjukdomsförlopp.

Bromyl
Bromvalerylkarbamid; bromisoval.

Bronse´rsalt
Antimonklorid, uppblandad med olja (för bronsering av gevärslopp m.m.).

Brucin
Jfr Rävkaka, Stryknin

Brusgranulat
Läkemedelsform, bestående av >granulat avsedda att upplösas eller uppslammas i vatten före användandet. De inneåller vanligen surt reagerande ämnen och karbonater eller vätekarbonater, som snabbt reagerar med vatten, varvid koldioxid frigörs. Brusgranulat föreligger vanligen i >doserad mängd. (LS)

Bruspulver
Pulverblandning, avsedd att före intagandet lösas i vatten, och så sammansatt, att det vid upplösningen frigörs gas (vanl. koldioxid).

Brustabletter
Läkemedelsform, bestående av >tabletter avsedda att upplösas eller uppslammas i vatten före intagandet. De inneåller vanligen surt reagerande ämnen och karbonater eller vätekarbonater, som snabbt reagerar med vatten, varvid koldioxid frigörs. (LS)

Brännässla
(Urti´cae he´rba)

Bröstkakor med opium.
Läkemedel mot hosta; kunde tidigare köpas på apotek utan recept.

Bröstdroppar
(Li´quor pectora´lis AF68) Klassisk hostmedicin innehållande lakritsextrakt, salmiak och flyktiga oljor.
Jfr Dubbla bröstdroppar.

Bröstsaft
(Syru´pus sene´gae benzo´icus Ed.XI)…

Bröstsaft (för vuxna)
(Li´nctus pectora´lis) “Söt, slemmig lösning mot hosta“.

Bu´lbus, gen. -bi, plur. -bi
(lat.; m) Lök.

Bulklaxativ
>Avföringsmedel, vars verkan beror av dess förmåga att ge tarminnehållet ökad volym (eng. ”bulk”) och mjukare konsistens.

Bunsen, Robert Wilhelm
(1811-1899) Tysk kemist, prof. i kemi vid univ. Heidelberg. Uppfann bl. a. fettfläckfotometern, och >bunsenbrännaren.

Bunsenbrännare
Icke-sotande lysgasbrännare, konstruerad 1855 av >Bunsens instrumentmakare Peter Desaga efter B:s anvisningar. Temperatur i lågan 300 – 1500ºC.

Burows lösning
Solu´tio alumi´nii subaceta´tis dilu´ta Svec.46; uppkallad efter en kirurg i Königsberg…

Burows problem
Har inte definierats tillfredsställande.

Buti´k
Jfr Apotek

-buzon(um)
>INN-suffix för anti-inflammatoriska substanser tillhörande fenylbutazon-gruppen

Byre´tt
Redskap för noggrann dosering av vätska, i sin enklaste form bestående av ett kranförsett, graderat glasrör.

Bävergäll
(>Casto´reum BPC34; ty.: Biebergeil) ; en halvfast, orangebrun substans med genomträngande lukt och bitter smak, utgörande de torkade perinealkörtlarna från bäver (sl. Castoridae) samt sekretet från dessa. Används inom parfymeriet som fixativ och av jägare för att doftsätta åtel.
Förr läkemedelsanvändning som >spasmolytikum, i form av >piller, >pulver, >suppositorer, >tinktur eller – mer sällan – >klysma.

Bäärnhielms pulver
(= Kaijsers pulver = Mobergs pulver) >Pulvis anticephalgicus Nr 11 (>AF42).

C

C.
(receptlat. förkortn.) >Cum, >concisa, >contusa.

-cainum (sv.: -kain)
>INN-suffix/-led för anti-fibrillärt verkande substanser med anestetisk verkan.

-cain(um)
>INN-suffix för lokalanestetika.

Califig
(föråldr.) Kalifornisk fikonsirap med >sennaextrakt; välsmakande >avföringsmedel.

Cannabis
Samlingsnamn för sådana produkter av indisk hampa, Ca´nnabis sati´va L. (Cannabina´ceae), som används i berusningssyfte, tidigare även använda som läkemedel (mot astma, som sedativum; utvärtes smärtstillande).

Ca´ntharis, plur. cantha´rides
(av grek. kantharos = skalbagge) >Spansk fluga.

Caps.
(receptlat. förkortn.) >Capsula.

Caps. amylac.
>Ca´psula amyla´cea.

Caps. gelatinos.
>Ca´psula gelatino´sa.

Caps. papyrac.
>Ca´psula papyra´cea.

Ca´psula, plur. -ae, gen. capsula´rum
(lat.) Kapsel, -lar.

Ca´psula amyla´cea
Stärkelsekapsel.

Ca´psula gelatino´sa
Gelatinkapsel.

Ca´psula papyra´cea
Papperskapsel.

Carbocain®
Av >Bofors utvecklat och 1957 introducerat >lokalanestetikum.

Carbo medicinalis
>Medicinskt kol.

Carbowax®
Varumärke för >makrogoler från (Dow-Corning??)

Cardi´acum, (plur.) -ca
Hjärtmedel.

Cardiazol®
Varumärke för pentetrazol från Knoll A.G.

Ca´rica
Fikon.

Ca´rpe di´em!
(lat.) Tag vara på dagen! (ung. = Njut nu!) (Horatius)

Casca´ra sagra´da (Ca´scara??)
(sp.: ”helig bark”) >Purshianabark.

Castor oil
(eng., trol. av ett förmodat samband med >castoreum + oil= olja) >Ricinolja.

Casto´reum
>Bävergäll.

Catgut
(eng.: katt-tarm; Cho´rda chirurgica´lis) Kirurgiskt suturmaterial, vanl. av får- el- get-tarmar (aldrig katt). Bryts sakta ned och resorberas under sårläkningen.
Numera ofta ersatt med syntetfibrer.

Cau´stica
(av lat. …) Etsande medel.

Ca´ve!
Varning! (Ca´ve ca´nem = Varning för hunden!)

Caventou, Joseph Bienaimé
(1795-1877) Fransk apotekare, prof. i organisk kemi 1830, i toxikologi 1835 vid Ecole de Pharmacie. Isolerade tillsammans med >Pelletier kinin (publ. i Journal de Pharmacie i maj 1820).

Cayennepeppar
Ca´psici cayenne´nsis fructus…

CCS
(förkortn. av Clean Chemicals Sweden) Sv. läkemedelsföretag i Borlänge.

Cederolja
Cedri e ligno aetheroleum.

Cederträolja
>Flyktig olja från veden av Juni´perus virginia´na … KOLLA!

Cedra´t
Detsamma som >suckat.

Cedroolja
Citronolja; >flyktig olja, ur skalen av olika varieteter av Citrus medica (Rutaceae).

Cef-
>INN-prefix för antibiotiskt verkande derivat avcefalosporansyra (cefalosporiner).

Cellgift
(Cytostatikum)

Celloidin
En sorts bomullskrut (cellulosanitrat).

Cellularpatologin
Den av >Virchow 1858 framlagda medicinska uppfattning, enligt vilken sjukdom beror på processer i organismens celler, och som inom den västerländska medicinen snabbt kom att ersätta den sedan antiken förhärskande >humoralpatologin.

Cellulosa
För högre djur osmältbar >polysackarid, uppbyggd av sammanlänkade glukosmolekyler; huvudkomponent i allt växtmaterial.Vid sidan av >kitin Jordens vanligaste >polymer.
Jfr Stärkelse.

Cellulosasprit
Etanol, utvunnen genom förjäsning av socker, som erhållits som biprodukt i cellulosaindustrin.
Ej att förväxla med >träsprit.

Celsus (Aulus Cornelius C.)
Rom. förf. under första århundradet e.Kr.; kallad ”läkarnas Cicero” p.g.a. den medicinska delen (”Åtta böcker om läkekonsten”) av sin encyklopedi Artes.

Ce´ra alba
Vitt vax; >Bivax

Ce´ra fla´va
Gult vax; >Bivax

Cera´t
Cera´tum AF68 (vaxsalva).

Ceresin
Petroleumbaserat, vaxlikt ämne, stundom använt som surrogat för >bivax.

Cervika´lgel
>Läkemedelsform; >gel avsedd för applikation i livmodermunnen.

Ceta´ceum
>Valrav.

Cetanol
En blandning av högre, alifatiska alkoholer, främst cetylalkohol (1-hexadekanol)..

Ceylonkanel
Cinnamo´mi zeyla´nici cortex; >Kanel.

CGMP
(eng.: Current Good Manufacturing Practice) Gällande god tillverkningssed.

Chain, Ernest
(1906 – ) Tysk-engelsk biokemist. Se Fleming, A.

Ch. c.
(lat. förk.) >Charta cerata

Cha´rta cera´ta
(lat.) Vaxpapper.

Chaulmoograolja
>Fet olja från fröna av Hydnoca´rpus Ku´rzii Warb. (Flacourtia´ceae); tidigare med viss framgång använd mot lepra.

Chilipulver
Kryddblandning av kajennpeppar, >spiskummin, vitlök, kryddnejlika, paprika, salt och socker.

Chitosan
>Polysackarid bestående av sammanlänkade aminoglukosmolekyler; framställs genom alkalisk hydrolys och partiell depolymerisering av >kitin. Gel- och filmbildande; fibrer av c. används bl. a. till nedbrytbara förbandsmaterial.

Chloromycetin®
>Kloramfenikol-preparat från Parke-Davis.

Chlumskys lösning
Spi´ritus pheno´li camphora´tus denta´lis AF68

Chori´ongonadotropin
I mitten av 1900-talet använd blandning av könshormoner, utvunna ur graviditetsurin.

Christie, Agatha
(1891-1976) Eng. författare av detektivromaner; farmacevtiskt utbildad (”dispenser”).

Chrysarobin
Sekret från hålrum i veden av det tropiska trädet Andi´ra araro´ba (Faba´ceae); tidigare utv. vid psoriasis.

CIBA
Schweiziskt kemi-och läkemedelsföretag med huvudsäte i Basel; fusion med >Geigy 19XX till >CIBA-Geigy; sedan 1996 efter fusion med >Sandoz en del av >Novartis.

CIBA-Geigy
Schweizisk kemi-och läkemedelskoncern med huvudsäte i Basel, bildad 19XX genom fusion av >CIBA och >Geigy.

Cider
Samlingsbenämning för fruktviner, främst beredda av äppel- eller päronsaft.

-cillin(um)
>INN-suffix för antibiotiskt verkande derivat av 6-aminopenicillansyra (penicilliner).

Cinkonin
>Alkaloid i >kinabark. Sulfatet har använts som sömnmedel (nu obsolet).

Cistercienserorden
Klosterorden, som utvecklades från 1098 (regeln stadfäst 1119) ur >benediktinerorden; bidrog, bl.a. genom krav att varje enskilt kloster skulle vara självförsörjande och genom årliga interna konferenser, till en snabb och effektiv spridning av kunskap om >terapimetoder, >medicinalväxter och odlingsmetoder över hela ordens utbredningsområde.

Citi´ssime
(lat.) på recept: Ytterst brådskande!

Ci´to
(lat.) Snabbt; på recept: Brådskande!

Citronmeliss
(Meli´ssae herba el. fo´lium) Meli´ssa officina´lis L. ssp. officina´lis (Lamia´ceae)
… Medicinalväxten kan lätt förväxlas (och därmed förfalskas) med de närbesläktade, men medicinskt mindervärdiga ssp. alti´ssima och ssp. inodo´ra, och kan med säkerhet skiljas från dessa endst genom mikroskopisk och/eller >fytokemisk undersökning.

Citronskal
Ci´tri perica´rpium; …

Civoapotekare
>Apotekare, ansvarig för läkemedelsdistributionen i krig inom civilområde.

Claus, Carl Ernst
(1796-1864) Estnisk-rysk apotekare (f. i Tartu); apoteksninnehavare i Kazan (Ry.); upptäckte som universitetsprof. därstädes grundämnet rutenium.

Clossemeyer, Ernst
>Apotekare i Grönköping (se GV); verksamheten dokumenterad sedan 19XX.

Cmp.
(lat. förk.) >Compositus.

CNS
Centrala nervsystemet.

Coca-Cola®
Kolsyrad dryck, ursprungligen komponerad 1886 av >apotekaren >John Pemberton som en allmänt stärkade medicin, innehållande extrakt av kokablad (numera utan kokain!), kolanöt, pomerans, johannesbröd och ingefära, ca 12% socker, ca 0,3% fosforsyra (pH = 2,7); koffeinhalt ca 16 mg/100 mL.
Jfr Pepsi-Cola®.

Coccione´lla
>Koschenill.

Cochenille
>Koschenill.

Cocillanabark
Cocilla´nae cortex (utt. kox- ??)

Cocktail
… Vardagliga benämningar på olika m.e.m. väl etablerade läkemedelskombinationer, ss. ”>VAMP-cocktail, ”, ”lytisk cocktail”, ”Cocktail di Bella” etc.

Coenzym R
>Biotin.

Coke
1) ® för >Coca-Cola®.
2) Am. slang för kokain.

Col.
(lat. förk.) >Colatura.

Colatu´ra
(lat.) Kolatu´r, det silade.

Colchicin
Jfr Tidlösa.

Cold cream
Fet emulsionskräm, som p.g.a. dålig emulsionsstabilitet >spricker vid utstrykning på huden, varvid den frigjorda >vattenfasens avdunstning framkallar en känsla av kyla. Grundsammansättningen beskriven av >Galenos.
Se NOM4.

Collip, James B.
Kanadensisk biokemist; utvecklade tillsammans med >Banting och >Best det reningsförfarande, som gav det första insulinet för prövning på människa i december 1921.
Fick (i likhet med Best) inte Nobelpris, men erbjöds av Banting och MacLeod dela prispengarna med dem och Best.

Colly´rium, gen. -i, pl. -ia
(grek. kolly´rion = ??) >Ögonvatten.

Colopho´nium
>Kolofonium.
Jfr Harts.

Comm.
(lat. förk.) >Communis.

Commu´nis
(lat.) Gemensam, allmän.

Comp.
(receptlat. förkortn.) >Compositus.

Compo´sita (subst.; pl.)
(lat.) Läkemedel innehållande flera ingredienser; sammansatta läkemedel
Jfr Simplicia.

Compo´situs (adj.)
(lat.) Sammansatt.

Compre´ssi
(lat., Eur) >Tabletter.

-conazol(um)
>INN-suffix för systemaktiva svampmedel tillhörande mikonazol-gruppen.

Conc.
(receptlat. förkortn.) >Concentratus, >concisa.

Concentra´tus
(lat.) Koncentrerad.

Conci´sa
(lat.) Sönderskuren.

Conpharm
Sv. läkemedelsföretag …

Conso´lidae ra´dix
>Vallört.

Consp.
(lat. förk.) >Consperge (el. Consperga(n)tur).

Conspe´rge
(lat.; imperativ) Beströ!, bepudra!

Conspe´rgens, gen. consperge´ntis
(lat.) Ströpulver.

Const.
(receptlat. förkortn.) >Constituentia.

Constit.
(receptlat. förkortn.) >Constituentia.

Consti´tuens, plur. constitue´ntia
Tekniskt hjälpämne, binde- eller utfyllnadsmedel; vanligen ansett som farmakologiskt overksamt.

Cont.
(lat. förk.) >Contusus.

Contergan®
Det preparat, tillverkat av Grünenthal Chemie A.G., som kom att förorsaka det största antalet skadefall (ca 7000 i Tyskland) i den globala >thalidomidkatastrofen. Totalt skadades omkring 12000 barn mellan 1957 och 1961.

Controlled release
(<CR) Kontrollerad frisättning. Contu´sus (lat.) Krossad, (sönder)stött. Coq. (lat. förk.) >Coque.

Co´que
(lat., konjunktiv) Man kokar

Coramin®
Varumärke för hjärtpreparat innehållande nicetamid.

Cort.
(receptlat. förkortn.) >Cortex.

Cort-
>Kort-

-cort-
>INN-led för >kortikosteroider utom prednisolon-gruppens substanser.

Cor´tex. gen. co´rticis, plur. co´rtices
(lat.; m) Bark.

Cosmas van deme Welle
Avlade enl. Stockholms stads tänkeböcker 1496 tro- och huldhetsed inför ”Rykesens rådh” som ”Apothecarius”, och kan därmed ha varit den förste i Sverige verksamme >apotekaren.
Jfr Biever, Anders Månsson; Schmidt, Philip.

Coué, Emile
(1857-1926) Fr. apotekare, sedermera psykoterapeut; sökte från omkr. 1910 behandla psykosomatiska åkommor genom att uppmana patienterna till självsuggestion (besjunget av Ernst Rolf i ”Bättre och bättre dag för dag”.)

Cp.
(lat. förk.) >Compositus

CPD
(förk. av Citrate-Phosphate-Dextrose) …

CPMP
(The) Committee for Proprietary Medicinal Products (ung. = Kommittén för varumärkesskyddade medicinska produkter) Det organ inom >EMEA, som formulerar och uttrycker EMEA:s uppfattning om alla frågor som rör humanläkemedel. Kommittén, som understöds av ett antal experter och expertgrupper, består av två representanter från vart och ett av >EU-länderna.

Cpt.
(lat. förk.) >Compositus

CR
>Controlled release

Crack
Am. slang för fri kokainbas, som vanligen rökes.

Cranach, Lucas (d.ä.)
(1472-1553) Ty. konstnär; förlänades 1520 av kurfurst Fredrik III, kallad den Vise, personligt privilegium på ett apotek i Wittenberg som erkänsla för sina insatser som hovmålare.

Cras
(lat.) I morgon

Crede´s profylax
Av Leipzig-gynekologen Karl Siegmund Franz Credé (1819-1892) uppfunnen metod att genom indrypning av 2%-ig silvernitratlösning i nyföddas ögon förebygga bindhinneinflammation av eventuellt från modern överförda gonokocker. Var enligt (förf. 19xx:yyy) obligatorisk, men avskaffades 19ZZ då dess värde efter införandet av effektiva antibiotika inte längre stod i rimlig proportion till riskerna och obehaget för barnen.
För undvikande av förväxling med andra lösningar skulle silvernitratlösningen expedieras i en speciell, sexkantig, räfflad flaska med plomberad glaspropp.

Cre´mor, gen. cremo´ris
(lat.) >Kräm.

Cre´mor ta´rtaris
Kaliumhydrogentartarat, ”vin-sten” (mlat. ta´rtarus), ”kaliumbitartrat”.

Creoline®
>Kreolin.

Crescormon®
Preparat av tillväxthormon, tillverkat av >KABI av humanhypofyser.

-crin(um)
>INN-suffix för antimikrobiellt verkande akridinderivat.

Cro´cus
Jfr Saffran, Stigma croci.

Crud.
(receptlat. förkortn.) >Crudus.

Crude drug
(eng.) >Drog.
Jfr Drug.

Cru´dus
(lat.) Rå, obearbetad.

Cum
(lat.) Med.

Cum gra´no sa´lis
(lat.) ”Med ett korn salt”, d.v.s. med en smula omdöme.

Cum vitro
(lat.) Med glas (flaska etc.).

Cura´re
>Kurare.

-curium
>INN-suffix för muskelavslappande ämnen med >kurarelik verkan.

Curri´culum vi´tae
(lat.) Levnadsbeskrivning.

Curry
Kryddblandning av varierande sammansättning, t.ex. >bockhornsfrö, chilipeppar, >fänkål, >gurkmeja, >ingefära, >kanel, >kardemumma, >koriander, kryddnejlika, >kryddpeppar, kummin, lök, >muskot, senap, >spiskummin, >svartpeppar, tamarind.

Cutipu´lveres
Pulverformiga läkemedel till pudring av huden (da.).

C. v.
1) (receptlat. förkortn.) >Cum vitro.
2) >Curriculum vitæ.

C-vitamin
>Askorbinsyra.

-cyclinum (sv.: -cyklin)
>INN-suffix för tetracyklinantibiotika..

-cyklin
>-cyclinum.

Cykobemin
(Vitamin B12) >Kobalamin.

D

D.
(lat. förk.) >Da, >Dentur, >Detur , >Dos(is).

Da
(lat.; imperativ) Giv!, utlämna!

Da, sig´na
(lat.; imperativ) Giv, signera!

DAB
(ty. förkortn.) Deutsches Arzneibuch; den tyska >farmakopén.
Även Dortmunder Actien-Bier.

DAC
(ty. förkortning) Deutsches Arzneimittel-Codex; >ABDA utgiven komplettering till >DAB.

D. ad v.
(lat. förk.) >Detur ad vitrum.

Dahlins pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 8 (>AF42).

Da in ca´psulis
(lat., imperativ) Utlämna i kapslar!

Dakins lösning
Solu´tio natrii hypochlori´tis Dakin AF68

Damejeanne
(fr.; ”fru Johanna”; från 1600-talet skämtsam benämning, p.g.a. flaskornas förmenta likhet med frodiga kvinnor i fotsida kjolar) Stor (10 – 20 liter), mycket bukig glasflaska med kort hals, ofta innesluten i en korg eller ställning av trä eller järn, lagerkärl för syror, sprit m.m.

Damokrates
En av kejsar Neros två livmedici; komponerade en i ca 1500 år bestående >teriak med 55 komponenter.

Danska kungens bröstdroppar
Liquor pectora´lis AF68.

Da ta´les do´ses
(lat.; imperativ) Expediera sådana doser!

DAZ
(ty. förkortn.) Deutsche Apotheker-Zeitung; 1860 grundad, oavhängig tysk tidskrift för farmaceutisk vetenskap och praktik.

DCI
1) (lat. Denomina´tio Commu´nis Internationa´lis el. fr. Dénomination Commune Internationale) Detsamma som >INN.
2) (am. förkortn.) Drug & Cosmetic Industry (tidskrift om kosmetikateknik).

DDD
>Definierad dygnsdos.

DDT
(av diklordifenyltrikloretan) Klofenotan.

Dec.
(receptlat. förkortn.) >Decoctum.

Decimalvåg
Olikarmad balansvåg, så konstruerad, att det vägda objektet balanseras med 10 gånger lättare vikter. (KISTNER p. 209)

Deco´ctum, gen. -ti, pl. -ta
(lat.) >Dekokt.

Definierad dygnsdos
För statistiska ändamål använd skattning av genomsnittlig dygnsförbrukning för vuxen av ett läkemedel, om möjligt angiven i mängd aktiv substans eller – om detta inte är möjligt, såsom för sammansatta preparat – i antal enheter (tabletter, milliliter etc.)

Dekantera
Försiktigt avfylla.

Dekokt
>Läkemedelsform; beredd genom…
Jfr Infusion.

Dekoktrum
I äldre apotek ett rum som utrustats främst för beredning av >dekokter och >infusioner samt stundom även för andra recepturgaleniska arbetsmoment.

Denaturera
Upphäva någots naturliga egenskaper; göra odugligt (i sht om sprit till dryck).

Dentalstift
>Läkemedelsform; >stift avsedda för applikation i tänder (LS).

Dentigu´ttae (plur.), gen. dentigutta´rum
(lat.) >Tanddroppar.

De´ntur
(lat.; konj. av dare = giva) (De) må givas.

Dep.
(lat. förk.) >Depuratus.

Depotgranulat
>Läkemedelsform, bestående av >granulat där läkemedelssubstansen helt eller delvis är avsedd att långsamt frisättas och absorberas från magsäck och/eller tarm eller är avsedd till lokal verkan i magsäck och/eller tarm (LS).

Depotkapslar
>Läkemedelsform, bestående av >kapslar där läkemedelssubstansen helt eller delvis är avsedd att långsamt frisättas och absorberas från magsäck och/eller tarm eller är avsedd till lokal verkan i magsäck och/eller tarm (LS).

Depotplåster
>Läkemedelsform, som utgörs av beredningar avsedda att fästas på hud. De innehåller läkemedelssubstanser i >doserad mängd, avsedda att långsamt friges och absorberas genom huden (LS).

Depottabletter
>Läkemedelsform, bestående av >tabletter där läkemedelssubstansen helt eller delvis är avsedd att långsamt frisättas och absorberas från magsäck och/eller tarm eller är avsedd till lokal verkan i magsäck och/eller tarm (LS).

Depressants
(eng.) Substanser som dämpar aktiviteten i >CNS.

Depura´tus
(lat.) Renad.

Derivat
Kemisk förening framställd ur annan förening med liknande struktur.

Deriverande medel
Medel, som genom att framkalla smärta i huden avleder patientens uppmärksamhet från sjuklig smärta.

Derrisrot
(Radix derris Nord)

Designer drugs
>Analoga “droger“

Desinfektera
>Desinficera.

Desinfice´ra
(äv. desinfektera) Rena från smitta.

Desinsekte´ra
(ngt. ålderd.) Rena från ohyra (t.ex. genom >fumigation).

Destillerat vatten
Genom destillation framställt >renat vatten.

De´tur
(lat.; konj. av dare = giva) (Den/det) må givas.

Detur ad vitrum
(lat.) Expedieras i glaskärl.

Detur in duplo
(lat.) Expedieras dubbla antalet.

De vises sten
(Lapis philosophorum) Mytisk substans med oerhörda egenskaper inom alkemins föreställningsvärld.

Dextran
Klass av >polysackarider, uppbyggda av delvis förgrenade polyglukoskedjor, som kan bildas av olika bakterier. Storskalig produktion vid >Pharmaci från slutet av 1940-talet, baserad på bakterien Leucono´stoc mesenteroi´des (>Macrodex®, >Rheomacrodex®, >Sephadex®).

Dextrin
”Stärkelsegummi”, >Polysackarid.

Dextros
>Glukos; äv.: druvsocker.

DHA
1) Förkortn. av eng. docosahexaenic acid, >dokosahexaensyra.
2) Förkortn. av dihydroxiaceton aktiv komponent i vissa hudfärgningsmedel)
3) Förkortn. av eng. dehydroacetic acid (…)

Dia´chylonpuder
(Conspe´rgens dia´chylon MB59; ben. efter en >blyplåsterkomposition med malvasaft av Menekrates, varvid grek. diá = genom + khylós = saft).

Dia´chylonsalva
>Blyplåstersalva.

Diafore´tikum
Svettdrivande medel.

Diagno´stika
>Läkemedel avsedda att tjäna som hjälpmedel vid igenkännande av sjukliga tillstånd.

Diamorfin
Diacetylmorfin.
Jfr Heroin.

Diasta´s
Stärkelsespjälkande enzym i malt och vissa svampar, t.ex. Aspergi´llus ory´zae. Används vid framställning av saké och whiskey, samt medicinskt vid vissa matsmältningsstörningar.

Diazepam
jfr –azepam.

Dicykloverinmixtur
(>Knip-och -skrik)

Dikväveoxid
Inhalationsanestetikum; populärt känd som lustgas. Första gången använd i detta syfte 1844-12-11 av den amerikanske tandläkaren Horace Wallace.

Dil.
(receptlat. förkortn.)
1)> Diluendum.
2)>Dilutus.

dil-
>INN-prefix för >vasodilaterande ämnen.

Dilue´ndum (plur. -a)
(lat.) ”Det som skall spädas ut”; stamlösning.

Dilu´tio, plur. dilutio´nes
(lat.; f) Utspädning.

Dilu´tus
(lat.) Utspädd.

Dimma
>Disperst system, bestående av vätskepartiklar i en gas.

D. in caps.
(lat. förkortn.) >Da in capsulis.

D. in dplo/IIplo
(lat. förk.) >Detur in duplo

-dion(um)
>INN-suffix för antiepileptiskt verkande oxazolindionderivat.

Diosko´rides
(Peda´nios D.; 1 årh. e. Kr.), grekisk läkare, botanist och farmakolog, verksam i Rom under Claudius och Nero. Främst känd för “Peri hyles iatrikes“ (lat. övers. “De Materia Medica“ 1478), i vilken beskrivs de av dåtiden kända >medicinalväxternas utseende och förekomst, de därur och ur mineralriket erhållna >drogerna, samt dessas verkan och användning. Hans inflytande på den europeiska medicinen kom att bestå i ca 1500 år.

DIP
Droghandelns inköpspris.

-dipin(um)
>INN-suffix för kalciumantagonister av nifedipin-gruppen.

Diskchef
Chef för arbete i en >apoteksofficin.

Disknota
HETER DET DET?? (lapp med inköpsönskemål, lämnad vid disken)

Disp.
(receptlat. förkortn.) >Dispensa.

Dispa
Farmaceutslang för >Dispensera (jfr talesätt från apoteket i Krylbo enl. JO Gullman!)

Dispe´nsa
(lat.; imperativ) Väg upp, avdela, fördela.
Jfr Dispensera

Dispensera
(av lat. dispe´nsare = noga väga upp) (farm.) Genom vägning eller mätning dela upp en större mängd i mindre delar av bestämd storlek (doser).
Används ofta felaktigt ”översatt” från engelskspråkiga texter, där ordet har den vidare betydelsen ”tillreda och tillhandahålla läkemedel.“ (Webster)

Dispenseringssked
Inställbar sked att använda vid >dispensering av pulver.
(Jfr pulversax, pulversked)

Dispenseringsvåg
>Handvåg, bl.a. avsedd för >dispensering av pulver.

Dispensing doctor
Läkare, som förutom sin läkargärning även tillhandahåller läkemedel (jfr Dispensera) på kommersiell bas. Förekommer t.ex. på engelska landsbygden och i Japan.

Dispersa system
>Dimma, >Emulsion, >Rök, >Skum.

DISTRA
(akronym för Distributionsaktiebolaget Kemiska Produkter) Läkemedelsgrosshandel 19XX – YY inom >Astra-koncernen.

Distriktslaboratoriernas Intresseförening

Distriktslaboratorium
Som ett led i rationaliseringen under 1940-talet inrättade enheter för tillverkning av apoteksprodukter i större skala än vad som var möjligt på enskilda apotek. Organisationen startade 1946 och byggde på apoteksväsendets dåvarande indelning i 20 distrikt, med en enhet i varje distrikt (varav benämningen).
Tämligen omgående kom enheterna att i viss mån specialisera sig på vissa produkter, vilket kom att få följdverkningar långt senare, vid bildandet av >ACO Läkemedel AB och >Apoteksbolagets organisation av >serviceapotek och >produktionsenheter.
De ursprungliga distriktslaboratorierna (med resp. kodbokstäver) var
A Malmö (Lejonet)
B Lund (Svanen; senare MAS Malmö)
C Kristianstad (Kronan)
D Växjö (S:t Sigfrid)
E Göteborg (Enhörningen)
F Göteborg (Kronan)
G Göteborg (Lejonet)
H Jönköping (Kronan)
J Linköping (Wasen)
K Stockholm (Ugglan)
L Visby (Väduren)
M Karlstad (Örnen)
N Örebro (Falken)
P Stockholm (Sälen)
R Stockholm (Lejonet)
S Stockholm (Vita Björnen)
T Borlänge (Kronan)
U Sundsvall/Matfors (Lejonet)
V Östersund (Hjorten)
X Umeå (Järven)
Y Boden (laxen)
Z Solna (Kvarnen)
Jfr Distriktslaboratoriernas Intresseförening.

Disulfiram
(Antabus, TTD) …

Ditionit, dithionit
Jfr Svavel-syre-syror

Diure´tikum, plur. -ka
Urindrivande medel.

Div.
(lat. förk.) >Divide!

Di´vide
(lat.) Dela!

Div. in. p. aequ.
(lat. förk.) >Divide in partes aequales!

Di´vide in par´tes aequa´les
(lat.; imperativ) Dela i lika delar!

DLAB, D-lab
>Distriktslaboratorium.

DM
Driftmeddelande; cirkulärserie inom >Apoteket AB.

Dokosahexae´nsyra
(DHA) Fleromättad fettsyra, förkommande i >fiskolja.

Domagk, Gerhard Johannes Paul
Tysk patolog (1895-1964); prof. i medicin v. univ. Münster samt verksam vid Bayer A.G., Wuppertal-Elberfeld; upptäckte >prontosils antibakteriella effekt. Förärades nobelpris 1939, men tilläts inte ta emot det.

DOPA
eng. akronym för dihydroxyphenyl alanine (dihydroxifenylalanin), tidigt läkemedel vid Parkinsons sjukdom.

Dopamine´rg
“som har verkan lik dopamin“.

Dope
Am. slang för
1) psykoaktiva substanser i allmänhet, i sht illegala sådana;
2) specifika substanser eller substansgruper, ss. opiater, >downers eller marihuana.

Doping
(eng.) >Dopning.

Dopning
Inom idrotten (förbjuden) användning av farmakologiskt aktiva preparat för att öka den fysiska prestationsförmågan och därmed tävlingskapaciteten.

Dopningsmedel
>Farmakologiskt aktivt preparat (oftast syntetiska >anabola steroider, testosteron eller -derivat eller tillväxthormon) som används i >dopningssyfte.
Jfr Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel.

Dos
(grek. do´sis) Bestämd mängd av läkemedel.
Dos-tecken (äv. = Bolus; hänv. härifrån till SYMBOL))

Dosdispensering
Uttag ur tillverkarens originalförpackning och iordningställande av >läkemedel för varje intagningstillfälle för minst en veckas förbrukning till enskild person (LS 97).

Dosera
Avdela i bestämd mängd (antal, vikt, volym).

Doseringshjälpmedel
(Oftast) mekanisk anordning, avsedd att underlätta eller möjliggöra korrekt tillförsel av läkemedel.

Dosett®
>Doseringshjälpmedel för >tabletter och >kapslar, bestående av en plastlåda med 7 x 4 fack, täckta av skjutlock med markeringar för veckodag och tid på dagen. I facken placeras alla de läkemedel som patienten ordinerats inta vid resp. tidpunkt. Uppfunnen av apotekare Kjell Moe (1922-1994).
(Jfr SFT 98 (7-8): 60 (1994)!)

Dosgranulat
>Läkemedelsform, bestående av >granulat i >doserad form, inneslutet i lämpligt material (LS).

Dosipu´lveres
>Dospulver.

Dosmixtur
>Läkemedelsform; >mixtur i >doserad form, innesluten i lämpligt material, kan benämnas d. (LS).

Dospulver
>Läkemedelsform, bestående av pulver i >doserad mängd inneslutna i papper eller annat lämpligt material. D. är avsedda för >oralt bruk, eventuellt efter upplösning eller uppslamning (LS).

Downers
Am. slang för missbrukssubstanser med lättare >sedativ verkan, ss. >barbiturater och >minor tranquilizers.

Draco AB
Svenskt läkemedelsföretag inom >Astra-koncernen; grundat 1955, beläget i Lund. Numera nedlagt.

Dragera
Överdra (med ett skikt av socker eller lack).

Dragetten®
Balettgrupp vid >Farmis, sparkade igång 1969. Framträder ofta i närheten av >Dragskåpet, vilket må vara dem förlåtet.

Dragos
>Dragskåpet.

Dragplåster, grönt
Empla´strum cerae vi´ride MB37

Dragskåpet
Studentorkester vid >Farmis, grundad 1961 av Olle Larsson, Roland Fernström, Rolf Andersson, Göran Redmalm m.fl.

Drakblod
(Resi´na draco´nis)

Drakm
3,71 g >medicinalvikt.

Dra´stikum
Ytterst häftigt verkande avföringsmedel.

-drin(um)
>INN-suffix för >sympatomimetiskt verkande fenetylaminderivat.

Drog
(av fr. drogue = drog; lågty. droege = torr) Enl. förff.:s mening i korrekt, svenskt språkbruk: råvara för beredning av >läkemedel, hämtad från växt-, svamp- eller djurrikena.
I vulgärmedia ofta, p.g.a. okontrollerad anglo-amerikansk influens, använt för illegala narkotika.
Jfr Crude drug, Drug.

Drogeri´
I många länder vanlig kategori av butiker med ett sortiment av kosmetika, hushållskemikalier och receptfria läkemedel.

Droghandel
Läkemedelsgrosshandel.

Drogi´st
”Läkemedelsberedare”.

Dropp
Vardaglig ben. på >infusion i blodomloppet.

Droppar
(lat.: gu´ttæ) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar för >oralt bruk, som >doseras droppvis eller i små volymer med hjälp av en graderad >pipett.

Droppgubbe
Missbrukare av receptfria >tinkturer, därför frekvent apotekskund.

Dropprör
Mätredskap, vanligen av glas eller plast, avsett för droppvis >dosering av >läkemedel.

Drug
(eng.) Läkemedel.
Ej att förväxla med >drog.
Jfr Crude drug.

Drug delivery system

Druvsocker
>Glukos (Glucosum Eur).

D. s.
(receptlat. förkortn.) >Da, signa!

D. tal. dos.
(receptlat. förkortn.) >Da tales doses.

D. t. d.
(receptlat. förkortn.) >Da tales doses.

Dubbelgift
(OBS symbolen; jfr “Giftgubben“)

Dubbla bröstdroppar
(Li´quor pectora´lis benzo´icus AF?) Hostmedicin, bestående av >bröstdroppar försatta med >opium. Det kan noteras, att medan den svenska >kompositionen innehöll 7 mg opium per tesked innehöll den danska 12,5 mg (>sic!).
Jfr >Hövens ”Flicka på nattvakten” i >Pharmacanto.

Dulcible´ttae
Söta sugtabletter.
Jfr Figaro®, Läkerol®.

Dunderhonung
Av >Bamses farmor framställt dopningsmedel, genom vilket Bamse får övernaturliga krafter. Som aktiv beståndsdel anges >örten dunderklocka, numer möjligen utrotad (av Bamse själv!) från sin sista (?) kända ståndort, en mindre klippö i Egeiska havet. (Källa: Bamse nr 3, 1983)

Duretter®
Av >Hässle AB utvecklad och patenterad >läkemedelsform med >sustained-release-egenskaper för peroralt bruk, bestående av fasta partiklar av aktiv läkemedelssubstans, samkomprimerade med inaktiva plastpartiklar.
Tillverkades under åren 196X-19YY.

Durex®

Dus
Spelterm från 1700-talet (två ögon vid tärningskast); jfr även Sus.

Dyvelsträck
(lty. dyvel = djävul + träck) Det illaluktande gummihartset från Ferula assa-foetida L. (Apia´ceae). Haft medicinsk användning som >spasmolytikum och >anthelmintikum; “har i långliga tider haft stadgat anseende som lugnande medel vid nervösa, särskilt hysteriska tillstånd“. Användning som matkrydda i arabisk-orientaliska matkulturer.

Döden i grytan
>Kolokvint (2. Kon. 4:38-40); äv. detektivroman (1957) av H.-K. Rönblom.

E

EAHP
European Association of Hospital Pharmacists; sammanslutning av nationella föreningar för totalt ca 12.000 sjukhusfarmaceuter i EU, Norge, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Ger bl.a. ut tidskriften European Hospital Pharmacy.

Eau de Cologne
(fr: ”Vatten från Köln”) Spi´ritus colonie´nsis denatura´tus AF68. Urspr. toalettvatten, bestående av >flyktiga oljor av citron, rosmarin, lavendel och bergamott, lösta i >sprit. Den förste kände tillverkaren av e. var italienaren Giovanni Maria Farina, inflyttad till Köln 1709.
Jfr 4711.

Eau de Vie
(fr.: ”Livets vatten”; jfr lat. Aqua vitae) Spi´ritus e vino Svec. 25; eg. brännvin, framställt genom destillation av fruktviner (druvor, äpplen; t. ex. cognac och calvados).

Ecstasy
Slangbenämning för >MDMA.

ED
Effektiv dos.

E´dulis
(i lat. växtnamn) Ätlig.

Ed. XI
(uttalat ”eddelva”) >Svenska Farmakopén 1946 (Pharmacopoea Svecica Ed. XI).

EFPIA
(European…; ”Europeiska läkemedelsindustriföreningen”) Organisation för forskande läkemedelsföretag med utveckling av humanläkemedel i Europa och dessas nationella organisationer.

EGb 761
>Standardiserat >extrakt av blad från Ginkgo bilo´ba L. (Ginkgoa´ceae).

Egenvård
Vård av enklare åkommor, bedriven i hemmet av den enskilde på eget initiativ.

Ehrlich, Paul
(1854-1915) Ty. kemist, läkare och bakteriolog; fann tillsammans med japanen Hata 1910 >salvarsans effekt mot syfilis. Grundläggande rön inom immunologin. Nobelpris 1908.

Eikosapentae´nsyra
(EPA) Fleromättad fettsyra, förekommande i >fiskolja.

EIPG
European Industrial Pharmacists´ Group; paraplyorganisation för nationella, industrifarmaceutiska yrkesorgansationer inom EU, grundad 1966. Bl.a. remissorgan åt EU i >GMP-frågor.

Ekbark
Den garvämneshaltiga barken av Que´rcus ro´bur L. (Faga´ceae).

Ekebergs pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 12 (>AF42, >AF68).

af Ekenstam, Bo T.
(1914-1996) Svensk kemist och farmakolog; Dr. Phil. (Univ. Bern) 1951; med. dr. h.c. (Linköping) 1975. Ansvarig för läkemedelsforskningen inom >Bofors-koncernen från 1951 till dess avveckling 1973. Under hans ledning utvecklades bl.a. >Carbocain, >Hexanicit och >Nobecutan.

Elaeosa´ccharum, gen. -ri
(av grek. è´laiov = olivolja + grek. sákcharon = (bambu)socker) >Oljesocker.

”Elevhandboken“
Handbok avsedd som vägledning vid den >preskolära praktikdelen av farmaceututbildningarna; sammanställd och utgiven av >Apotekarsocietetens informationsavdelning 1952 och därefter ytterligare fyra upplagor (under titeln ”Farmacevtisk utbildning på apotek – en introduktion”), den sista 1970.

Elfströms pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 4 (>AF42).

Eliminationsfas
Tidsskede, under vilket ett >läkemedel och dess >metaboliter avlägsnas ur organismen.

Elixir
(av arab. al-iksïr, sannolikt fr. grek. xërion = torkande pulver)
1) a) Främst under medeltiden använd ben. för varje substans, som kunde förvandla olika metaller till guld; senare ämnen eller beredningar, som sades kunna bota alla sjukdomar och/eller skänka evigt liv.
b) Samlingsbenämning för sötade, aromatiska, m.e.m. alkoholhaltiga beredningar, avsedda att intagas som sådana eller att ingå som smakförbättrande komponenter i andra läkemedelsberedningar.
2) Organ för Apotekarsocietetens medlemmar; numera endast i den elektroniska versionen e-lixir.

EMEA
(The) European Agency for the Evaluation of Medical Products; >EU:s centrala organ för utvärdering av bl.a. läkemedel och för godkännande av läkemedel för distribution inom EU. Säte i London.
Jfr Godkänt läkemedel.

Embrocation
(eng.; av grek. embrechein = badda med en >lotion) Liniment.

Embrocation, sammansatt
Linime´ntum terebi´nthinae compo´situm AF60

Eme´tikum, pl. -ika
Medel för framkallande av kräkning.
Jfr Kräkrot, Kräksirap.

Empirisk
Grundad på erfarenhet.

Empl.
(receptlat. förkortn.) >Emplastrum.

Empla´strum, gen. -ri, pl. -ra
(av grek. è´mplastron) >Plåster.

Empla´strum vulnera´rium
Sårplåster (häfta med kompress, indränkt med >läkemedel).
Jfr Tela adhaesiva.

Emsersalt (konstgjort)
(Sal emse´nse facti´tium) Saltblandning, avsedd att efterlikna sammansättningen i brunnsvattnet i Bad Ems. Milt laxerande.

Emulgator
Ämne som genom sina amfifila egenskaper stabiliserar dispersa system av hydrofila och lipofila vätskor (>emulsioner).

Emu´lsio, gen. emulsio´nis
(lat.) >Emulsion.

Emulsion
>Disperst system, bestående av vätskepartiklar i en vätska (t.ex. grädde); >läkemedelsform …

Enantiome´r
Jfr Kiral.

Enbär
Frukten (en bärkotte) av Juni´perus commu´nis. Innehåller >eterisk olja.

Endos (eng. Unit dose)
Styckvis förpackade läkemedel, avsedda att intas vid ett tillfälle (LS).

Enfleurage
Metod för utvinning av värmekänsliga >flyktiga oljor, eller sådana flyktiga oljor, som inte låter sig utvinnas medelst vatten- eller ångdestillation. Vid e. varvas växtmaterialet (oftast blomblad) med fett, som absorberar oljan.

Engelskt salt
Magnesiumsulfat.

Enhörning
Fabeldjur, likt en häst med ett spiralvridet horn i pannan. Hornet tillmättes ännu in på 1700-talet – trots att det redan på 1500-talet var väl känt att det egentligen handlade om narvalens stöttand – utomordentliga läkande krafter, och betalades tidvis med sin vikt i guld.

Enkelgift
Vådligt ämne som märktes med enkelt merkuriustecken och under dagtid fick förvaras i olåst skåp på apoteket.
Jfr Dubbelgift.

Enomdan®
Multivitamintablett från >ACO.

Enrot
Li´gnum juni´peri (Hager 25.

Enterogranulat
>Läkemedelsform, bestående av >granulat där läkemedelssubstansen är avsedd att absorberas från tarmen eller utöva lokalverkan i tarmen. De bereds med överdrag, som hindrar att läkemedelssubstans frisätts i magsäcken (LS).

Enterokapslar
>Läkemedelsform, bestående av >kapslar där läkemedelssubstansen är avsedd att absorberas från tarmen eller utöva lokalverkan i tarmen. De bereds med ett kapselmaterial eller överdrag, som hindrar att läkemedelssubstans frisätts i magsäcken (LS).

Enterotabletter
>Läkemedelsform, bestående av >tabletter där läkemedelssubstansen är avsedd att absorberas från tarmen eller utöva lokalverkan i tarmen. De bereds med överdrag, som hindrar att läkemedelssubstans frisätts i magsäcken (LS).

Entero-Vioform®
>Kliokinol-preparat från >CIBA mot turistdiarréer o. likn., som visade sig så toxiskt, bl.a. för hund, att det dorgs in från marknaden.

Enträ
Li´gnum juni´peri (Hager 25)…

Enved
Li´gnum juni´peri (Hager 25)…

EPA
Förkortn. av eng. eicosapentenoic acid, >eikosapentaensyra.

Epinefrin
Jfr Adrenalin

EPSA
European Pharmaceutical Students´ Associatiom; internationell farmacistudentorganisation, grundad1978, i syfte att främja kontakt och utbyte av information mellan farmacistuderande i Europa, nå gemensamma ställningstaganden i frågor rörande utbildning och profession samt framföra europeiska farmacistuderandes åsikter i diskussioner med privata och statliga organ.

Epsomsalt
>Magnesiumsulfat

ER
>Extended release.

Ergot

Ergotamin
(av >ergot + amin) (<Hofman, Albert)… Erlenmeyer, Emil (1825-1909) Ty. kemist, prof. i kemi vid univ. Heidelberg och tekn. högskolan München. Organisk strukturutredning (naftalen) och syntes. Utformade >erlenmeyerkolven.

Erlenmeyerkolv
Konisk glaskolv med m.e.m. vid hals, även med inslipad propp. Vidsträckt laboratorieanvändning för blandning och kokning (formen förhindrar stänk).

Erlenmeyersalt
Sal bromatum AF60.

Esbachs reagens
Lösning av pikrinsyra och citronsyra; >reagens på äggvita.

Escule´ntus
(lat.) Ätlig.

Essential oil
(eng.) >Flyktig olja. ”Översätts” ofta till ”essentiell olja”, vilket kan ge missvisande associationer, då ”essentiell” i svenskt språkbruk betyder ”livsviktig”, ”livsnödvändig“ (sällan fallet med flyktiga oljor).

-estr-
>INN-led för >estrogener.

Estradiol
Ett kvinnligt könshormon.

Estrogen
Ett kvinnligt könshormon; föreningar med estrogenlik verkan.

Estron
Ett kvinnligt könshormon.

Et
(lat.) Och.

Eter
>Dietyleter.

Eterolja
>Flyktig olja.

Eterisk olja
>Flyktig olja.

Etersprit
Aether spirituosus AF68.
Jfr Hoffmanns droppar.

Etyfin
Etylmorfin.

Etylbromid
(föråldr.: “brometyl“) Nu obsolet bedövningsmedel.

Etylalkohol
>Etanol.

Etylklorid
Medel för bedövning genom nedkylning, framkallad genom avdunstning från huden.

Etylparaben
>Parabener.

Eukalyptol
Cineol.

EUFEPS
European Federation for Pharmaceutical Sciences.

Eufomani
Svår-/okontrollerad drift att söka njutning.
Jfr Narkomani.

Eugenol
Huvudkomponent i kryddnejlikolja; fenol som genom desinficerande egenskaper och sin förmåga att reagera med zinkjoner funnit användning i odontologisk praxis.

Eur.
>Europeiska farmakopén.

European Journal of Pharmaceutical Sciences
Sedan 1993 organ för European Federation for Pharmaceutical Sciences (>EUFEPS); inkorporerar numera Acta Pharmaceutica Nordica och Acta Pharmaceutica Fennica.

Europeiska farmakopén
Överstatlig farmakopé, utgiven av Europarådet. Gällande som Sveriges >farmakopé sedan 1 januari 1978.

Ewalds droppar
(Gu´ttae el. Mixtu´ra Ewaldi NOM) >Mixtur, innehållande >morfin, >kokain, >belladonnaextrakt och >bittermandelvatten; använd vid cancersmärtor.

E-vitamin

Exkretion
Utsöndring.

Expeditionsförfattningar
Sammanfattande benämning för de författningar som reglerar tillhandahållandet av läkemedel till kund.

Explorationskräm
(Handskslem) Cre´mor ad exploratio´nem AF68; jfr också karboximetylcellulosaslem.

Ext.
(lat. förk.) >Extende.

Ex te´mpore (para´tus)
(lat.) (Beredd) för tillfället, d.v.s. för en patient vid ett tillfälle.

Extemporeberedning
”…läkemedel som bereds för tillfället. Härmed jämställs även sådana läkemedel som lagerhålls på apotek högst en vecka.” (LS).

Exte´nde
(lat.) Utbred!

Extended release
(eng.) Förlängd frisättning (av aktiv läkemedelssubstans från läkemedel).
Jfr Sustained release.

Extr.
(receptlat. förkortn.) >Extractum.

Extr. fl.
(receptlat. förkortn.) >Extractum fluidum.

Extra´ctum, gen. -ti, plur. -ta
(lat.; n) >Extrakt, utdrag.

Extra´ctum ad pi´lulas
>Pillerextrakt.

Extra´ctum flu´idum
(lat.) >Flytande >extrakt, utdrag.

Extra´ctum si´ccum
(lat.) >Torrt >extrakt.

Extrakt
(av lat. ex- = ur, ut + tra´here = draga) Utdrag; preparat som innehåller de med något >lösningsmedel utlakade, lösliga beståndsdelarna av en fast, organisk substans.
>Läkemedelsform, bestående av…

Extrudering
Tillverkningsprocess vid vilken en plastisk massa pressas genom formande hål, t.ex. vid framställning av vissa plast- och metallprodukter samt farmaceutiska >granulat.

F

F.
(lat. förk.) >Fi´at el. >Fi´ant.

Fara för tillvänjning (fyra fyllda kvadrater på hörn; ”narkotikatecknet”, samt två fyllda + två tomma kvadrater = viss risk för tillvänjning) SYMBOLER
Togs i bruk i början av 1970-talet i läkemedelskataloger och vissa medicinska texter.

Fari´na seca´lis
Rågmjöl (har använts vid beredning av >bollar).

Farma-
(av grek. pharmakon = (läke)ört; läkemedel; trolldryck; gift; jfr även grek. farmakos = giftblandare) Prefix med betydelsen ”läkemedels-”.

Farmaceut
Person, numera akademiskt utbildad, med expertkunnande om läkemedlens utveckling, egenskaper, framställning, hantering, användning och verkningar.
I Sverige förekommer sedan 1952 två utbildningsnivåer: >receptarie och >apotekare.
”Den som är behörig att utöva yrke som >apotekare eller >receptarie enligt 7 § lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.” (LVFS 1996:XXX)

Farmacevtiska fakulteten
1968 inrättad fakultet vid Uppsala universitet…

Farmacevtiska institutet
Inrättat 1837 i Sthlm under Apotekarsocieteten för att ”Pharmacie studiosi lättare må kunna uppfatta den mera akademiska undervisning som vid Kongl. Carolinska institutet publikt erhålles samt sålunda undvika att uppehålla sig uti hufvudstaden 2 à 3 år innan de hinna blifva beredda till apotekareexamens undergående”.
Visst statsunderstöd fr.o.m. 1841; eget hus 1863; överfört till staten under Kungl. Medicinalstyrelsen 1881, som Kgl. Farmacevtiska institutet 1901; flyttat till Kungstensgatan 49 i Stockholm 1923; fakultet inom Uppsala universitet 1968; verksamheten flyttad till Uppsala universitets Biomedicinska Centrum 1970-1973.

Farmacevtiska Föreningen
(Grundad 1861; sammanslagen med >Apotekarsocieteten 1981…)

Farmacevtiska Studentkåren
(Grundad 14 oktober 1896 efter förslag av Stellan Gullström , beslut 12 oktober 1896)

”Farmacevtisk Revy”
Av Gustaf Sjöstedt grundad och sedan den 15 januari 1902 utkommande tidskrift för obefordrade farmaceuter; numera organ för >Sveriges Farmacevtförbund.
Utgavs i början 2 ggr i månaden; sedan 19XX månadsskrift. Fr.o.m. 20XX namnändrad till ”Svensk Farmaci”.

Farmacevtisk specialitet
Begrepp, infört i svensk lagstiftning i Kungl. Maj:ts kungörelse den 15 juni 1934 (nr 306) angående handel med farmacevtiska specialiteter, med definitionen ”läkemedel, som i allmänhet ej må försäljas till enskild förbrukare annorstädes än å apoteksinrättning och som tillhandahålles sådan förbrukare i den förpackning, vari det levererats av tillverkaren”.
Jfr Godkänt läkemedel, Patentmedicin

”Farmacevtisk utbildning på apotek – en introduktion”
>Elevhandboken.

Farmaci
Den tvärvetenskapliga läran om resp. utövandet avurval, utveckling, egenskaper, framställning, handel, hantering, användning och verkningar (allt i vida bemärkelser)
av, hos resp. med medikamenter.

Farmaci´e licentiat
Vetenskaplig grad, införd i Sverige 1952.

”Farmaci-Facket”
>Apoteksteknikern.

Farmaci-Förbundet
Facklig organisation främst för >apotekstekniker, men sedan 19XX även för >farmaceuter. Hette ursprungligen >Apoteksteknikerförbundet, bytte 19YY namn till >Apoteksjänstemannaförbundet och 19XX till F.

Farmacihistoriska Sällskapet
Grundat 1972; >Apotekarsocietetens äldsta sektion.

Farmako-
(av grek. pharmakon = (läke)ört; läkemedel; trolldryck; gift) Prefix med betydelsen ”läkemedels-”.

Farmakodynamik
( >farmako- + grek. dynamis = förmåga, kraft) Läran om läkemedlens verkningssätt i organismen.

Farmakognosi
( >farmako- + grek. gnosis = kunskap; ordet använt i skrift f.f.g av Seydler 1815, därefter i tryck 1832 i Martius´ ”Grundri der Pharmakognosie”) Läran om naturprodukter med användning som läkemedel eller som råvaror vid läkemedelsframställning.

Farmakognost
Vetenskapsman som arbetar med >farmakognosi.

Farmakokatagrafologi
(åld.) Läkemedelsförordningslära (läran om att välja ut för >patienten lämpliga >läkemedel, >läkemedelsformer och >doser och därefter avfatta >receptet).

Farmakokinetik
( >farmako- +….) Läran om läkemedels upptag, verkan och utsöndring som funktioner av tiden.

Farmakologi
( >farmako- + grek. logos = ord, lära) Vetenskapen om läkemedelssubstansernas verkan och egenskaper vid sjukdomsbehandling.

Farmakopé
(av >farmako + poiein = göra, frambringa) Eg. Konsten att tillverka >läkemedel; överfört: bok, som anger (av samhällets styrande) fastställda regler, krav och metoder för framställning av läkemedel.

Farmakopedi
(av >farmako + grek. paideia = undervisning) Information om läkemedel.

Farmakoterapi
Sjukdomsbehandling med läkemedel.

Farmakovigilans
Insamling och utvärdering av information om ett läkemedels effekt (inkl. biverkningar) och kostnads/nytta-relation samt genomförande av de åtgärder den så erhållna kunskapen föranleder.

Farmis
Smeknamn dels på (Kgl.) Farmaceutiska institutet, senare Farmacevtiska fakulteten vid Uppsala universitet, dels på Farmacevtiska Studentkåren.

”Farmis-Reptilen”
Sedan 1958 under terminerna månatligen utkommande organ för >Farmacevtiska Studentkåren, före 1963 som bilaga i >Farmacevtisk Revy.

Farm. lic.
>Farmacie licentiat.

”FASS®”
Urspr. ”Farmacevtiska Specialiteter i Sverige”; sedan 1966 av >LINFO AB årligen utgiven Förteckning över humanläkemedel.

”FASS VET.®”
Förteckning över läkemedel för veterinärmedicinskt bruk.
Jfr FASS.

Fast paraffin
Jfr Paraffin.

Fatal dos
Ödesdiger (vanl. dödlig) >dos.

Fatta in
Jfr Infattning.

Faxrecept
>Recept som överförts till >apotek via telefax.

FDA
Food and Drug Administration; USA:s federala myndighet för övervakning av bl.a. läkemedelsbranschen. Känd för hård och kritisk hållning.

von Fehling, Hermann
(1811-1885) Ty. apotekare, prof. i kemi och teknologi vid Polytechnische Schule i Stuttgart. Mest känd för sin metod att detektera reducerande sockerarter.

Fel (utt.: fäll)
>Oxgalla.

Fenacetin
Smärtstillande och febernedsättande substans med grava njurskador som biverkningar, vilket föranledde dess receptbeläggning i Sverige 1961.
Jfr Hedbergs pulver, Hjortons pulver.

Fenazon
(Fenyldimetylpyrazolon; Antipyrin, Pyrazolon) Det första syntetiska läkemedlet (1886) som togs in i Svenska farmakopén (ed. VIII, 1901). Febernedsättande och smärtstillande. Ingick i bl.a. >Hedbergs pulver och >Hjortons pulver.

Fencyklidin
(PCP, angel dust)

Fenedrin
Varumärke för amfetamin, fenopromin.

Fenol
I allmän betydelse: hydroxiarylförening; i snävare betydelse: hydroxibensen, ”karbolsyra”.

Fenolftalein (utt. feno:´l.ftale.i:n)
Mediciniskt använt som motorikstimulerande laxermedel (Purex®)

Ferring AB
Svenskt läkemedelsföretag grundat 1950, med huvudsäte i Malmö…

Fet olja
>Fett, som är flytande vid rumstemperatur.
Jfr Flyktig olja.

Fett
Triester av >glycerol och >fettsyror.
Jfr Vax.

FF
Farmacevtiska Föreningen; Farmaci-Förbundet…

Fi´ant
(lat.; konj.) Låt dem bli

Fi´at
(lat.; konj.) Låt det bli

Fi´at le´ge a´rtis
(lat.; konj.) Låt det enligt konstens regler bli

-fibrat(um)
>INN-suffix för substanser tillhörande klofibrat-gruppen.

Figaro®
Halstablett, ursprungligen >läkemedel.

Fikonmos
Electua´rium ca´ricae compo´situm AF68 (obs tillsatsen av senna!)

Filialapotek
Jfr Apoteksfilial, Självständigt apotek.

Fi´ltra
(lat.; imperativ) Filtrera!

Findelning
Krossning el. malning.

FIP
Fédération Internationale Pharmaceutique (Internationella farmaceutfederationen).

Fiskleverolja
Fet olja utvunnen genom kallpressning av färsk fisklever, främst från torsk (Gadus morrhua), men även från andra arter (jfr Torskleverolja).
Medicinsk användning p.g.a. hög halt A- och D-vitamin.
Ej att förväxla med >fiskolja!

Fiskolja
>Fet olja från fiskkött (ej lever!). Utvinnes från makrill, lodda m.fl. arter. Användning som blodfettsänkande medel, p.g.a. innehåll av >omega-3-fettsyror.
Ej att förväxla med >fiskleverolja!

Fix (subst el. v)
Am. slang för en narkotikados, i sht om >intravenösa >opiater.

F. l. A.
(lat. förk.) >Fiat lege artis

Flegmatiker
Person, vars temperament (oberörd, sävlig, trög) enligt den klassiska >humoralpatologin och Kretschmers temperamentslära betingas av ett överskott av kallt och fuktigt slem (lat. phle´gma).

Fleming, Alexander
(1881-1955) Engelsk bakteriolog; en av de forskare som upptäckte >penicillinet, i hans fall 1928; utvecklade det till läkemedel tills. med H. W. >Florey och E. B. >Chain. Nobelpris tills. med dessa 1945.
Jfr Picado, Clodomiro och Westling, Richard.

Floderus pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 13 (>AF42).

Florey, Howard
Engelsk patolog (1898- ). Se Fleming, Alexander.

Flos, gen. flo´ris, plur. flos (KrEH) el. flo´res (Bey)
(lat.; m) Blomma

Flu´idum, pl. -da
(lat.) Vätska.

Flu´idum ad obductio´nem
Drageringsvätska (ej till obduktioner!).

-fluran(um)
>INN-suffix för halogenerade alkanderivat med läkemedelsanvändning som >inhalations->anestetika.

Flyktiga oljor
(eteroljor, eteriska oljor, Aethero´lea) Flyktiga, starkt doftande, oftast mycket komplexa substansblandningar av oljeartad konsistens, svårlösliga i vatten, men oftast lättlösliga i alkohol och andra organiska >lösningsmedel. De utvinns ur vegetabiliska råvaror, vanligen genom vatten- eller ångdestillation, pressning eller >extraktion med organiska >lösningsmedel. De avdunstar, i motsats till >feta oljor.

Flytande glykos
Trivialnamn för en genom partiell hydrolys av >stärkelse erhållen, tjockflytande lösning av >glukos (ca 40%), oligosackarider och dextriner (40-45%).

Flytande läkemedelsberedningar för >oralt bruk (Eur: Li´quida perora´lia)
>Läkemedelsform, vanligen bestående av >lösningar, >emulsioner eller>suspensioner, innehållande en eller flera läkemedelssubstanser i en lämplig >vehikel. Vissa flytande läkemedelsberedningar för >oralt bruk kan bestå av den vätskeformiga, aktiva komponenten som sådan.
Flytande läkemedelsberedningar för >oralt bruk är avsedda att sväljas outspädda eller utspädda. De må beredas av koncentrat eller fasta halvfabrikat, som löses i lämplig vehikel före intagandet.

Flytande läkemedelsberedningar för >utvärtes bruk (Eur: Li´quida ad u´sum de´rmicum)
Flytande läkemedelsberedningar för >utvärtes bruk är flytande eller halvflytande beredningar avsedda att anbringas på huden (inkl. hårbotten) eller naglarna för lokal verkan. De utgörs av >lösningar, >emulsioner eller >suspensioner och innehåller en eller flera läkemedelssubstanser i lämplig >vehikel. De kan innehålla animikrobiella konserveringsmedel, >antioxidanter eller andra hjälpämnen, såsom stabiliseringsmedel, emulgatorer eller förtjockningsmedel.

Flytande paraffin
Blandning av flytande, till största delen alifatiska, kolväten med en kokpunkt högre än ca 300˚C.
Jfr Paraffin.

Fläderblomma
Sambu´ci flos; från Sambu´cus ni´gra L. (Caprifolia´ceae) (en av tre vildväxande S.-arter i Sverige). Medicinskt använd i form av ”te” eller sirap som svettdrivande medel vid förkylningar o.likn.
(Den gamla änkegrevinnan)
”Var skral, drack ständigt te på fläder
Och hade ben som spådde väder.”
(A. M. Lenngren: Porträtterne).

Fol.
(receptlat. förkortn.) >Folium.

Folinsyra
(obsolet) >Folsyra.

Fo´lium, plur. -ia
(lat.; n) Blad.

Folli´culus, plur. -li
(lat.; m) Balja, ärtskida.

Follikulin
>Estron.

Fontanellplåster
Empla´strum ce´rae vi´ride MB37.

Formalin
Vattenlösning av >formaldehyd. Handelns ”koncentrerade” f. innehåller normalt ca 37 %m/m formaldehyd.

-formin(um)
>INN-suffix för >orala antidiabetika av guanidintyp.

Form.
(lat. förk.) >Formula.

Formula
(lat., eng.) >Komposition.

Fo´rmula magistra´lis
(lat.) Recept av läkarens (magi´ster = mästare) egen >komposition.
Jfr Formula officinalis.

Fo´rmula officina´lis
(lat.) Färdigkomponerat recept (t.ex. ur farmakopé el. likn.)

Formulera
(farm.) Utarbeta >läkemedelsform, sammansättning och tillverkningsmetodik så att en läkemedelssubstans kan överföras till bruksfärdigt >läkemedel

Fra´ngulus
(i lat. växtnamn) Anger att arten är spröd, bräcklig.

Fra´ngulabark
(Fra´ngulae cortex) Barken av Rha´mnus fra´ngula L. (Rhamna´ceae). På grund av sitt innehåll av antrakinonglykosider motorikstimulerande >avföringsmedel.

Franskt bittervatten
(Li´quor magne´sii citra´tis efferve´scens Nom.) Milt avföringsmedel i from av kolsyrad dryck.

Freebase (subst el. v.)
Am. slang för en rökbar form av kokain.
Jfr Crack.

Freon®
Varumärke (för DuPont®) för halogenerade kolväten.

Fruct.
(receptlat. förkortn.) >Fructus.

Fru´ctus. gen. -us, plur. -us
(lat.; m) Frukt.

Frukto´s
(Fructosum Eur; äv.: fruktsocker)

Fruktsocker
>Fruktos.

Frutico´sus
(i lat. växtnamn) Anger buskartat växtsätt.

Fumigation
Begasning (t.ex. med etylendioxid, fosfin eller – mest förr cyanväte) för att döda ohyra i byggnader eller gods.

Functional foods
Livsmedel som marknadsförs med läkremedelslika argument.

Fungicid
Svampdödande medel.

-fungin(um)
>INN-suffix för antibiotika med verkan mot svampinfektioner.

-fyllin(um)
>INN-suffix för teofyllinderivat

Fyra kryddor
Kryddblandning, bestående av riven >muskotnöt, malen vitpeppar, >kryddpeppar och >nejlikor.

Fyrsaftläran
>Humoralpatologin

Fytokemi
Växternas kemi

Fytoterapi
Behandling med växter eller växtdelar som läkemedel

Färnbock
(förvr. av eng. ”Fernambuco red”) >Bresilja

Förbrukningsartiklar
Icke-läkemedelsprodukter, som kan förskrivas på >recept, såsom inkontinens- och stomihjälpmedel.

Författningar
Sammanfattande benämning för lagar, förordningar, kungörelser, stadgor och andra, av behörig myndighet i laga ordning utfärdade, juridiskt bindande dokument.

Försvarets hudsalva
Se´bum prote´gens AF68.

G

”Gifttecknet“
Urspr. tecken för planeten / handelsguden Merkurius och alkemistiskt tecken för kvicksilver; anvädningen som giftsymbol är unik för Sverige, där den infördes för 6 ämnen (dock ingen kvicksilverförening!) i Ph. Suec. Ed. V 1817, och har med tiden föreskrivits beteckna gifter i allmänhet. Bakgrunden till valet av denna symbol är oklar.
Jfr Dubbel gubbe.
Jfr Dubbelgift, Enkelgift.

G.
(receptlat. förkortn.) >Gramma.

G 115
>Standardiserat >extrakt av >ginsengrot.

GABA
Eng. förkortn. för gamma-aminobutyric acid (gamma-aminosmörsyra); en >transmittorsubstans i hjärnan.

Gack-upp-på-Statt
Felskrivning för >“Statt-upp-och-gack“ på >disknota.

Galangarot
Gala´ngae rhizo´ma; jordstammen av Alpi´nia officina´rum Hance (Zingibera´ceae).
Benämningen har även använts för droger från besläktade arter; jfr t.ex. Galangarot, stor.

Galangarot, stor
Gala´ngae rhizo´ma ma´jor; jordstammen av Alpi´nia gala´nga Willd. (Zingibera´ceae).

Galeni´k
Läran om framställning/tillverkning av >läkemedel.

Gale´niker
Person som arbetar med >galenisk farmaci.

Gale´nos
(Claudius G.) (131-201) romersk militärläkare från Pergamon (Grekland); företrädde i anslutning till Hippokrates och Aristoteles >humoralpatologin. Omfattande författarskap; skrev bl.a. ”De compositione medicamentorum …”, länge ett standardverk om tillredning av sammansatta >läkemedel.

Galgant
>Galangarot.

Gallstensdroppar
Tinctu´ra zedoa´riae compo´sita AF68.

GAP
(eng.: Good Agricultural Practice) God odlingssed; bör tillämpas vid odling t.ex. av >medicinalväxter, för att säkerställa därur utvunna råvarors kvalitet.

Gargari´sma, gen. -atis
(grek. gargárisma) >Gurgelvatten.

Gas
Am. slang för >dikväveoxid.

GCLP
(eng.: Good Control Laboratory Practice) God kontrollaboratoriesed.
Jfr GLP.

GCP
(eng.: Good Clinical Practice) God sed vid >kliniska prövningar.

GCTP
Good Clinical Trial Practice

GDP
(eng.: Good Distribution Practice) God distributionssed

Geber
>Abu Musa Djabir

Gehes Codex
(…tyskt uppslagsverk …)

Geigy
Schweiziskt läkemedelsföretag med huvudsäte i Basel; via sin association med >CIBA numera ingående i >Novartis.

Gelatin
Renat ben- eller hudlim i fast form.

Gelati´næ (sic!)
I >Ph. Suec. Ed. VIII och Ed. IX använd ben. för >gelatinrutor.

Gelatinrutor
(lat. >gelati´næ el. >lame´llæ) Läkemedelsform…(jfr Sandell)…

Geler
>Läkemedelsform; beredningar av halvfast konsistens som framställs genom förtjockning eller förklistring av makromolekylära ämnen. (LS?)

-gen
Suffix med betydelsen ”alstrande”, ”framkallande”, ”förorsakande” eller ”härrörande från” (av grek. -genna´o = avla; alstra, frambringa resp. ge´nos = folk; alstring, avkomma)

Generatorer
Läkemedelsform; utgörs av system, som innehåller en stationär radioaktiv modernuklid, vilken producerar en radioaktiv dotternuklid, som avlägsnas genom eluering eller någon annan metod och som används i ett radioaktivt läkemedel (LS).

Gene´rika
Pluralformen av >generikum.

Gene´rikum, plur. -a
Läkemedel, som till sammansättning och verkan är likvärdigt med >originalpreparat, men tillverkat och marknadsfört under >generiskt namn när originalpreparatets patentskydd upphört att gälla.

Generiska läkemedel
>Generikum.

Generiska namn
Benämningar på läkemedel eller läkemedelssubstanser, som inte omfattas av varumärkesskydd.

Generisk substitution
Utbyte av ett förskrivet >läkemedel mot ett >synonym preparat.

Gentianarot
Gentia´nae ra´dix

Gentianaviolett
>Metylrosanilin.

Gericomplex

-gest-
>INN-led för >steroider av progestogentyp.

Gi.; G:i
>Gummi.

GIC
Giftinformationscentralen …

Giftblandare
Under antiken ett erkänt, ehuru inte särkilt hedrat yrke (grek. farmako´s). Även skämtsam ben. på >apotekare.

Giftstadgan
(Nr 877 26 nov 1943)

Gips
Kalciumsulfat.

Gips, bränd
Kalciumsulfat som upphettats så att kristallvatten avlägsnats.

GLA
(förkortn.) gamma-Linolensyra.

Gla´bra
(i lat. växtnamn) Anger att arten är slät (ej hårig).

Glauber, Johann Rudolph/Georg
(1604-1668/70) Ty. apotekare, kemist och teknolog; förestod 1635 det furstliga hovapoteket i Giessen. Uppges vara ”den förste kemist som kunnat leva på försäljningen av det egna laboratoriets produktion”.

Glaubersalt
Natriumsulfat (kristallvattenhaltigt) Na2SO4.10 H2O (upptäckt av >Glauber 1658).

Gli-
>INN-prefix för sulfonamider med blodsockersänkande verkan (jfr Sulfa-!).

Glo´buli
(Eur) >Vagitorier.

GLP
(eng.: Good Laboratory Practice) God laboratoriesed; avser laboratorier, som utför pre-klininska studier och säkerhetsstudier.
Jfr GCLP.

Glukokortikoid

Gluko´s
(av grek. ord för ”söt”) Druvsocker.

Glukosid
(Jfr Glykosid)
Förening (glykosid) mellan en >aglykon och >glukos.

Glutino´sa
(i lat. växtnamn) Anger att arten är klibbig.

Glyceri´n
(föråldrat) >Glycerol.

Glycero´l
1,2,3-Trihydroxipropan.

Glycerol, sprit och rosenvatten
Glycero´lum cosme´ticum AF68.

Glykol
Dihydroxiförening med två >vicinala hydroxylgrupper; avser i dagligt tal etylenglykol, 1,2-dihydroxietan.

Glykos
>Glukos (i dagligt tal syftande på ”flytande glykos”, en sirap av partiellt hydrolyserad stärkelse).

Glykosid
(jfr Glukosid)
Förening mellan en >aglykon och socker.

GMP
(eng.: Good Manufacturing Practice) God tillverkningssed.

Godkänt läkemedel
>Läkemedel, som efter ansökan i enlighet med Läkemedelslagen (1992:859) godkänts för försäljning i Sverige, och som inte utgör >magistrellt förskrivet läkemedel.
Jfr Farmacevtisk specialitet.

Gossy´pium
>Bomull.

GPP
(eng.: Good Pharmacy Practice) God apotekssed.

Gra´mma, plur. -ta
(grek. grámma) Gram.

Gran
61,85 mg; jfr Medicinalvikt.

Granulat
(lat.: granula´tum) 1) >Läkemedelsform (Eur: Granula´ta); fasta läkemedelsberedningar som består av såvitt möjligt likstora korn. G. är vanligen avsedda för >oralt bruk, eventuellt efter upplösning eller uppslamning. De innehåller läkemedelssubstanser avsedda att snabbt frisättas för att absorberas från magsäck och/eller tarm. G. bereds genom >granulering eller >pelletering av pulverformiga ämnen. De doseras vanligen efter volym.
Jfr Dosgranulat, Enterogranulat, Medicinpellets.
2) Halvfabrikat vid tablettframställning; drogextrakt i kornform.

Granulat till mixtur
>Läkemedelsform; fast beredning avsedd för framställning av >mixtur (LS).

Granula´tum, gen. -ti, pl. -ta
(lat.) >Granulat.

Grave
1) lat. tung.
2) Under stor del av 1900-talet viktig utensilieleverantör för apoteken (AB Rudolph Grave)

Groblad
Planta´go ma´jor L. (Plantagina´ceae) (av fsv. gro = läkas; bladen lades på sår för att påskynda dessas läkning).

Gråsalva
>Ungue´ntum hydra´rgyri; salva, bestående av en utrivning av ca 30% metalliskt >kvicksilver i svinister el.likn.; på 800-talet föreskriven av arabiska läkare mot skabb o.likn. hudparasiter; efter syfilisens utbredning i Europa efter 1500 och intill mitten av 1900-talet använt mot lues.

Grönspån
>”Spansk(t) grönt” (möjligen folketymologisk förvrängning.)

GSP
(eng.: Good Storage Practice) God lagringssed

Gtt.
(receptlat. förkortn.) >Gutta = Droppe.

Guajakved
(Guaja´ci li´gnum)
Kärnveden av de sydamerikanska träden Guajacum officinale L. och G. sanctum L.; första gången beskrivet i Europa som luesläkemedel av Ulrich van Hutten 1519.

Guara´na
Brunröd pasta, beredd av frön från den brasilianska lianen Paulli´nia cupa´na H.B.K. var. ty´pica eller var. so´rbilis (Mart.) Ducke (Sapinda´ceae). Fröna innehåller upp till ca 8% koffein; därför stimulerande.

Gubbsalva
(ATL-K) Fet salva, bestående av vardera 4% >levomentol, >kamfer och >kloralhydrat i >vaselin.

Gubbskinn
(>Ph. Comp. II) (Innehåller lakrits, socker och gelatin) ANVÄNDNING??

Guldvikt
Viktsystem för vägning av guld, t.ex baserat på lödig mark = 210,616 g.
1 mark = 8 uns (26,327 g)
1 uns = 2 lod (13,164 g)
1 lod = 4 kvintin (3,291 g)
1 kvintin = 68,5 ass (48,04 mg)
Jfr Medicinalvikt, Viktualievikt.

Gult vaselin
>Vaselin.

Gult vax
>Bivax.

Gummi ara´bicum
>Akaciegummi.

Gummigutta
Den intorkade mjölksaften från Garci´niaHanburyi HOOKER fil. och andra G.-arter (Gutti´ferae). Infördes i större mängd från Sydostasien till Europa av holländarna på 1600-talet. Starkt laxerande, i större dos giftigt. Har även använts som färgämne (gul – orange). Kallades i >Suec. Ed. I “Gambogia“ (väl efter ursprungslandet?), i >Svec. Ed. X “Gutti“.

Gummislem
(Mucila´go gummi ara´bici Nord)
Slem berett av arabiskt gummi.

Gurkmeja
Jordstammen av Cu´rcuma longa L. (Zingibera´ceae); huvudkomponent i flertalet >curry-blandningar. Kallas stundom “indisk saffran“.

Gurkört
Bora´go officina´lis L. (Boragina´ceae) (OBS fröoljans >DHA- och >EPA-innehåll!)

Gutt.
(receptlat. förkortn.) >Gutta..

Gu´tta, plur. -ae, gen. gutta´rum
(lat.; f) Droppe, >droppar.
>Läkemedel avsedda att intagas i en i droppar angiven mängd.

Gutta
>Gummigutta.

Gu´ttae ophtha´lmicae
(Eur) >Ögondroppar.

Guttaperka (vit)
(Gutta percha alba Svec.25) “Den från Pala´quium- och Paye´na-arter erhållna, stelnade mjölksaften, renad genom upplösning och utfällning“.

Gutti
>Gummigutta.

GV
Grönköpings Veckoblad. Sedan 1901 månatligen utkommande veckotidning (ob.); organ för Grönköping med omnejd.
Apoteket Elgen i tidningens primära utbredningsområde drivs sedan länge, och relativt opåverkat av de senaste decenniernas omregleringar (jfr dock nedan!) av den svenska apoteksmarknaden, av hr apotekaren och läkemedelsinnovatören Ernst >Clossemeyer.

P.S.
I n:o 3, årg. 112 (2013) meddelas, att Elgen på förslag av hr affärsområdesutvecklingskonsulten Åke Schwung kommer att utvidgas till att ”erbjuda blodtrycksmätning, kognitiv beteendeterapi och enklare operationer”, samt ”en lounge…, tips-&travhörna, café, pub, antikbod, nagelstudio och, för barn och ungdom, dataspelshörna”. Kundklubbens (Moose Club) medlemmar kommer att ”inbjudas till exklusiva provningar av såväl v-n & choklad som nya, spännande medikamenter”.

Gå disk
(farmaceutslang) Tjänstgöra vid apoteksdisken.

H

HAB
(ty. förk.) Homöopathisches Arzneibuch; tysk normsamling för >homeopatiska läkemedel; nu (maj-96) gällande upplaga från 1978.

Hagel
>Blyhagel

Hager, Hans Hermann Julius
(1816-1897) Ty. apotekare och författare av ett stort antal skrifter om olika farmaceutiska ämnen. Numera mest känd för >”Hagers Handbuch”.

”Hagers Handbuch”
Eg. ”Hagers Handbuch der Pharmazeutischen Praxis”; ty. farmaceutiskt uppslagsverk, utgivet av Springer, och vars första upplaga (1876-1893) författades av Hermann >Hager, senare efterträdd av redaktionskommittéer. 2. uppl (1900-1908), 3. uppl. (1925-1958), 4. uppl. (1967-1979), 5. uppl. (1990-) (1998 ännu under utgivning).

Hahnemann, Samuel
(1755-1843) Tysk läkare; grundade på bas av >likhetsprincipen >homeopatin, beskriven i ”Organon der rationellen Heilkunde” 1810 (sv. övers. 1835).

Halazon
4-(Diklorsulfamoyl)bensoesyra. Sönderdelas i vattenlösning under frisättande av klor, och har därför använts i form av >tekniketter som kloreringsmedel för dricksvatten i militära sammanhang och andra nödlägen.

Hallands-salva
(lidokain/makrogolsalva på PES)
Jfr Borgholmssalva.

Hallén, Sven Bertil
(1908-198X) Sv. apotekare; bl.a. uppfinnare av ett antal apparater för >galeniskt arbete.

Halléns dispenseringsapparat
Bygger på vakuumprincip. Konstruerad av apot. Sven >Hallén.

Hallucinoge´n (subst., adj.)
Substans som genom påverkan på nervsystemet framkallar hallucinationer.
Jfr Psykotomimetikum.

Halvstop
Äldre rymdmått (= 1/4 >kanna); 0,654 L.

Hamburgerte
(Spe´cies Hamburge´nses AF 60) Gammalt husmedel vid habituell förstoppning, innehållande >senna, >manna, >koriander och >kaliumvätetartrat.

Hammarbymordet
Morddrama 1 december 1913 på Hammarby apotek i Upplands Väsby, vid vilket apotekare Johan Erik Hallbergson knivskars till döds av en än idag okänd man; en tjänsteflicka knivskadades också. Två kringstrykande italienare anhölls som misstänkta, men frikändes i den följande rättegången efter en exemplariskt fördomsfri advokatinsats av häradshöving Axel Carlsson. För att freda sig mot de anklagades glädjeyttringar vid frikännandet lär domaren Rotlieb ha utropat ”kyss inte mig, kyss Carlsson!”, varav det bevingade uttrycket.

Hampa
>Cannabis.

(Fri) Handelsvara
Vara i >apoteks sortiment, som ej är >läkemedel (urspr. varor undantagna från >Apoteksvaustadgans tillämpningsområde).

Handköp
Det som säljs utan recept på >apotek.

”Handköpsbenämningar”
Samling av namn på ej receptbelagda läkemedel m.m., utarbetad av apot. Gunnar Krook på uppdrag av >Apotekarsocietetens direktion, utgiven1951. Boken kan anses ha varit en uppföljare till ”Förteckning över handköpsbenämningar m.m.” av apot. G. Drake af Hagelsrum (1931).
Jfr ”Läkemedelsnamn” 2).

Handskslem
(Explorationskräm; Cre´mor ad exploratio´nem AF68)

Handvåg
Jfr Dispenseringsvåg.

Hansaplast®
Snabbförband från >Beiersdorf; varumärket lanserat 1922.
Jfr Plåster.

Harts
(Jfr Kolofonium)

Hasch
Haschisch, (assassiner…), hartset från indisk hampa, Ca´nnabis sati´va L. (Cannabina´ceae).

Hascholja
>Flytande extrakt av cannabisharts.

Hata, Sahashiro
Japansk läkare (1873-1938); arbetade tillsammans med >Ehrlich fram >salvarsan.

Hb
>Herba

h.c.
(lat. förkortn) >honoris causa

Hedbergs pulver
(>Pulvis anticephalgicus Nr 14 (>AF42)). Huvudvärkspulver, innehållande koffein 0,1 g, >fenacetin, >fenazon och kaliumbromid aa 0,4 g; uppkallat efter en patient. Fram till omkr 1960 konsumerades pulvren i stor omfattning främst i norra Ångermanland, och bidrog sannolikt till ovanligt hög incidens av kroniska nefriter och pyelonefriter i området.

Hektalin
Adrenalinlösning till inhalation vid astmaanfall.

Hecto-Spray ACO
>Nebulisator till >hektalin-lösning.

Hemodialyskoncentrat
>Läkemedelsform; flytande beredningar avsedda för framställning av >hemodialysvätskor.

Hemodialysvätskor
(Eur: Solutio´nes ad haemodialy´sim) >Läkemedelsform; flytande beredningar avsedda för hemodialys. De innehåller elektrolyter i koncentrationer som nära motsvarar elektrolytkoncentrationen i plasma. De kan dessutom innehålla glukos.

Hemofiltrationsvätskor
(Eur: Soluti´ones ad haemocolatu´ram) >Läkemedelsform; flytande beredningar för >parenteralt bruk. De innehåller elektrolyter i koncentrationer som nära motsvara elektrolytkoncentrationen i plasma. De kan dessutom innehålla glukos. (LS)

Hemosta´tikum, pl. -ika
Blodstillande medel.

Hemosty´ptikum, pl. -ika
(åld.) Blodstillande medel.

Henna
(Folia lawso´niae) henna)

Henry, O.
>Porter, William Sidney

Heparin
Jorpes!

He´rba, gen. -bae, plur. -bae
(lat.; f) >Ört

He´rba absi´nthii
>Malört.

He´rba ado´nidis
>Våradonis.

He´rba cannabis i´ndicae
>Cannabis.

He´rba thy´mi vulga´ris
>Timjan.

Herba´rium
(lat.) Örtbok; samling av pressade växter

Herbici´d
Ogräsdödande (medel)

Heroin
Ursprungligen (omkr. 1895) varumärke (reg. av Fr. Bayer-Elberfeld) för diacetylmorfin; redan i >DAB 5 (1910) degenererat till pseudo-generisk benämning.
>Officinellt i >USP ed. IX (1916) och >DAB 6 (1926); därefter upphör den legala användningen som >analgetikum (ev. >antitussivum).

Hetero-
(av grek. héteros = en annan, en till) Prefix med betydelsen ”olik(artad)”, ”avvikande”, ”främmande”

Hexametylentetramin
Kondensationsprodukt av ammoniak och formaldehyd; urinvägsantiseptikum.

Hexamin
Hexametylentetramin.

Hexanicit®
Av >Bofors utvecklat och 1957 introducerat kranskärlsdilaterande preparat.

Hexargin
Antiseptisk lösning innehållande komplex hexametylentetramin-silver-jon.

Hibernal
Varumärke för >neuroleptikum innehållande klorpromazin, från Rhône-Poulenc.

Hildegard av Bingen
(1098-1179) Ty. benediktinernunna, klostergrundare, abedissa, musikskapare, författare; tillskrivs bl.a. verken ”Causae et curae” (”Orsaker och kurer”) där hon företräder en holistisk läkekonst och naturläran ”Physica” i 9 delar, vars 513 avsnitt behandlar växter, (grund)ämnen, träd, stenar, fiskar, (dägg)djur, reptiler och metallerns ursprung.
Har genom moderna översättningar påverkat centraleuropeisk naturmedelsdebatt.

Hippo´krates (grek. beton. -kra´-)
(ca 460-trol. 377 f. Kr) grekisk läkare, verksam på Kos; kallad ”läkekonstens fader”. Tillskrivs, delvis utan grund, de s.k. hippokratiska skrifterna, ”Co´rpus Hippocra´ticum”. På grundval av den av honom utvecklade >humoralpatologin byggde han en på noggrann klinisk observation vilande behandlingslära.
Han uttryckte i den hippokratiska (koiska) läkareden ännu idag tillämpade, etiska krav på den utövande läkaren.

Hirkenpirk
Folketymol. förvrängning av Hype´ricum; >Johannesört; äv. brännvin kryddat med d:o.

Hiru´do
>Blodigel.

HIV
Akronym för human immuno-deficiency virus (mänskligt immundefektvirus)

Hjorthornssalt
I regel en blandning av ammoniumvätekarbonat och ammoniumkarbamat. Preparatet framställdes förr genom torrdestillation av benknotor och hjorthorn, varav benämningen.

Hjortons pulver
(= Möllers pulver) >Pulvis anticephalgicus Nr 15 (>AF42) Huvudvärkspulver, innehållande koffein 0,15 g, >fenacetin och > aa 0,50g, komponerat av läkaren Herman Hjorton i Huskvarna i början av 1900-talet. Preparatet fick en enorm spridning i och med influensaepidemin 1918 (”spanska sjukan”), och kom lokalt att missbrukas (apoteket Svanen i Huskvarna sålde på 1950-talet som mest 8.000 doser/dag). Företagsläkaren vid Husqvarna AB Kurt Grimlund påvisade sambandet mellan missbruket och en kraftigt förhöjd mortalitet i uremi, vilket ledde till att >fenacetin receptbelades 1961.
Jfr Hedbergs pulver.

Hjortronsalt
Förvr. av >hjorthornssalt.

Hjärnes testamente
Spe´cies ama´rae Hjae´rnei AF68.
Jfr Schweden-Kräuter.

Hjärtansfröjd
> Citronmeliss. OBS skall ej förväxlas med hjärtstilla (Leonu´rus cardi´aca)!

Hoffmann – La Roche
Schweiziskt läkemedelsföretag med huvudsäte i Basel; ingår numera i Novartis.

Hoffmann, Felix
(1868-1946) Ty. apotekare och kemist; syntetiserade hos Bayer A.G. i Leverkusen ren, stabil acetylsalicylsyra den 10 augusti 1897, varigenom det blev möjligt att >formulera ett >läkemedel av ämnet (oren, och därmed ostabil acetylsalicylsyra hade syntetiserats f.f.g. 1853 av Charles Frédéric Gerhardt i Strasbourg).
Jfr Aspirin®.

Hoffmanns droppar
Etersprit, Aether spirituo´sus AF68. (uppkallade efter den ty. läkaren och kemiprofessorn F. Hoffmann, d. 1742).

Hofmann, Albert
(1906- ) fd. forskningschef på >Sandoz (Basel). Syntetiserade >ergotamin, >LSD, isolerade och syntetiserade >psilocybin; upptäckte LSD:s hallucinogena egenskaper.

Homeo-
(av grek. hómoios) Prefix med betydelsen ”lik(artad)”, ”liknande”

Homeopati
Av >Hahnemann grundad terapiform, som utnyttjar extrema utspädningar av sådana ämnen, som i högre koncentration hos friska framkallar symptom som liknar den behandlade sjukdomens.
Jfr Allopati

Homeopatika
(Praeparatio´nes homeopa´thicae Eur) >Läkemedel beredda i enlighet med >homeopatins regler.

Homo-
(av grek. hómoios) Prefix med betydelsen ”lik(artad)”, ”liknande”.

Hono´ris causa
(lat.) För hedersbevisnings skull, för att hedra.

Honung
(lat: Mel)…

HSAN
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; 1980 inrättad myndighet (under Socialdepartementet) som prövar om hälso- och sjukvårdspersonal begått fel i yrkesutövningen; behörig att återkalla legitimationer och inskränka förskrivningsrätt. Ersattes 2013 av XXX
Jfr Lex Maria.

Humle
(Lu´puli stro´bilus) De torkade, obefruktade honblomställningarna (”kopporna”) av Hu´mulus lu´pulus (Cannabina´ceae). Deras (omtvistade) >sedativa effekt utnyttjades vid brist på andra sedativa under världskrigen vid tyska fältsjukhus, där man lär ha fyllt kuddarna med humlekottar för att lugna patienterna.

Humle, spansk
Ori´gani cre´tici he´rba (alltså inte alls besläktad med >humle!)…

Humlemjöl
Lu´puli gla´ndula; de avskrapade körtelhåren från >humle.

Hu´mor
(lat.) Vätska.

Humora´lpatologin
(äv. ”fyrsaftläran”) Den på >Hippokrates´ tid utformade sjukdomslära, enligt vilken sjukdom och hälsa beror på (o-)balansen mellan de fyra ”kroppsvätskorna” (blod, slem, gul galla, svart galla). Dominerade den västerländska medicinen tills den på 1800-talet avlöstes av >cellularpatologin.

Huskur
Folklig >egenvård, ofta med rötter i gammal tradition (bedrivs ej i kurhus utan en famille).

Huvudvärkspulver
>Pulvis anticephalgicus.

Hydra´rgyrum
>Kvicksilver.

Hydrofil
(grek.) ”vattenälskande”.
Jfr Hydrofob, Lipofil.

Hydrofil gel
Beredning, vars bas vanligen består av vatten, >glycerol eller >propylenglykol förtjockad med lämplig gelbildare, såsom >dragant, >stärkelse, >cellulosaderivat, >karboxivinylpolymerer eller magnesium-aluminiumsilikater (Eur).

Hydrofil kräm
>Kräm med >vattenfasen som kontinuerlig fas. Innehåller >olja-i vatten-emulgatorer, såsom natrium- eller trietanolamintvålar, sulfaterade fettealkoholer eller >polysorbater, vid behov kombinerade med >vatten-i-olja-emulgatorer (Eur).

Hydrofob
(av grek.) ”vattenskyende”.
Jfr Hydrofil.

Hydrofob gel
Beredning, vars bas vanligen består av >flytande paraffin blandat med >polyetylen eller >fet olja, förtjockad med >kolloidal >silika eller aluminium- eller zinktvål (Eur).

Hydrofob kräm
>Kräm med den >lipofila >fasen som kontinuerlig fas. Innehåller >vatten-i-olja-emulgator, såsom >ullfett, >sorbitanestrar och >monoglycerider (Eur).

Hydrogel
>Hydrofil gel.

Hydrokon
Dihydrokodeinon; >semisyntetiskt >kodeinderivat.

Hydromorfon
Dihydromorfinon; >semisyntetiskt >morfinderivat.

Hylleblomma
>Fläderblomma.

Hyoscyamin
Tropanalkaloid från bolmört m.fl. Solana´ceae-arter; ren >L-enantiomer av samma struktur som >atropin.

Hyoscin
(fr. o. m. 1997 officiell benämning på skopolamin)…

Hypno´tica
Sövande medel.

Häftplåster
(Empla´strum adhaesi´vum MB50) …
Jfr Plåster.

Hängetikett
(eng.: tag label, ty.: Anbindesignatur; da.: Flyveetiket) Läkemedelsetikett, som bands rund flaskhalsen i st. f. att klistras på glaset.

Hässle
Sv. läkemedelsföretag, grundat 1904 av apot. Paul Nordström i Hässleholm. Uppköpt av >Astra 1942, flyttat till Göteborg 1954 och till (nuv.) Mölndal 1967. Sedan 2013 enda svenska forskningscentrum inom AstraZeneca.

Hästfibbleblomma
(Arni´cae flos) >Arnikablomma

Hästhovsblad
(Fa´rfarae fo´lium) … Namnet efter bladens form, som liknar spår av hästhovar; har stundom – trol. med tanke på bladens folkmedicinska användning som hostmedicin – (felaktigt) tolkats som en ombildning av det dialektala hosthäva.
Användningen har på senare tid ifrågasatts alltmer p.g.a. >drogens innehåll av eventuellt cancerogena pyrrolizidinalkaloider.

Hästkur
Syftar på äldre läkeböckers ofta drastiska kurer mot hästsjukdomar.

Hävertfyllning
Avfyllning med hjälp av lufttrycket.

Hörfrö
>Linfrö

Höven
Pseud. för >Nils Hövenmark

Hövenmark, Nils
(1922-1995) Apotekare (Jokkmokk), radioman, museiman, författare.

I

IA
Informationsapotekare (verksam inom apoteksgrupp).

Ibid.
(lat., förkortning av i´bidem) På samma ställe (t.ex. i litteraturförteckningar).

Ibn el Baitar
(?-1248) Arabisk botaniker; skrev flera verk om botanik och medicin, ss. ”Corpus simplicia medicamentorum”.

Ibufenac
Jfr ibufenac-gruppen, -ac

ICH
International Conference on Harmonization; samarbetsorgan etablerat av läkemedelsindustrier inom >Eur:s, >USP:s och japanska farmakopéns giltighetsområden, med uppgift att harmonisera det praktiska förverkligandet av dessa farmakopéers krav.

Ichtyol®
Varumärke för olika derivat av skifferoljedestillat från Karwendelgebirge vid Seefeld/Tyrolen, tillverkade av Cordes, Hermanni & Co (Hamburg).
Seefeld-skiffrarna innehåller stora mängder fiskfossil, varav benämningen (grek. ichtys = fisk).

ICI
Imperial Chemical Industries; …
Jfr Zeneca

Identifieringskartoteket
Kortbaserat informationspaket, utarbetat av >ACL för att underlätta identifiering på apotek av hemkomna råvaror innan identitetsgaranti infördes i början av 1970-talet.

IE
>Internationell enhet

Ie´coris
gen. av lat ie´cur = lever

IF
>Distriktslaboratoriernas Intresseförening

IFPMA
International Federation of Pharmaceutical Manufacturers Association. En internationell sammanslutning av regionala och nationella läkemedelsindustriorganisationer (inte enskilda företag). Grundad 1968, med syfte att samordna och företräda branschens intressen i fråga om lagstiftning, etik, forskningspraxis etc. Officiella relationer med >WHO och andra FN-organ, Europarådet m.fl.

IL
Informationsledare (på apotek).

Implanta´nda (pl.)
(Eur) >Implantat

Implantat
>Läkemedelsform, bestående av fasta läkemedesberedningar av lämplig storlek och form för >implantation i vävnad. Implantat innehåller läkemedelssubstanser i >doserad mängd, avsedda att långsamt frisättas efter implantation i vävnad. (LS)
I. kan t.ex. bestå av cylindriska polymerstavar (ca 2 x 15 mm), impregnerade med läkemedelssubstans.

-in
>-in(um)

In IIplo
(lat. förk.) >In duplo

Inc.
(lat. förk., av incido) >Incisus

Incidera
Hacka, skära i småbitar.

Inci´sus
(lat.) Hackad, skuren

Inderal®
(ICI) Det första, kommersiellt tillgängliga beta-blockerande läkemedlet (197X).
Jfr Black, James

Indikation
Skäl för förskrivning och/eller användning av läkemedel.

Indikator
Färgämne, som tillsätts t.ex. vid titrering för att genom färgskiftning eller annan synlig förändring ange processens slutpunkt.

Indisk hampa
>Cannabis.

Indisk saffran
>Gurkmeja.

In du´plo
(lat.) I dubbel sats.

Inf.
(lat. förk.) >Infunde, >Infusum.

Infattning
Påfyllning av lager och lagerkärl på apotek.

Inficiera
Smitta (v.)

Influensapulver
>Pulvis anticephalgicus.

Infund.
(lat. förk.) >Infundibile.

Infu´nde
(lat.) Pågjut!

Infundera
>Administrera >infusionsvätska.
Jfr Injicera.

Infundi´bile, gen. -lis
(lat.) >Infusionslösning

Infundibi´lia
(Eur, LS) >Infusionsvätska/-or.

Infusion
(lat.: infu´sum, av in- = i, på + fu´ndere = gjuta, sprida)
1) >Läkemedelsform, ett med hett vatten berett drogutdrag (se Ed. XI)
Jfr Dekokt.
2) >Administratiom av >infusionsvätska.

Infusionskoncentrat
>Läkemedelsform; flytande beredningar avsedda för framställning av >infusionsvätskor. (LS)

Infusionssubstanser
>Läkemedelsform; fasta substanser avsedda för framställning av eller tillsats till >infusionsvätskor. (LS)

Infusionsvätska
(lat.: infundi´bile) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedning avsedd att införas i organismen i relativt stor mängd genom insprutning (LS). Ges dock vanligen som >dropp.

Infu´sum, gen. -si, plur. -sa
(lat.; n) >Infusion.

Infu´sum gentia´nae compo´situm
>Sammansatt gentianainfusion.

Infu´sum rhe´i alkali´num
>Alkalisk rabarberinfusion.

Ingefära
Zing´beris rhizo´ma

Inhala´nda
>Inhalationsläkemedelsberedningar

Inhalation
Inandning

Inhalationsaerosol
>Läkemedelsform; >inhalationsvätska i övertrycksbehållare med doseringsanordning. (LS)

Inhalationsläkemedelsberedningar
(Inhala´nda Eur) Läkemedelsform; flytande eller fasta beredningar innehållande en eller flera läkemedelssubstanser avsedda för >administration som ånga, >aerosol eller pulver till andningsvägarna för lokal- eller >systemeffekt.

Inhalationspulver
>Läkemedelsform; >doserade läkemedelsberedningar avsedda att appliceras på de nedre luftvägarnas slemhinnor. De består av pulver, som är avsett att finfördelas med hjälp av lämplig >inhalator. (LS)

Inhalationsspray
>Läkemedelsform; >inhalationsvätska som appliceras i >doserad mängd från behållare med mekanisk anordning för finfördelning. (LS)

Inhalationsvätskor
>Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda att finfördelas eller förgasas och sedan appliceras på de nedre luftvägarnas slemhinnor. (LS)

Inhala´tor
>Doseringshjälpmedel, avsett att underlätta eller möjliggöra >inhalation av läkemedel.

Inhalera
Andas in

Iniectabi´lia
(Eur, LS) >Injektionsvätska/-or.
Jfr Parenteralia.

Inj.
(lat. förk.) >Injectabile, >injectio.

Injecta´bile, gen. -lis
(lat.) > Injektionsvätska.

Inje´ctio
(lat.) Insprutning.

Injektabletter
>Tabletter för beredning av >injektionsvätskor.

Injektionskoncentrat
>Läkemedelsform; flytande beredningar avsedda för framställning av >injektionsvätskor. (LS)

Injektionslösning
(lat.: injecta´bile el. iniecta´bile) >Injektionsvätskor

Injektionssubstanser
>Läkemedelsform; fasta beredningar avsedda för framställning av >injektionsvätskor. (LS)

Injektionsvätskor
>Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda att införas i organismen genom insprutning genom hud, slemhinnor eller serösa hinnor. (LS)
Jfr Infusionsvätskor.

Injicera
Införa läkemedel i organismen genom insprutning genom hud, slemhinnor eller serösa hinnor.
Jfr Infundera.

Inkompatibel
Oblandbar el. av annat skäl oförenlig

Inkompatibilitet
Förekomst av oförenliga faktorer, så att en föreslagen läkemedelskomposition omöjliggörs.

In lag. Orig.
(receptlat. förk., nu obsolet) >In lagena originali

In lage´na origina´li
(lat.) I (tillverkarens) originalflaska (>300 mL)

Inläggning
Uppvägning eller avfyllning före expeditionstillfället.

In man. Med.
(lat. förk.) >In manu medici

In ma´nu me´dici
(lat.) I läkarens hand (på recept; att utlämnas till läkaren, d.v.s. inte till patienten)

INN
(International Non-proprietary Name) >Generiska, från varumärkesskydd undantagna och därmed fritt användbara, benämningar för substanser, som används vid läkemedelstillverkning.
INN skall utformas så, att de kan uttalas och stavas på resp. i största möjliga antal språk. Det skall också ge någon information om substansens kemiska struktur och/eller farmakologiska egenskaper.
Önskemål om att få ett substansnamn etablerat som INN riktas av företag eller enskilda personer till >WHO, som efter godkänd prövning av förslaget föreslår (eng. proposes) det som >pINN, och, om inga protester inkommer från medlemsländerna, sedan rekommenderar det som >rINN.
De flesta >farmakopéer använder numera så långt möjligt INN-nomenklaturen. Listor över INN på latin, engelska, franska och ryska publiceras flera gånger årligen.
(Riktlinjerna för INN-utformningen framgår av WHO Technical Report Series , No. 581, 1975 (Nonproprietary names for pharmaceutical substances)).

Inositol
Sockeralkohol (ej att förväxla med fytin = kalcium-/natriumsaltet av inositolhexafosfat!).

In scat. orig.
(lat. förk., nu obsolet) >In scatula originali

In sca´tula origina´li
(lat.) I (tillverkarens) originalask.

Insekticid
Insektsdödande medel.

Insere´nda ophtha´lmica
(Eur) >Ögonlameller.

In si´tu
(lat.) På plats(en)

Inspektion
Besiktning i allmänhet (i farmaceutiska sammanhang av tillverkande enhet eller apotek)

Inspissa´tus
(lat.) Förtjockad; indunstad till tjockflytande konsistens.

Instillera
Indrypa >läkemedel i sår, öga, öra el. likn.

Insufflera
Blåsa in.

Insulin
Peptidhormon av central betydelse för kolhydratmetabolismen.

Inter(-)
(lat.) Mellan
Jfr Intra(-)

Interaktion
Effekt, ibland av oväntad art och/eller styrka, av samtidig verkan av två eller flera läkemedel eller av läkemedel och födoämneskomponenter. Kan, men behöver inte, vara av ondo.

Internationella farmakopén
(Pharmacopoea Internationalis) Av Världshälsoorganisationen (WHO) sammanställd och publicerad, politiskt, nationellt och territoriellt obunden >farmakopé.
Den första editionen gavs ut på engelska, franska och spanska (vol. 1 1951, vol. 2 1955, supplement 1959); den andra på engelska, franska, ryska och spanska (1967, supplement 1971) och den nu (1997) gällande, tredje med första volymen 1979, vol. 2 1981, vol. 3 1988 och vol. 4 1994.

Internationell enhet
(Bioaktivitetsmått, ej kvantitet!)

Intra(-)
(lat.) I, inom
Jfr Inter(-)

Intraarteriell
In i en artär

Intraartikulär
In i en led

Intrakardial
In i hjärtat

Intrakutan
In i huden

Intralipid®
Världens första stabila fettemulsion för >parenteral nutrition, konstruerad vid >AB Vitrum.

Intramamma´rier (s. -a´rium)
(Praeparatio´nes intrama´mmae ad u´sum veterina´rium Eur) >Läkemedlsform; fasta läkemedelsberedningar, vanligen i doserad mängd, avsedda för djur till införande i mjölkkörteln genom spenkanalen. (LS)

Intramuskulär
In i en muskel

Intraperitoneal
In i/genom bukslemhinnan

Intrapleural
In i lungsäcken

Intraspinal
In i ryggmärgskanalen

Intrauterint preventivmedel
(IUD, IUP) Livmoderinlägg med – – – koppar eller hormoner (ss. progesteron).

Intravenös
I en ven.

In tub. Orig.
(lat. förk., nu obsolet) >In tubo originali.

In tu´bo origina´li
(lat.) I (tillverkarens) originaltub.

Inulin
>Polysackarid, uppbyggd av >fruktos-enheter (benämnd efter sin förekomst i ålandsrot, I´nula hele´nium). Diagnostisk användning vid njurfunktionsprov.

-in(um)
>INN-suffix som oftast används för >alkaloider och organiska baser.

Invertsocker
Ekvimolekylär blandning av >dextros och >fruktos, erhållen genom >hydrolys av >sackaros.
Benämningen härrör från observationen att lösningen under hydrolysen ändrar optisk rotationsriktning.

Invertsåpa
I mitten av 1900-talet lanserad benämning på antimikrobiella föreningar, vars ytaktiva egenskaper baserades på katjoner (positivt laddade; i regel kvartära ammoniumföreingar) i motsats till de klassiska såpornas och tvålarnas anjoner (negativt laddade; i regel protolyserade fettsyror).

In vitr. gutt.
(lat. förk.) >In vitro guttificans.

In vitr. orig.
(lat. förk., nu obsolet) >In vitro originali.

In vi´tro gutti´ficans
(lat. förk.) I droppflaska.

In vi´tro origina´li
(lat.) I (tillverkarens) originalglas(burk).

Invokationskorset (”#”)
På en del äldre recept med betydelsen ”Tag i Guds namn”, följt av ”Recept-R” samt läkemedlets namn och dosering.

io-
>INN-prefix för jodhaltiga röntgenkontrastmedia.

-(i)on
Suffix i svenska bär-/fruktnamn.

Ipekakuana
Kräkrot; roten av den sydamerikanska växten Cepae´lis ipecacua´nhae, vilken bl.a. innehåller >alkaloiderna emetin och cefaelin. Infördes i svensk läkemedelsterapi i och med medicinaltaxetillägget 1729.

IPSF
International Pharmaceutical Students´ Federation. Internationell, opolitisk och icke-konfessionell organisation, grundad 1949, med syfte att främja kulturella, sociala och fackliga kontakter mellan farmacistudenter (f.n. (1997) ca 300.000).

Irisrot
I´ridis rhizo´ma.

Irländsk mossa
>Carrage´en.

Iscador®
Mistelextrakt; omdebatterat natur(läke)medel mot cancer.

Islandslav
(Li´chen isla´ndicus); ger vid kokning i vatten ett slem, som använts vid rethosta.

Islandsmossa
>Islandslav.

Isolera
(besl. m. lat. i´nsula = ö) Göra ensam, avskilja från omgivningen.

Isop
Hy´ssopi herba.

Isopto-
Varumärkesprefix för >ögondroppar från Alcon.

Ispa´ghula te´sta
Fröskal av Planta´go ova´ta FORSKÅL (Planagina´ceae).

ISPE
International Society for Pharmacoepidemiology. Fristående, internationell sammanslutning av experter inom olika områden, med syfte att främja studiet av >läkemedels användning, effektivitet, värde och säkerhet medelst epidemiologiska metoder.

Ister
(A´deps sui´llus) Smält och silat fett ur grisspäck.
Jfr Svin.

Isättika
Ättiksyra av högre koncentration än ca 98%, vars smältpunkt ligger över normal rumstemperatur; i fast form kan syran se ut som is.

It.
(lat. förk.) >Iteretur.

ITAKA
”Identifiering av Tabletter och Kapslar”; kompendium med anvisningar för att utifrån vikt, storlek, form, färg och ev. prägling eller påtryckt text identifiera i Sverige godkända läkemedelstabletter och -kapslar. Utgavs årligen av >ACL.

Iter.
(lat. förk.) >Iteretur.

Itere´ra
(av lat. itera´re = upprepa) Förnya, upprepa.

Itere´tur
(lat.) Må/skall förnyas!

IU
(eng.: international unit) >Internationell enhet.

IUD
(eng.: intra-uterine device) >Intrauterint preventivmedel.

-ium
>INN-suffix för kvartära ammoniumföreningar.
Jfr Invertsåpa.

IUP
>Intrauterint preventivmedel.

J

J
>Jod.

Jala´parot
Jala´pae tu´ber.

Jalapparot
>Jalaparot.

Java-te
(Ortosipho´nis folium).

Jecoris
se Iecoris.

Jesuitpulver
>Kinabark.

Jod
(av grek. iodes = violblå) Grundämne; upptäckt av fr. Courtois 1811 vid salpetersjudning; namngivet av Gay-Lussac. Tidigare bred användning som >antiseptikum. Livsviktigt spårämne (ingår i sköldkörtelhormon).

Jodkalium
Föråldrad ben. på kaliumjodid.

Jodofor
”Jodbärare”; ämne eller beredning som frisätter (desinficerande) jod.

Jodoform
Har använts såväl invärtes som utvärtes vid all slags sårbehandling.
Jfr Kloroform.

Jodsprit
Lösning av jod och kaliumjodid i >sprit.

Jodtinktur
>Jodsprit.

Johannesbröd
(Fructus ca´ssiae fi´stulae BPC59, Cerato´niae fructus; benämnd efter folktron att Johannes Döparen livnärde sig av denna frukt i öknen). Har bl.a. använts vid lättare magbesvär.

Johannesört
(Hype´rici herba) Hype´ricum perfora´tum L. (Hyperia´ceae). Anses benämnd efter legenden att växten sprang upp ur blod, som droppade från Johannes Döparens genomstungna tunga sedan han halshuggits. Numera spridd användning som naturläkemedel vid depressiva tillstånd. Brännvinskrydda i ”hirkenpirk”.

Joint
Marijuanacigarrett.

Jomfru
>Jungfru.

Jon
Elektriskt laddad atom eller molekyl.

Jonbytare
Ämne som kan ersätta icke önskvärda joner i en lösning med önskvärda (t.ex. avhärda vatten genom att byta kalcium- och magnesiumjoner mot natriumjon).

Jonssons pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 16 (>AF42).

Jordnöt
Fröet av ärtväxten Ara´chis hypogae´a.

Jordnötolja
>Fet olja erhållen genom pressning eller extraktion av >jordnötter.

Jourdos
Läkemedel, som lämnas ut i ett mindre antal >doser föratt täcka patientens behov till dess läkemedel kan expedieras från >apotek. (LS 97)

Jumfru
>Jungfru.

Jungfru
Äldre rymdmått (= 1/32 >kanna); 82 mL.

Ju´vans
(av lat. iuvo: hjälpa, bistå) Understödjande komponent.
Äv. adjuvans.

Järnpiller
>Piller, oftast innehållande ca 20 mg Fe2+, kosttillskott för att förebygga eller kurera >sideriska anemier. Även milt kraftuttryck.

K

KA
Karolinska apoteket; sjukhusapoteket vid Karolinska sjukhuset i Solna; tidigare >Militärapoteket.

KABI
Läkemedelsföretag i Sthlm; framsprunget ut KärnAktieBolaget I Stockholm 1935. Ingår numera i Pharmacia&Upjohn-koncernen.

-kacin(um)
>INN-suffix för antibiotika relaterade till kanamycin och bekanamycin.

Kadinolja
Entjära.

Kaffein
>Koffein.

-kain
>-cainum.

Kaijsers pulver
(= Bäärnhielms pulver = Mobergs pulver) >Pulvis anticephalgicus Nr 11 (>AF42).

Kajeputolja
(Cajepu´ti aethero´leum; av malaj. kayu = trä, träd + puteh = vit) >Flyktig olja, utvunnen ur blad och grenspetsar av Melaleu´ca leucade´ndron L. och besläktade arter (Myrta´ceae).

Kakofett
(Caca´o o´leum) Ur rostade och skalade frön av Theobro´ma caca´o L. (Sterculia´ceae) genom varmpressning erhållet, fast, gulvitt >fett.

Kalk
”Bränd kalk”, kalciumoxid, CaO; framställs genom upphettning av kalciumkarbonat (kalksten). Genom tillsats av vatten erhålles (under stark värmeutveckling) ”släckt kalk”, kalciumhydroxid, Ca(OH)2.

Kalkvatten
(Solu´tio ca´lcii hydro´xidi AKS) Starkt alkalisk vattenlösning av kalciumhydroxid (”släckt kalk”; minst 0,15% Ca(OH)2).

Kallocain
Roman 1940 av Karin Boye. Etymologiskt otillfredsställande benämning, då preparatet enl. tillg. litt. icke har lokalanestetisk effekt (>-cain(um))

Ka´lomel
Kvicksilver(I)klorid, Hg2Cl2. Drastiskt avföringsmedel.
Ka´mala
Körtelhuvuden jämte knippehår från frukten av Mallo´tus philippine´nsis Muell.-Arg. (Euphorbia´ceae); tidigare mycket använt medel mod bandmask.

Kamferdroppar
(Æther spirituo´sus camphora´tus…) (Obsolet) ”Stimulans vid svimningstillbud”.

Kanel
(av lat. ca´nna, dim. ca´nnula, litet rör; syftar på de hoprullade barkstyckena) …
Jfr Kassiakanel, Kökskanel.

Kanna
Äldre (svenskt) rymdmått = 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 L.

Kanyl
(av lat. ca´nna = rör, säv, dim. ca´nnula) Ihålig nål för tillförsel av >parenterala >läkemedel.

Kapillärsirap
I stort sett >”flytande glykos”.
K. kan ibland ha förväxlats med kapillarsirap, ett med socker inkokat extrakt av ormbunken Adia´nthum capi´llus-Ve´neris, ev. försatt med orangeblomvatten eller andra smakmedel.

Kapslar
(av lat. ca´psula, liten kista) >Läkemedelsform för >oralt bruk; innehåller i >doserad mängd och innesluten i behållare av lämpligt material (gelatin, stärkelse eller annat ätbart material) läkemedelssubstans, avsedd att frisättas för att absorberas från magsäck och/eller tarm eller till lokal verkan i magsäck och/eller tarm (LS).

Karayagummi
>Sterkuliagummi.

Karbamid
(”urinämne”, eng. urea) Brukar numera anses som det första organiska ämne som syntetiserades, 1828 av den tyske apotekaren Friedrich Wöhler, ur oorganiska insatsämnen. Då man dittills ansett att organiska ämnen endast kunde syntetiseras i levande organismer (”vitalismen”) fick Wöhlers arbete djupgående filosofisk-religiösa återverkningar.

Karbol(syra)
(ty.; av lat. ca´rbo = kol och o´leum = olja)
Föråldrad ben. på >fenol.

Karboximetylcellulosaslem
(jfr Cremor ad explorationem, Handskslem)

Kardinalsafterna
I >fyrsaftläran samlingsbenämning för blod, slem, svart resp. gul galla.

Karlsbadersalt, konstgjort
(Sal carlsbade´nse facti´tium) Saltblandning, avsedd att efterlikna sammansättningen i brunnsvattnet i Karlóvy Vary (Tjeckien).

Kataplasma
Grötomslag, äv. mjuk >pasta.

Kaustik soda
(”frätande soda”) >Natriumhydroxid.

KD
Kronans Droghandel AB …

Kemoterapeu´tikum, plur. -ka
Antimikrobiellt läkemedel, som i motsats till ett >antibiotikum framställts på >syntetisk väg.

KI
Karolinska institutet.

Kinabark
(Cincho´nae cortex) Barken av det sydamerikanska trädet Cinchona succiru´bra Pav. (Rubia´ceae); sedermera odlat bl.a. i nuv. Indonesien. Fick spridning i Europa som malarialäkemedel på 1640-talet, bl.a. befrämjat av jesuitkardinalen Juan de Lugos inflytande, vilket föranledde benämningar som sp. Polvo de los Jesuitas och lat. Pulvis Jesuiticus (jesuitpulver) m.fl. Namnledet ”cinchona” anses härröra från Franciska Henriques de Ribera, grevinna av Chincon, som sägs ha blivit botad från malaria genom att dricka kinabarkdekokt 1638.

Kinidin
Hjärtaktiv alkaloid i >kinabark.

Kinin
>Alkaloid i >kinabark, verksam mot malaria. Renframställdes f.f.g. 1819 av >Runge, 1820 av >Pelletier och >Caventou.

Kipp, Petrus Jakobus
(1808-1864) Holl. apotekare; uppfann en på många laboratorier ännu använd apparat för framställning av vissa gaser.

Kira´l
(av gr. cheir- = hand-) En molekyl sägs vara k. om den p.g.a. inre asymmetri kan förekomma i två former, enantiomerer, som är varandras spegelbilder (likt höger och vänster hand, varav uttrycket).
Enantiomerer uppvisar ibland stora skillnader i biologisk aktivitet sins emellan.

Kisamor
Eg. Maria Jansson (1788-1842), naturläkare, verksam från 1814, från 1825 med Sundhetskollegii tillstånd; skrev en i mitten av 1800-talet populär örtabok.
”Der vetenskapen ofta knappt mer hoppas
Naturen dock ännu en räddning vet.
En hoppets blomma för den sjuke knoppas
Af klokhet närd och af erfarenhet
och Läkarinnan, vän af helsans makter,
Sin boning har vid Kisas sköna trakter.”
(Dedikation på ett litograferat porträtt av K. i NM)

Kiselgur
(Terra sili´cea) Mycket finkornigt, i regel vitt – ljusgrått pulver, bestående av kiseldioxidskeletten från fossila kiselalger. >Adsorptionsmedel, filtermedium.

Kitin
>Polysackarid, bestående av sammanlänkade N-acetyl-D-glukosaminmolekyler; strukturellt lik >cellulosa. Huvudkomponent i >svampars och vissa algers cellväggar, i skaldjursskal och insekters och spindeldjurs hudskelett. Möjligen jordens vanligaste >polymer. Farmaceutiskt intressant som >chitosan.

Klinisk prövning
Undersökning av läkemedels effekt i en patientpopulation.

Kliokinol
>INN för jodkloroxikinolin; antimikrobiell substans som hade utbredd användning mot turistdiarréer till dess toxiska effekter på hund lede till att den stoppades (jfr Entero-Vioform).

Klisti´r
>Klysma.

Kloral(-hydrat)
CCl3CHO, förek. som kloralhydrat, CCl3CH(OH)2. Sömnmedel. Har p.g.a. sin smak stundom adminstrats rektalt, löst i havresoppa.

Kloretyl
Obsolet ben. på >etylklorid.

Kloroform
CHCl3; narkosmedel, även använt i hostmediciner p.g.a. en viss slemlösande effekt. Syntetiserades f.f.g. 1831 av tre av varandra oberoende kemister (Guthrie, Souberain och Liebig). 1842 observerade en Boston-läkare Jackson dess bedövande verkan, och 1847 började den användas medicinsk i Edinburgh av gynekologen Simpson.

Klorväte
HCl; färglös gas; vattenlösningen kallas >saltsyra.

Klysma
>Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar, vanligen i >doserad form, avsedda att inhällas eller insprutas i ändtarmen (LS).

Klysti´r
>Klysma.

Klövervaselin
>Gult vaselin, marknadsfört av Chesebrough i karakteristiska, gula plåtaskar med ett klöverblad.

Kofler, Ludwig
(1891-1951) Österr. apotekare, prof., från 1929 ledare för >farmakognostiska institutet vid Innsbrucks universitet. Uppfann den under 1950- och -60-talen på flertalet svenska apotek förekommande >Kofler-bänken.

Kofler-bänk
Apparat för bestämning av smält- och kokpunkter, bestående av en metallskena, som värms i ena änden och uppvisar en jämnt avtagande temperatur mot den andra.
Ingick i alla svenska >apoteks laboratorieutrustning från mitten av 1950-talet.

Koksalt
Natriumklorid, NaCl.

Kol, aktivt
(Medicinskt kol) Kol (i regel träkol) som behandlats för att maximera dess yta och därmed maximera dess förmåga att >adsorbera allehanda ämnen, vid medicinskt bruk skadliga ämnen i magsäck och tarm.

Kollodin AKS
(Collo´dium salicyla´tum AF68) Lösning av >ricinolja, mjölksyra och >salicylsyra i >kollodium. Vårtmedel.

Kollodium
Lösning av nitrocellulosa (bomullskrut) i en blandning av eter och etanol.

Kolloid

Kolofo´nium
>Hartskomponenten i barrträdskåda (återstoden när de flyktiga komponenterna avdestillerats som >terpentin). Viktig komponent (om än allergen) i plåsterhäftmassor (jfr >Tela adhaesiva).

Koltabletter
>Tabletter av aktivt >kol, avsedda att underlätta intag av kol vid förgiftningar o.likn.

Komposition
(eng: formula) Sammanställning av samtliga i en >beredning ingående komponenters art och mängd, ibland med anvisningar om framställningen.

Komprimering
Sammanpressning, i farm. sammanhang t.ex. av >granulat till >tabletter.

Koniin (utt. -ni.i´n)
>Alkaloid från >odört; den första alkaloid som strukturbestämdes (1884) och syntetiserades (1886).
Giftig; den mest kända beskrivningen av förgiftningens förlopp torde vara Platons skildring av Sokrates´ död i Phaidron.

Konjak
(försv. av fr. cognac; Spi´ritus e vi´no) Spritdryck, även använd som >vehikel för läkemedel, beredd genom upprepad destillation och efterföljande lagring på ekfat av viner från fr. departementen Charente och Charente-Maritime.

Koppning
Jfr Åderlåtning.

Korn
1/10.000 skålpund = 1/100 ort = 42,5 mg.
Jfr Viktualievikt.

Kosmetika
(av grek. ko´smos = ordning; det ordnade världsalltet; prydnad) Försköningskonst.

Kreolin
Flytande blandning av stenkolstjärbeståndsdelar, vatten och hartstvål eller tvål; innehåller minst 15% fenoler.

Kreosot
Benämning på olika destillationsprodukter ur bok- eller stenkolstjära. K. ur boktjära har använts i hostmixturer; k. från stenkolstjära främst som träimpregneringsmedel.

Kresol
Hydoxitoluen; destillationsprodukt ur stenkolstjära. Teknisk k., huvudsakligen en blandning av isomera hydroxitoluener, är en gulbrun vätska med karakteristisk, fenolaktig lukt; har använts som/i desinfektionsmedel.

Kresolsåpa AKS
Blandning av lika delar >kresol (teknisk) och såpa. Deinficerande grovrengöringsmedel. Hälsovådligt p.g.a. fenolinnehållet.

Kristallolja
Trivialben. på >paraffinblandning med kokintervall 100-200°C, använd som fläckurtagningsmedel.

Kristallsoda
Natriumkarbonat.

Kristallviolett
>Metylrosanilin.

Krogh, August
Dansk fysiolog (1874-1949); prof. djurfysiologi i Kbh 1916-1945; Nobelpris 1920 (för studier av kapillärkretsloppet). Startade efter kontakt med F. >Banting och dennes medarbetare den första nordiska insulintillverkningen tillsammans med läkaren H.C. Hagedorn och repr. för Løvens Kemisk Fabrik, möjligen driven av sin hustrus, läkaren Marie Krogh, diabetes. Preparatet, ”Insulin Leo”, lanserades i mars 1923. Verksamheten har sedermera fortsatt och utvecklats till den, som idag bedrivs av Novo Nordisk.

Kronans Droghandel AB
(”KD”) Läkemedelsgrossist; separerades från apoteket Kronan (Göteborg) 1907 av apotekare Gustav Bernström, övertog apoteket Lejonets (Malmö) droghandelsverksamhet 1920, öppnade filial i Stockholm 1924; köptes upp av ett antal >RUFI-företag 1960; sedan 199X distribunal i Enköping.

Kroppseget
I kroppen normalt förekommande (ämne).

Kruschen-salt
Milt laxerande saltblandning från Viropharm-Chemie G.m.b.H. (Hof, Ty.), innehållande natriumklorid, magnesium-, natrium- och kaliumsulfat.

”Kräftstenar”
De halvklotformiga bildningar, som avsätts på vardera sidan om magsäcken hos flodkräftan (Cancer astacus L.). Består till ca 2/3 av kalciumkarbonat.
Kräftögon
>Kräftstenar.

Kräksalt
Kaliumantimonyltartrat (Kalii stiby´li ta´rtras).

Kräksirap (ATL)
(Syru´pus eme´ticus) Sirap innehållande >kräkrotsextrakt; medel för att tömma magsäcken från giftiga ämnen. Upptaget på >FASS´ antidotlista. Numera receptbelagd; tidigare populär bland anorektiker.

Kräm
>Läkemedelsform; läkemedelsberedning avsedd för applikation på huden eller vissa mukösa ytor. De har en mjuk konsistens och förekommer som >multi-fas-system, som vanligen är framställda som >emulsioner (LS).
(Jfr Salvor, som är >enfas-system).

KS
Karolinska sjukhuset.

Kumule´ra
(av lat. cu´mulus = ansamlimg, hög, uppstaplad hop) Ansamla.

Kvacksalvare
(troligen av lty. qvaksalver, till quaken, kväka, prata; möjl. besl. med kvicksilver) Eg.: ”person som läser besvärjelser över sina salvor”; person som utövar obehörig yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Kvarkpulver
(Pu´lvis equa´rius Billman Ph.Cp. II).

Kva´rter
Äldre rymdmått (= 1/8 >kanna); 0,327 L.

Kvassiaved
Stam- och grenstycken av Qua´ssia ama´ra (Surinam-kvassia)/Picra´sma exce´lsa (Schwartz) Planch. (Simaruba´ceae) (Jamaica-kvassia). Bittermedel; tidigare även utvärtes mot huvudlöss.

Kvilla´ja
(Co´rtex quilla´jae) Barken av Quilla´ja sapona´ria Mol. (Rosa´ceae); p.g.a. sitt innehåll av >saponiner använd i slemlösande hostmediciner, samt tidigare som fintvättmedel.

Kvintesse´ns
”Det femte elementet”, d.v.s. ett hypotetiskt element utöver jord, eld, luft och vatten, vilket skulle ha egenskaper utöver de i sinnevärlden observerade; överfört: det väsentliga.

Kvi´ntin
(av mlat. qui´ntinus = femtedel) 3,291 g >guldvikt eller 3,32 g >viktualievikt

Kväve (N)
>Nitrogen.

Kyss Carlsson!
Se Hammarbymordet.

Kåvepenin®
Preparat av fenoximetylpenicillinkalium (”V-penicillin”, varav ben.) från >KABI 19XX (sedan omkr. 1980 >Astra); det första svenska läkemedelsnamnet innehållande någon av bokstäverna å, ä eller ö.

Källarhals
Äldre sv. namn på >tibast (av mlty. kellen, mhty. Quellen, kellen, kvälja, förorsaka smärta i halsen).

Kärleksdrycken
(”L´elisir d´amore”) Opera buffa i 2 akter (1832) av Gaetano Donizetti.
Jfr Afrodisiakum.

Kökskanel
>Kassiakanel.

L

L.a.
(lat. förk.) >Lege artis.

Laboratorium
(av lat. la´bor = arbete, möda, besvär; eg. vacklande under en börda) Arbetslokal för vetenskapliga försök.

La´cca in ta´bulis
>Shellack.

Lacto´sum
>Laktos.

Laevulo´s
>Fruktos.

Lag.
>Lagena.

Lage´na
(lat.) Kärl (större).

Lage´nula
(lat.) Litet kärl.

Lagerberedningar
”… övriga läkemedel tillverkade för lagerhållning och som ej utgör registrerad farmacevtisk specialitet” (LS97).

-lago
(Tussilago, mucilago)

Laktos
(Lactos´sum, mjölksocker) …

Lame´lla, plur. -ae, gen. lamella´rum
Lameller; i >Ph. Suec. Ed. X anv. ben. på >gelatinrutor.

Laminariastift
(Laminar´riae sti´pes) …

Lanolin
(A´deps la´nae cum a´qua Nord; av lat. la´na = ull + >o´leum) >Ullfett försatt med 1/3 av sin egen vikt vatten.

La´pis
(eg. lat. = sten) Silvernitrat.

La´pis inferna´lis
(lat. ”helvetessten”) ”Frätsten”; silvernitrat.

La´pis philosopho´rum
”De vises sten”; centralt begrepp inom alkemin; hypotetiskt enzymliknande ämne, som utan att självt förbrukas skulle kunna förvandla enkla metaller till ädla.

Lauda´num
Urspr. ett av >Paracelsus infört läkemedel av nu okänd sammansättning. Preparatet blev så högt skattat, att ben. efter hans död kom att användas för olika läkemedel med kraftig verkan, t.ex. opium- eller kvicksilverpreparat.
Har även använts som liktydigt med >opium eller opiumtinktur.

Lavemang
(av lat. lava´re = tvätta) Tarmsköljning.

Laxati´v
(lat. laxati´vus = lindrande, av la´xus = slak, slapp) ”som befrämjar tarmtömningen”.

Laxe´rmedel
>Avföringsmedel.

LB
>Läkemedelsboken.

LD
>Letal dos (OBS LD50!).

Legalförskrivning
System där läkare får rätt att förskriva >narkotika till kända narkotikamissbrukare på >indikationen narkomani.

Le´ge a´rtis
(lat.) Enligt konstens regler.

Len. calor.
>Leni calore.

Le´ni calo´re
(lat.) Vid svag värme.

LEO
Dansk-svenskt läkemedelsföretag, grundat i Helsingborg 1914 men i praktiken vilande till 1918 (?)… Fusionerat med Pharmacia (-> Upjohn).

Leth, Märtha Augusta Elisabeth
(1877-1932+) Sveriges första kvinnliga farmaceut (farm.kand.-examen 1897-01-21).
G.m. apot. J.E. Hallbergson – se Hammarbymordet.

Leukoplast®
Varumärke (>Beiersdorf) för det första zinkoxid-kautschukplåstret, lanserat 1901.
Jfr Plåster.

Levertran
>Torskleverolja, >Fiskleverolja.

Levulo´s
>Fruktos.

Lex Maria
Kungörelse (15 jan. 1937), som ålade styresman för sjukhus eller liknande att till polisen och dåv. Medicinalstyrelsen anmäla om någon vid behandling åsamkats skada eller sjukdom; benämnd efter fyra förväxlingar med dödlig utgång (injektion av kvicksilvercyanid 2,5% i st.f. lokalbedövningsmedlet Etocain) 1936 på Maria sjukhus i Sthlm.
Sedan 1 jan. 1997 inkorporerad i Lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården.
Jfr HSAN.

Librium®
Varumärke för >bensodiazepinpreparat från >Roche; introducerat 1960. Namnet påstås härröra från uttalandet att “this drug restores the patient´s mental equilibrium“ (“det här preparatet återställer patentens själsliga jämvikt“).

Lidboms pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 17 (>AF42).

Lidokain
>INN för lokalanestiskt verkande substans, konstruerad och först syntetiserad (i källaren till Kungstensgatan 4X) av Nils Löfgren och Bengt Lundquist , utvecklad till läkemedel av >Astra.
Jfr Xylocain®.

LIF
Läkemedelsindustriföreningen; branschorganisation för svenska läkemedelsföretag; jfr RUFI.

Li´gnum, gen. -ni, plur. -na
(lat.; n) Ved, trä.

Li´gnum guaja´ci
>Guajakved.

Li´gnum qua´ssiae
>Kvassiaved.

Li´gnum sa´ntali ru´brum
>Rött sandelträ.

Likhetsprincipen
Den av >Hahnemann 1796 i “Journal der practischen Arzneykunde und Wundarzneykunst“ publicerade läkemedelsteori, enligt vilken en sjukdom kan botas genom >administrering i extrem utspädning av ett ämne, som i högre dos hos friska framkallar ifrågavarande sjukdoms symptom.

Lin.
(receptlat. förkortn.) >Linimentum.

Linct.
(lat förk.) >Linctus.

Li´nctus, gen. -us
(lat.) Saft.
Jfr Succus.

Li´nctus pectora´lis
>Bröstsaft för vuxna.

Lindsteins pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 18 (>AF42).

LINFO
Jfr FASS®.

Liniment
(av lat. line´re = smörja in) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda att appliceras på hud. De bereds som >lösningar, >emulsioner eller >suspensioner (LS).

Linime´ntum, gen. -ti, plur. -ta
(lat.) >Liniment.

Linné (Linnæus), Carl von
(1707-1778) Svensk naturforskare och läkare; prof. i medicin och naturalhistoria i Uppsala 1741-1777; archiaters titel 1747. Troligen Sveriges mest ryktbare vetenskapsman någonsin.

Lint.
(lat. förk.) >Linteum.

Linte´um
(lat.) Linne, lärft.

Lipetter
Läkemedelsform för >peroralt bruk, framtagen av L.-E. Fryklöf m.fl., bestående av aktiv läkemedelssubstans i en inert lipidmatris, gjuten till sfärisk form. Beredningen är ett tidigt exempel på >sustained-release, och får sina egenskaper genom att lipden långsamt smälter i mag-tarm-kanalen, varvid läkemedlet blir tillgängligt för >absorption.
Tillverkades industriellt av >ACO Läkemedel under tiden 196X-197Y.

Lipofil
(av grek. …) ”fettälskande”.

Liq.
(lat. förk.) >Liquidus, >liquor.

Liqu.
(lat. förk.) >Liquor.

Liqui´dus
(lat.) Flytande, vätskeformig.

Li´quor, gen. liquo´ris, plur, liquo´res
(lat.; m; farm.) Vätska.
Som >läkemedelsform: flytande >läkemedel för invärtes bruk, vanligen avsedda att intagas teskedsvis.

Li´quor pectora´lis
>Bröstdroppar.

Li´quor pectora´lis benzo´icus
>Dubbla bröstdroppar.

”Lisa Boström“
Av laboratorieöversköterskan Lisa Boström författade handböcker, utgivna av >ASTRA AB, om klinisk laboratorieverksamhet, bl.a. innehållande mängder av reagenskompositioner, som ofta beretts på svenska apotek under 1950- och -60-talen.

Lispund
8,502 kg >viktualievikt.

Litium
(av grek. lithos, sten, varav sv. uttal li:t.ium /ej -tsium!/) Grundämne; den lättaste metallen. Dess salter har tidigare använts bl.a. mot gikt (?), med tveksamt resultat, och sedan 1960-talet vid manodepressiva tillstånd, med gott resultat.

Livskraft
(lat.: vis vi´tae) Ett från antikens filosofer nedärvt begrepp, innebärande att en specifik kraft erfordras för att göra levande väsen ur död materia.
Jfr Vitalismen.

Ljungdahl, Malte
(1882-1957) Svensk läkare. Omfattande författarskap inom läkemedelsläran (>Recepthandbok, >MB, >Pharmaconomia Svecia).

Loco
(av lat. locus) Handelsterm ”på platsen”, handel då varan finns på plats för omgående leverans; äv. ”istället för” (= det lokala försäljningsställets alternativa vara.

Lod
13,164 g >guldvikt eller 14,85 g >medicinalvikt eller 13,28 g >viktualievikt.

Lokalanestetikum, pl. –ka
Kokalt verkande bedövningsmedel.

Lomudal®
Varumärke för preparat från Fisons av natriumkromoglikat; det första >profylaktiska medlet mot >allergiska manifestationer.

Loppa
(farmaceutslang) 1 (v.) Att åsätta läkemedelsförpackning diverse små etiketter med varningar/anvisningar.
2 (s.) Liten, oftast rund etikett, oftast med apotekets namn och prydd med dess symbol. Stundom använt även för andra små etiketter.

Loppfrö
(Psy´llii se´men; sv. namnet av frönas utseende) Fröna av Planta´go psy´llium L. (Plantagina´ceae). Slemdrog. Har använts till sårbehandling och til hostlindrande medel; nu som avföringsmedel.

Losec®
(av eng. ”low secretion” = låg avsöndring) >Omeprazol-haltigt läkemedel mot magsår, utvecklat av >Hässle. Introducerat 1988; 1997-98 världens mest sålda läkemedel (ber. som försäljningsvärde).

Lo´tio, pl, io´nes
>Lotion.

Lotion
Tvättvätska (Dan.48). Numera: lättflytande hudvårdspreparat.
Liniment.

LS
>Läkemedelsstandard för Finland och Sverige.

LSD
Lysergsyradietylamid; <Hofmann, Albert. Lundbeck H. Lundbeck & Co, Valby, Danmark. Systerföretag till >Leo.

Lupulin
>Humlemjöl.

Lustgas
>Dikväveoxid.

Lut
Alkalisk vattenlösning.

LV
>Läkemedelsverket.

Lychous pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 2 (>AF42).

Lycopo´dium
>Nikt.

Lysol
(uppges avlett av grek. lysis = lösning + lat. o´leum = olja) Fenolhaltigt desinfektionsmedel.

Läkemedel
”Varor som är avsedda att tillföras människa eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte.“ (Läkemedelslagen (1992:859)).
Det må noteras, att det är avsikten med varan som gäller, inte dess verkliga effekt!

”Läkemedelsboken“
Sedan 1977 av Apotekbolaget/Apoteket AB ca vartannat år utgiven, indikationsvis ordnad, producentobunden informationsskrift, med bl.a. värderande jämförelser av preparat inom jämförbara, farmakologiska grupper. Utgivningen har efter omregleringen av apoteksväsendet 2008 övertagits av Läkemedelsverket.

Läkemedelsform
(tidigare: beredningsform) Det bruksfärdiga >läkemedlets fysiska skepnad.

Läkemedelsförråd
Mindre förråd av begränsat >handköpssortiment av >läkemedel t.ex. hos livsmedelshandlare (under en stor del av 1900-talet Sveriges vanligaste typ av försäljningsställe för läkemedel!)

”Läkemedelsnamn“
Handböcker:
1) Samling av ordförklaringar och historiska notiser, påbörjad av apot. John Lindgren omkr. 1902, och efter dennes död 1920 fortsatt av apot. Lauritz Gentz.
De av Lindgren färdigställda avsnitten gavs ut 1918; det kompletta verket förelåg 1927. Som konsthistoriskt kuriosum må nämnas att titelbladet 1918 tecknades av Gösta Adrian-Nilsson (”GAN”, senare känd som futurist och kubist).
2) ”Samling av namn på ej receptbelagda läkemedel m.m. med anvisning om märkning”, sammanställd av hovapotekaren Gunnar Krook, utg. Av >Apotekarsocieteten 1968 (omtryckt).
Jfr ”Handköpsbenämningar”.

“Läkemedelsstandard för Finland och Sverige“
Sedan 1992 gemensamt av Finlands farmakopékommitté och Svenska Farmakopékommittén årligen utgiven sammanställning av regler för substansers och läkemedelsberedningars kvalitet, vilka skall gälla i Finland och Sverige.
Officiell förkortning: LS 92 (etc.)

Läkemedelsverket
Statlig myndighet, bildad 1990-07-01 ur >Socialstyrelsens Läkemedelsavdelning.
Säte i Uppsala.

“Läkemedelsvärlden“
Fr.o.m. årg. 101 (1997) namnet på >Svensk Farmacevtisk Tidskrift.

Läkerol®
Halstablett (från Ahlgrens); ursprungligen >läkemedel.

Löpe
Enzympreparat (innehåller chymosin) utvunnet ur kalvmagar; framkallar koagulation av >kasein ur mjölk.

Lösning
1) Fysikal. begrepp; homogen blandning (i regel på molekylnivå ) av två eller flera ämnen.
2) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedning bestående av ett eller flera ämnen löst i lämpligt >lösningsmedel (LS).

Lösningsförmedlare
Ämne (ofta ytaktivt) som möjliggör termodynamiskt stabila blandningar av eljest i varandra o- eller svårlösliga komponenter.

Lösningsmedel
Kemiskt ämne, vid rumstemperatur oftast en vätska, med förmåga att bringa och hålla molekyler av andra kemiska ämnen i >lösning.
Trots att vatten är det helt dominerande lösningsmedlet på Jorden, avses med l. i massmedia o.dyl. oftast organiska föreningar, då gärna med underförstått hälso-eller miljöskadliga egenskaper.

M

M.
(lat. förk.) >Misce.

MA
>Militärapoteket.
Maceration
Metod för beredning av växtextrakt, vid vilken lösningsmedlet blandas och får stå med det finfördelade växtmaterialet, som frånsilas efter avslutad extraktion.Jfr perkolering.

Macis
(Ari´llus myri´sticae) >Muskotblomma.

Macrodex®
>Dextran-baserade plasmaersättningspreparat från >Pharmacia.

Macula´ta
(i lat. växtnamn) Anger att växten el. delar därav är fläckig(a).

Magistrellt förskrivna läkemedel
”>Extemporeberedningar och >lagerberedningar” (LS).
Jfr Formula magistralis.

Magnecyl
>Acetylsalicylsyratablett; tillverkades vid apotekens >distriktslaboratorier (sedermera ACO Läkemedel AB) 19XX – 19YY och marknadsfördes under >ACO-symbolen. Namnet antyder dess innehåll av magnesiumoxid och acetylsalicylsyra.

Magnesia
(urspr. forntida grek. stad i Lydien i Mindre Asien) Magnesiumsubkarbonat; antacidum.

Magnesiumsulfat
(bittersalt, engelskt salt, Epsomsalt) Milt avföringsmedel. Har tidigare även använts för att framkalla allmän >anestesi och >narkos, p.g.a. risken för hjärt- och andningsförlamning ur bruk för detta ändamål.

Ma´jor
(i lat. växtnamn) Anger att arten är den större av flera besläktade arter.

Makrogol
Poly-oxietylen; Carbowax® m.fl.varumärken. Vattenlöslig salv- och krämbas.

Makroskopisk
Synlig för blotta ögat.

-mal
Suffix i benämningar på malonylkarbamidderivat (>barbiturater).

”Malte”
(farmaceutslang) ”Recepthandbok” (sista upplagan 1953), sammanställd av prof. Malte >Ljungdahl.

Maltextrakt
Extra´ctum malti BPC63. Näringspreparat.

Mandelolja
>Fet olja .
Jfr Bittermandelolja .

Mandra´gora
>Alruna.

Manna
”Den efter insnitt i barken av Fra´xinus o´rnus L. utsipprade och i luften intorkade saften” (Svec. 46). Osmotiskt avföringsmedel.

Mannito´l
Sockeralkohol (ursprungligen från >manna); kraftigt urindrivande effekt; användning vid akut njurinsufficiens och hjärnödem.

MAO
Monoaminooxida´s; enzym som katalyserar biotransformation av en rad bioaktiva aminer.

MAO-hämmare
>Monoaminooxidashämmare; substanser som reducerar aktiviteten av enzymet >monoaminooxidas och därigenom kan framkalla förhöjda halter av substanser som inaktiveras av detta.

Marijuana
(av Mexiko-spanska mariguana el. marihuana) Blommande skott av Ca´nnabis sati´va L. (Cannabina´ceae).

Mark
210,616 g; enhet för >guldvikt.

Marker, Russel E.
(1902-1994) Am. kemist, ”den mexikanska steroidindustrins fader”, genomförde 1940 partialsyntesen av progesteron ur diosgenin från jamsrot, vilket sänkte priserna så att storskalig produktion av steroidhormonpreparat blev möjlig.

Marsalavin
”Sicilianskt vin av ljusbrun färg, med angenäm lukt och svagt söt smak.” (>Svec.25).

Marsipan
(urspr. ”låda med sötsaker”, av arab. martaban = glaserat kärl; krukmakare) Finare mandelmassa.

”Martindale”
”The Extra Pharmacopoeia”; referensverk med uppgifter om läkemedelssubstanser, deras egenskaper vid klinisk användning, uppgifter om beredningar och preparat i vilka de ingår m.m. Började ges ut 1883 av W. >Martindale, sedan 1933 av The Pharmaceutical Society of Great Britain. Hittills (1997) 31 upplagor.

Martindale, William
( -1902) Apotekare i London, ordf. i The Pharmaceutical Society of Great Britain 1899 – 1900. Började 1883 ge ut ”The Extra Pharmacopoeia” (>”Martindale”).

Masawaih al-Maradini
(-1015) (i Västerlandet kallad Mesue d.y.) Skrev ”De medicinis universalibus”; antages ha skrivit ”Grabadin” (av arab. aqrabadhin = >Formularium).

Maskfrö
(Flos ci´nae Svec.25) ”Den outvecklade blomkorgen av Artemi´sia ci´na WILLKOMM.” (Astera´ceae), urspr. en halvbuske från Västasiens stäpper. Ben. härrör från (den felaktiga) uppfattningen att den outvecklade blomkorgen vore växtens frö, vilket på it. kallades semenzina (dim. av it. = lat. se´men = frö), som förvanskades till Semen cinæ, ”frö från Kina” (varifrån >drogen aldrig kommit). Drogen har sedan gammalt, p.g.a. sitt innehåll av santonin, använts mot inälvsmask; Linné kallade moderväxten Artemi´sia Contra (av lat. contra vermes = mot maskar).

Maskrosrot
(Tara´xaci radix)
Pålroten av Tara´xacum sp. (Astera´ceae)
I folkmedicinen bl.a. använd som urindrivande medel (varav ett av dess franska benämningar: pissenlit).

Mastix
Harts, utvunnet ur Pista´cia lenti´scus L. (Anacardia´ceae). Bl.a. i >plåster.

Maté
Torkade och rostade blad av I´lex paraguarie´nsis ST. HIL. (Aquifolia´ceae). Innehåller upp til 1,6% koffein.

Materialkammare
I äldre apotek lagerrum, främst avsett för råvaror, ss. >droger.

Mattlummersporer
>Nikt.

MB
Medicinalstyrelsens Benämningar, ”vilka i stället för fullständig deklaration enl. nåd. Apoteksvarustadgans av den 14 november 1913, § 10 må anbringas å försåld apoteksvara för angivande av dess sammansättning och beredning.” En officiell förteckning över benämningar på läkemedelsberedningar, vid sidan av farmakopéns, som började utges 1914. Många utgåvor, den sista 1959.

McCormick, Katherine Dexter
(1875-1967) Am. förkämpe för födelsekontroll; initierade och finansierade den forskning under Gregory >Pincus som ledde fram till det första >p-pillret.

M. d. s.
(lat. förk.) >Misce, da, signa.

Mebumal
>NFN-namn för >pentobarbital.

Medelhavssalt
(Natrii chloridum vena´le)
Saltblandning, huvudsakligen bestående av natriumklorid, erhållen genom indunstning av havsvatten.

Medice, cura te ipsum
(lat.) ”Läkare, bota dig själv!”

Medicin
”Vad medicin inte hjälper, det hjälper järnet (kniven);
vad järnet inte hjälper, det hjälper elden,
vad elden inte hjälper, det bör anses obotligt.”
(efter Hippokrates, Aforism 8,6)

Medicinalråd
Byråchef i Medicinalstyrelsen/Socialstyrelsen, som är läkare, tandläkare eller (från 1947) apotekare.

Medicinalvikt
(äv. apoteksvikt) Viktsystem för läkemedel, använt i Sverige åtminstone sedan mitten av 1600-talet tills det genom en förordning av år 1857 ersattes av >viktualievikt.
Baserat på Nürnbergs skålpund (liber, lb) = 356,28 g
1 skålpund = 12 uns (29,69 g)
1 uns = 2 lod (14,85 g)
1 lod = 4 drakmer (3,71 g)
1 drakma = 3 skrupler (1,237 g)
1 skrupel = 20 gran (61,85 mg)
Jfr Guldvikt, Viktualievikt

Medicinalväxt
Växt, som i >nativ eller bearbetad form används som >läkemedel.

Medicinpellets
>Läkemedelsform, bestående av >granulat avsedda för djur, ofta innehållande fodermaterial. Skall vara märkta med djurslagets namn.

Medicinskt kol
(Carbo medicinalis Nord.) Kol, erhållet genom förkolning av växtdelar under sådana betingelser, att det fått hög >adsorptionsförmåga och därpå följande tvättning med syra och vatten.

Medikament
>Läkemedel.

Medikamentkakor
(lat.: Trochi´sci) Tidigt exempel på att livsmedel och läkemedel hör intimt samman.
Jfr Pastiller.

Medikamentvin
(Vi´na medica´ta Nord.) >Läkemedelsform för >oralt bruk, beredd genom extraktion av >droger med vin eller genom upplösning av >läkemedelssubstanser i vin. Nu obsolet, men livligt kvarlevande i form av >glögg.

Me´dium
(i lat. växtnamn) Anger att arten är mellanstor, jämfört med flera besläktade arter.

Medivir
Sv. läkemedelsföretag …

Mel
(lat.) >Honung. Har haft stor användning som >constituens i >mos (t.ex. >teriak) och som smakförbättrande medel. Emollierande; i större dos >laxerande.

Mel depura´tum
Honung, som medelst någon av flera metoder renats från pollenrester m.m.

Melanko´liker
Person, vars temperament (svårmodigt, dystert) enligt den klassiska temperamentsläran och >humoralpatologin betingas av ett överskott av svart galla (grek. me´las = svart + chole´= galla).

Menadiol, menadion
Syntetiska >vitamin K-analoger.

Mens sana in corpore sano (lat.; Juvenalis)
”En sund själ i en sund kropp”

Me´nthae piperi´tae herba
>Pepparmynta.

Merbromin
Kvicksilverhaltigt, animikrobiellt >fluoresceinderivat.

Merck, Heinrich Emanuel
(1794-1855) Ty. apotekare; grundade 1827 kemi- och läkemedelsföretaget E. Merck i Darmstadt.

Mercurochrome®
Varumärke för >merbromin.

Meso-
Indikerar förekomst i en och samma molekyl av två >kirala centra, vars optiska aktiviteter motverkar eller upphäver varandra.
Skall ej förväxlas med >racemat.

Mesue d.y.
>Masawaih al Maradin.

Mesue d. Ä.
(780 – 875) son till en apotekare i Djendisabur; livläkare hos kalifen Harun-el-Motewekill; översatte många medicinska verk från grekiska till arabiska.

Metabolism
Ämnesomsättning; jfr Anabol, Katabol.

Metaboli´t
Ämne, som bildas vid eller under ämnesomsättning av ett kroppseget eller artfrämmande ämne.

-metacin(um)
>INN-suffix för anti-inflammatoriska substanser tillhörande indometacin-gruppen

Metadon
Syntetiskt analgetikum med morfinliknande effekter. Vid avvänjning av opiatmissbrukare används metadon för att förhindra abstinenssymptom.

Metagin
E218; >Parabener.

Mete´namin
Hexametylentetramin.

Me-too-preparat
>Genericum; stundom nyttjat med nedsättande biklang.

Metyle´nblått
Metyltionin. Motgift vid cyanidförgiftning; även viss antimikrobiell verkan.

Metylparaben
>Parabener.

Metylrosanilin
(även blått pyoktanin, gentianaviolett, metylviolett) Antimikrobiellt verkande medel, framför allt utvärtes vid svampinfektioner.

Metylsalicylat
>Salicylsyraderivat, såväl syntetiskt som naturligt; utvärtes vid lokal behandling av muskelvärk och reumatiska åkommor.
Jfr vintergrönolja.

Metylviolett
>Metylrosanilin.

M. f.
(lat. förk.) >Mi´sce (ut) fi´a(n)t.

M. f. pil.
(receptlat. förkortn.) >Misce, fiant pilulae.

Mi´hi
(lat.) Åt mig.

Mikronisera
Mala el. på annat sätt findela en substans så, att dess genomsnittliga partikelstorlek blir mindre än 10 µm.

Mikroskopisk
Synlig endast med (kraftiga) förstoringshjälpmedel.

Militärapoteket
Startades 1940 som efterföljare till Garnisonsapoteket (som låg i anslutning till Serafimerlasarettet) i Stockholm. Överfördes efter bildandet av >Apoteksbolaget AB till detta som sjukhusapotek med öppenvårdsexpedition vid Karolinska sjukhuset.

Miloapotekare
>Apotekare, med ansvar för den militära läkemedelsförsörjningen inom ett militärområde.

Min.
(receptlat. förk.) >Minutim.

Mineral
Berg- och jordartsbildande, mestadels >oorganisk förening av definierad sammansättning.

Mineralfett
Oegentlig benämning på >paraffiner.

Mineralkortikoider
>Steroider som påverkar kroppens omsättning av salter och vatten.

Minimidos

Minipiller
>P-piller med lägre hormondoser än de initialt använda produkternas.

Mi´nium
Mönja (blyoxid).
Jfr Blyplåster.

Mi´nor
(i lat. växtnamn) Anger att arten är den mindre av flera besläktade arter.

Minu´tim
(lat.) Ytterst fint.

Mirbanolja
Nitrobensen.

Mi´sce
(lat. imperativ) Blanda!

Mi´sce, da, si´gna
(lat.) Blanda, giv, signera!

Mi´sce fi´at (el.fi´ant)
(lat.) Blanda så att det blir…!

Mi´sce, fi´ant pi´lulæ
(lat.) Blanda, så att det blir piller!

Mixt.
(receptlat. förkortn.) >Mixtura

Mi´xtum compo´situm
(lat.) Eg. ”blandat sammansatt”; röra (s.).

Mixtur
>Läkemedelsform; flytande läkemedlsberedningar för >oralt bruk, vanligen avsedda att >doseras efter volym. De kan utgöras av >lösningar av ett eller flera ämnen i ett lämpligt lösningsmedel, emulsioner, suspensioner eller >drogutdrag (LS).

Mixtu´ra, gen. -rae, plur. -rae
(lat.; f) >Mixtur.

Mjölksocker
>Lakto´s.

Mjölksyrad kalk
Kalciumlaktat.

MoA
”Målinriktning och Ansvar”; dokument i form av en folder, i vilket >Apoteket AB deklarerar sina >GPP-policies avseende tillgänglighet, expedition, information, personal och kvalitetssäkring.

Mobergs pulver
(= Bäärnhielms pulver = Kaijsers pulver) >Pulvis anticephalgicus Nr 11 (>AF42).

Mod. præscr.
(lat. förk.) >Modo præscripto.

Modo præscripto
(lat.) På föreskrivet sätt.

Mohr, Karl Friedrich
Ty. apotekare (1806-1879), verksam i Koblenz och Bonn. Uppfann korkborren och en våg för densitetsbestämning av vätskor.

Monoaminooxidashämmare
>MAO-hämmare,

Monoglycerid
>Glycerolester med en fettsyramolekyl per glycerolmolekyl.
Jfr Triglycerid.

Monografi
Avhandling el. skrift över ett enda ämne.

Monolein
>Monoglycerid med oljesyra som syrakomponent.

Monome´r
Den minsta molekylenhet som bygger upp en >polymer (t.ex. >glukos i cellulosa eller stärkelse).

Morfin
(ben. av >Sertürner efter Mo´rpheus, drömmens (ej sömnens!) gud i den grek. mytologin) Den viktigaste av >alkaloiderna i >opium. Smärtstillande, lugnande.

Mortel
Skål för sönderdelning av ämnen genom stötning eller rivning; används vid >ex tempore-tillverkning av läkemedel även som blandningskärl.

-moxin(um)
>INN-suffix för >monoaminooxidashämmare.

M.p., M.pil.
(lat. förk.) >Massa pilularum .

MPA
Medical Products Agency; >Läkemedelsverkets engelska benämning.
MSD
Merck, Sharpe & Dohme…

MSG
(av eng mono-sodium glutamate)
>Natriumglutamat. Bl.a. använd som smakförstärkare, ff. allt i asiatiska kök. Bärare av ”den femte grundsmaken” umami.

Muc.
>Mucilago.

Mucila´go, gen. -ginis, plur. -gines
( osäker etymologi; ev. av lat. mu´ceo = vara möglig/unken; mucilago urpr. = möglig och illaluktande vätska) >Slem.

Multi-fas-system
(krämer, salvor)
Jfr Enfas-system.

Munsalva
>Läkemedelsform; >salva avsedda att appliceras i munnen (LS).

MUPS
”Multi Unit Pellet System”; av >Astra utvecklad >läkemedelsform bestående av >pellets, komprimerade till >tabletter.

Muriat
(av lat. mu´ria = saltlake) Ålderdomlig benämning på klorid.

-mustin(um)
>INN-suffix för alkylerande cancerläkemedel av senapsgastyp.

Mutagen
(av lat. mu´to = byta (ut); (för)ändra + >-gen) ”(det) som framkallar förändring (av arvsanlagen)”.

-mycin(um)
>INN-suffix för antibiotika bildade av >Streptomyces-stammar.

Mynta
>Pepparmynta.

Myrra
(lat.: myrrha) Intorkat gummiharts fråm Commi´phora molmol ENGL. och vissa, besläktade C.-arter (Bursera´ceae). >Adstringerande och svagt inflammationsdämpande verkan; har använts för lokal behandling av lättare inflammationer.
På senare tid har studier av medicinska effekter av Weihrauch publicerats (boswelliasyror; ej nödvändigtvis från myrra!)!

Mysk
Det intorkade sekretet från en för det hjortlika, centralasiatiska myskdjuret Mo´schus moschi´ferus (Mosch´nae) spciell körtel. M. utgörs av en rödbrun massa med särpräglad lukt av muscon och andra, besläktade, makrocykliska föreningar.
Högt skattad (och därför ofta förfalskad) parfymingrediens; har använts som >afrodisiakum.
Jfr Ambra, Sibet.

Möllers pulver
(=Hjortons pulver) >Pulvis anticephalgicus Nr 15 (>AF42).

N

N
>Kväve

NAF
Norges Apotekerforening.

Nal-
>INN-prefix för ämnen relaterade till normorfin och med effekt vid narkotikareceptorer.

Nalidixinsyra
Jfr -oxacin.

Narkomani
(Jfr eufomani)
Sjukligt behov av psykoaktiva substanser

Narko´s
(av grek. usrpr.)
Allmän bedövning för att framkalla smärtfrihet, muskelavslappning och medvetslöshet, främst inför kirurgiska ingrepp.

Narkoseter
(Ae´ther ad narco´sin)
Eter till anestesi, narkoster. Dietyleter med säkerställt låga halter av eterperoxider och acetaldehyd.

Narkotika
Jfr Drog, Knark.

Narkoti´n
Missvisande äldre ben. på >noskapin.

Narkotisk

Nasal
”som har med näsan att göra”

Nasa´lia
(Läkemedel för >nasal >administrering) >Läkemedelsformer; flytande, halvfasta eller fasta beredningar innehållande en eller flera läkemedelssubstanser, avsedda för >administration i näsans håligheter för ernående av lokal- eller >systemeffekt. (Eur)

Na´tans
(i lat. växtnamn) Anger att arten flyter på vattnet.

Nativ
I ursprungligt (obearbetat) skick.

Natriumhydroxid
Vattenlösningar av n. kallas ofta ”natronlut”.

Natriumkarbonat
”Soda”, ”målarsoda”; dinatriumkarbonat (ej att förväxla med >natriumvätekarbonat).

Natriumklorid
Koksalt. Löst till mer än 3% i världshaven.

Natriumvätekarbonat
”Bikarbonat”. Den svagt alkaliska vattenlösningen reagerar med syror under avgivande av koldioxid, vilket har utnyttjats för behandling av gastrisk hyperaciditet (”sura uppstötningar”).

Natronlut
Vattenlösning av >natriumhydroxid; starkt alkalisk.

Nattapotek
Apotek med expeditionsskyldighet dygnet runt.

Naturläkemedel

Naturmedel

NCE
(eng.: New Chemical Entity) ”Ny kemisk substans”; vid introduktion av nya >läkemedel klassificering av ämne, som inte tidigare använts som läkemedel.

NDGA
(av eng. nor-dihydroguajaretic acid) Nor-dihydroguajare´tsyra; ett antioxidationsmedel

Ne´bula
lat.: >Dimma.

Nebulisator
>Doseringshjälpmedel, medelst vilket ett läkemedel i flytande form överförs till en >dimma, avsedd att >inhaleras av >patienten.

Nebulo´genum, gen. -ni, plur. -na
(lat.) >Vätska till >inhalation (m. hj. av >nebulisator).

Nebulo´leum, gen. -ei, plur. -lea
(lat.) >Olja till inhalation.

Nembutal®
Varumärke (Abbott) för >pentobarbital-preparat.

Nemoro´sa
(i lat. växtnamn) Anger att arten växer i lundar eller skogar.

NEPI
”Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi”, stiftad 1994 på initiativ av Riksdagen och socialdepartementet av dåv. >Apoteksbolaget AB (2/3 av stiftelsekapitalet) och >Apotekarsocieteten (1/3). Stiftelsens syfte är att främja en medicinskt och ekonomiskt adekvat användning av >läkemedel genom studier, utbildning och information inom läkemedelsepidemiologi, farmakoekonomi och terapieffektivitet.

Neurol
Varumärke för >valerianatablett från >Leo.

Neurosedyn®
Det preparat (tillverkat av >Astra på licens från Grünenthal), som kom att förorsaka den svenska delen av >thalidomidkatastrofen i början av 1960-talet. Drogs in från marknaden 1962.
Jfr Contergan®, Thalidomid.

Neurotransmittor (utt.: nev-)
Jfr Transmittorsubstans.

Neutral
(av lat. ne = icke + u´ter = endera) Partilös, opartisk; kem.: utan påtagligt överskott av vare sig >syra eller >alkali.

NF
National Formulary (USA)…

NFN
Nordiska Farmakopénämnden.

NFN-namn
Av >NFN fastställt, >generiskt namn på läkemedelssubstans.

Niacin
>Nikotinsyra.

Niacinamid
Nikotinamid.

Nice´tamid
(nikotinsyradietylamid, Coramin® m.fl. varumärken) Stimulerar CNS, i sht andning och cirkulation. Strukturen gav Albert >Hofmann uppslaget att syntetisera >lysergsyradietylamid, LSD.

-nidazol(um)
>INN-suffix fär anti-protozoiskt verkande substanser tillhörande metronidazol-gruppen.

Nifur-
>INN-prefix för 5-nitrofuranderivat.

Nik´etamid
>Nicetamid.

Nikotin
(ben. efter den fr. diplomaten Jean Nicot, d. 1600, vilken som sändebud i Portugal införde tobaken till Frankrike 1560).
Huvudalkaloid i tobak.

Nikotinamid
(även niacinamid, nikotinsyraamid, nikotylamid, PP-faktor). Ingår i vitamin B-komplexet.

Nikotinsyra
(även niacin. Ben. präglades av Huber, som framställde den f.f.g. 1867 genom oxidation av >nikotin). Räknas till vitamin B-komplexet; saknar helt >nikotinets verkningar.

Nikt
(Lycopo´dium) Sporerna av mattlummer, Lycopo´dium clava´tum L. (Lycopodia´ceae); använt att pudra >piller för att hindra dem från att klibba ihop, samt för att åstadkomma blixtar på teatrar.
Starkt >allergent, varför det ersattes med >talk m.m.

Nipa-estrar
Sammanfattande ben. på p-hydoxibensoesyraestrar (>metagin, >Nipagin, >parabener, >propagin); konserveringsmedel med vidsträckt användning inom farmaci, kosmetik och livsmedelsindustri; misskrediterade p.g.a. allergena egenskaper.

Nipagin®
Blandning av metyl- och propyl-p-hydroxibensoat; jfr Nipa-estrar.

Nitrat
Salt eller ester av salpetersyra.

Nitrogen (N)
>Kväve

Nitrum
Ålderdomligt (senmedeltida) benämning på laliumnitrat (salpeter).

Nitrös
Med karaktär/innehåll av kväveoxider.

Niva´lis
(i lat. växtnamn) Anger att arten växer i el. vid snö.

-nixin(um)
>INN-suffix för anilinonikotinsyraderivat med antiinflammatorisk verkan.

NLN
Nordiska Läkemedelsnämnden.

NMD
Norsk Medisinaldepot AS; norsk läkemedelsgrossist, f.n. (maj 1997) helägd av norska staten. Hade före EES-avtalets ikraftträdande ensamrätt på grosshandel med läkemedel i Norge.

NND
New and Nonofficial Drugs.

NNR
”New and Nonofficial Remedies” (1950 – 1952)

N:o
(receptlat. förkortn.) >Numero

Nobecutan®
Vävnadsvänlig plast, avsedd att sprutas över sår och där bilda en skyddsfilm; utvecklat på 1950-talet av >Bofors; sedermera överlåtet till >Astra-koncernen.

No´cte
(lat.) På natten.

Nodo´sus
(i lat. växtnamn) Anger att arten är knottrig.

NOM4
4:e upplagan av >Pharmaconomia Svecia.

Non iter.
(receptlat. förkortn.) >Non iteretur.

Non itere´tur
(lat.; konj.) Får icke förnyas.

Nootroper
(eng. ”smart drugs”) Ämnen och preparat, som uppges stimulera hjärnan så att inlärning underlättas och tankeförmågans försämring till följd av sjukdom eller åldrande förhindras.

Nor-
(av ty. ”N(itrogen) ohne Radikal” = ”kväveatom utan radikal ”) Förled i kemiska och >generiska namn, som anger
1) att ämnet saknar en metyl- (CH3-) el. metylen-grupp (-CH2-) i förhållande till enmodersubstans, eller
2) den ogrenade formen av en i naturen grenad aminosyra (t.ex. leucin <-> norleucin).

Nord.
>Nordiska farmakopén.

Nordins pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 19 (>AF42).

Nordiska farmakopén
Den första i Sverige gällande överstatliga >farmakopén, satt i kraft här 1 april 1965
(f.ö. världens första, sant transnationella farmakoé).

Noskapin
Opium->alkaloid, som saknar narkotiska egenskaper, men används som hostdämpande medel.

Novalucol®
Syraneutraliserande preparat.

Novartis
Schweizisk kemi- och läkemedelskoncern med huvudsäte i Basel, bildad 1996 genom samgående mellan >CIBA-Geigy och >Sandoz.

Noviform®
Varumärke för >bibrokatol.

No´vus
(lat.) Ny.

Nube´culae
(lat.: litet moln, grumling) >Oblat.

Nu´mero
(lat.) Till ett antal av.

Nu´tans
(i lat. växtnamn) Anger att artens blommor nickar.

Nyblins pulver I
>Pulvis anticephalgicus Nr 20 (>AF42).

Nyblins pulver II
>Pulvis anticephalgicus Nr 21 (>AF42).

Nyblins pulver III
(”Starka huvudvärkspulver”) >Pulvis anticephalgicus Nr 22 (>AF42).

Nypon
(Cyno´sbati fru´ctus)
Skenfrukten (eg. blombotten) hos många Rosa-arter. Dess förmåga att p.g.a. sin höga askorbinsyrahalt förebygga / bota skörbjugg tycks inte ha varit allmänt observerad i nordik folkmedicin.

Näsaerosol
>Läkemedelsform; näsdroppar i övertrycksbehållare med doseringsanordning (LS).

Näsdroppar
(lat.: rhinogu´ttae) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda att droppas in i näsan eller att efter finfördelning appliceras på näsans slemhinor (LS).

Nässalva
>Läkemedelsform; >salva avsedd för applikation i näsan (LS).

Nässpray
>Läkemedelsform; >näsdroppar i behållare med mekanisk anordning för finfördelning (LS).

Nässtift
>Läkemedelsform; >stift avsedda för applikation i näsan (LS).

O

Ø
Symbol för >Urtinktur

Obd.
(receptlat. förkortn.) >Obductus.

Obdu´ctus
(lat., part. av obdu´cere = dra för, tillsluta, täcka över) Överdragen (oftast: >Dragerad).

Oblat
(av mlat. obla´ta = det framburna ; farm.: Nube´culae) Tunna blad av ojäst vetebröd, tidigare anv. bl.a. till läkemedelskapslar.

Obs!
Markerar numera på >recept att receptutfärdaren är medveten om anmärkningsvärd ordination eller dosering.
Tidigare användes ordet >Sic!

Ocule´ntum, gen. -ti, plur. -ta
(lat.) >Ögonsalva.

Ocule´ntum si´mplex
>Salvbas för ögonsalvor.

Oculi cancri
”Kräftögon”, >”kräftstenar”.

Oculogu´ttae (plur.), gen. oculogutta´rum
(lat.) >Ögondroppar.

-oestr-
>-estr-

Offici´n
(av lat. offici´na = verkstad) Den del av ett apotek i vilken läkemedel görs färdiga och överlämnas till kunden. Förr skedde en stor del av tillverkningen av >ex-tempore-läkemedlen i officinen.
Officina´lis
(i lat. växtnamn) Anger att arten har (haft) användning som >medicinalväxt

Officinell
Erkänd eller påbjuden som >läkemedel

O. Henry
>Porter, William Sidney.

Ol.
(receptlat. förkortn.) >Oleum.

Oleogel
>Hydrofob gel.

O´leum, gen. -ei, plur. -ea
1) (lat.; n) >Olja
2) (kem.-tekn.) äldre trivialnamn för koncentrerad svavelsyra (p.g.a. dennas utseende).

O´leum basile´um®
(”Olja från Basel”el. ”Kunglig olja /jfr grek. basile´vs = kung!/)) …

Oliban(um)
Rökelse.

Olja
I allmänt tal en m.e.m. viskös vätska, som inte är blandbar med vatten, och därför upplevs som ”fet”. Består i regel av triglycerider av fettsyror eller av kolväteblandningar (jfr Paraffin) eller av silikoner.
Jfr Flyktig olja samt Oleum.

Olja-i-vatten-emulgatorer
(t.ex. Na- el- trietanolamintvål, sulfaterade fettalkoholer, polysorbat)

Olja till inhalation
(lat.: nebulo´leum) >Läkemedelsform…

Oljelut
50%ig >natronlut.

Oljesocker
(lat.: elaeosaccharum) >Läkemedelsform, bestående av…

-olol(um)
>INN-suffix för ämnen med förmåga att blockera β-adrenerga effekter.

Omega-3-fettsyror
En undergrupp av de fleromättade fettsyrorna.
Se dokosahexaensyra, eikosapentaensyra.
Jfr Fiskolja.

Omeprazol (INN)
Världens första protonpumphämmare, utvecklad vid >Hässle; aktiv beståndsdel i >Losec®.

Omjusteringsremedium
Se Remedium.

O´mne vi´vum ex ovo
(lat.; sagt av Harvey, blodomloppets upptäckare) ”Allt levande (härrör) ur ett ägg (frö)”.

O´mnis ce´llula e ce´llula
(lat. ”alla celler ur celler”) Sammanfattning av >Virchows iakttagelse, att levande celler endast kan nybildas ur äldre, levande celler.

-onid(um)
>INN-suffix för >steroider med en acetalfunktion, avsedda för utvärtes (lokal) applikation.

-on(-)(um)
>INN-led eller -suffix för ketoner.

Operkulatkapslar
Hårda gelatinkapslar (se >Nord.).

-ophan(um)
>INN-suffix för morfinanrelaterade ämnen med verkan på narkotikareceptorer.

Opiater
>Opiumalkaloider.

Opioider
Syntetiska eller semisyntetiska substanser med opiumlika verkningar.

Opium
(lat., av grek. ópion = vallmosaft, dim. av opós = växtsaft) Den intorkade mjölksaften från omogna frökapslar av Papa´ver somni´ferum L. (Papavera´ceae).
Råopium standardiseras för medicinsk användning genom blandning med >mjölksocker, så att morfinhalten blir 10%.

Opiumalkaloid
>Alkaloid som utgör naturlig beståndsdel i >opium.

Opode´ldok
(Linime´ntum opode´ldoc AF68; ben. av osäkert ursprung: 1efter ett av >Paracelsus beskrivet kräftsårsplåster, som ha kallade ”Oppdeltoch”; 2 av komponenterena i ett plåster i Disp. Hafn. 1658, innehållande >opoponax, >bdellium och >aristolochia; 3 sammandragning av holl. Opto(legen in s)tell (van) toch = ”att lägga på i stället för duk”) …

Oral
(lat?. …) Relaterad till munnen.

-orex(um)
>INN-suffix för aptitnedsättande fenetylaminderivat.

Orible´ttae
>Tabletter, avsedda att utöva lokal verkan i mun eller svalg.

Originalpreparat
Jfr >Genericum!

Ormbunksrot
>Träjonrot (orm- i ben. efter orm = mask, med syftning på anv. som maskmedel).

Orphan drug
(eng. = ”föräldralöst läkemedel”) Åtminstone sedan 1983 använd benämning på sådana läkemedel, avsedda för små patientgrupper (0,05% av befolkningen har använts som gräns i USA), och vilka av tekniska, juridiska, ekonomiska eller andra skäl inte kan tillhandahållas som i normal ordning >godkända läkemedel, men för vilka det föreligger ett uttalat medicinskt behov och som därför måste produceras under speciella villkor (t.ex. USA:s ”Orphan Drugs Act” 1983).

Ort
1/100 skålpund = 4,25 g.
Jfr Viktualievikt.

Ortosifonblad
(Ortosipho´nis fo´lium)

OTC(-läkemedel)
(av eng. Over The Counter = över disk) >handköpsläkemedel, >läkemedel som får försäljas utan företeende av >recept.

Otogu´ttae
(lat.:… +>guttae) Örondroppar; läkemedelsform…

O/W
> Olja-i-vatten

-oxacin(um)
>INN-suffix för antibakteriellt verkande substanser tillhörande nalidixinsyra-gruppen.

Oxid
(av grek. oxy´s = skarp, spetsig; sur) Kem. förening med >syre.

Oxiko´n
>Semisyntetisk morfinanalog.

Oxyge´n
>Syre.

P

PABA
para-Aminobensoesyra …

P.aequ.
(receptlat. förkortn.) >Partes aequales

Paklitaxe´l
>INN för en cytostatiskt aktiv substans, baserad på ett ämne från den amerikanska idegranen Taxus brevifo´lia (Taxa´ceae). Effekten upptäcktes i början av 1960-talet; 1971 isolerades p. f.f.g., och 1979 utreddes verkningsmekanismen, som sedan prövades  i fas II-studier under 1980-talet. Marknadsförs sedan nyåret 1993 under varunamnet >Taxol®.

Palliati´v
Lindrande  el. understödjande (medel).

Palu´stris
(i lat. växtnamn) Anger att arten växer i kärr.

PAM
Pralidoxim

Panacé
>Universalläkemedel.

Pankreatin
Enzymhaltigt preparat av bukspottkörtlar från nöt eller svin.

Papa´ver
(lat., grundbetydelse ”något uppblåst”, trol. syftande på frökapselns utseende) Vallmo-släktet.

Papaveri´n
>Opiumalkaloid; f.f.g. isolerad av E. Merck 1848. Omdiskuterat relaxerande effekt på glatt muskulatur.

Parace´lsus
Den av Philipp Theophrast Bombast von Hohenheim (1493-1541) valda pseudonym, genom vilken han ville framställa sig som >Celsi jämlike.

  1. var en schweizisk läkare, kemist och filosof; stadsläkare och universitetslärare i Basel 1527. P. bröt – delvis i drastiska former – med den antika/medeltida medicinen; han ville bl.a. basera läkekonsten på kemin och >signaturläran. Upptäckte sambandet mellan kretinism och struma. Har ofta kallats charlatan, men torde i vissa avseenden ha varit en föregångsman.

Paraffin
(av lat. pa´rum = föga +  affi´nis = angränsande, [genom giftermål] besläktad, d.v.s. ”föga besläktad [med andra kemiska ämnen]”; syftar på de högre paraffinernas relativa reaktionströghet) Samlingsbenämning för alifatiska kolväten, som beroende på molekylstorlek, struktur och föroreningsgrad och därav följande skillnader i konsistens, smältpunkt, flyktighet, kokintervall, brännbarhet och andra egenskaper grupperas under olika särbenämningar, såsom Gasol, >Bensin, >Petroleumeter, Fotogen, Dieselolja, Dilutin®, Varnolen®, Kristallolja, Eldningsolja, Symaskinsolja, >Flytande paraffin, Motorolja, Tjockolja, >Vaselin®, >Fast paraffin, Syltparaffin, >Asfalt m.fl.

Parentera´l
(eg. ”vid sidan av tarmen”) Läkemedelsadministrering genom >injektion, >infusion eller >implantation.

Parentera´lia
(Läkemedel för >parenteralt bruk) >Sterila läkemedelsformer, avsedda för >administrering genom >injektion, >infusion eller >implantation.

Parentera´lia dilue´nda
(Eur) >Läkemedelsform, bestående av substans(blandning), avsedd att efter upplösning eller suspension i definierat lösnings- eller suspensionsmedel utgöra bruksfärdigt >läkemedel.

Pa´rtes aequa´les
(lat.) Lika delar.

PAS
Akronym för para-aminosalicylsyra; läkemedel mot >TBC från >Ferrosan. Uppfunnet av den svensk-danske professorn Jörgen Lehman.

Pa´sta, gen. -tae, plur. -tae
(av lat. pa´sta = deg; urspr. ett slags saltad korngrynsgröt, av grek. páste = beströdd, saltad)
1) Pasta.
2) >Läkemedelsform, bestående av >salva av särskilt fast konsistens; innehåller vanligen förhållandevis stora mängder fasta ämnen.

Pastilj
>Pastiller.

Pastiller
(av lat. pasti´lli, sg. pasti´llus, dim. av pa´sta = deg; farm.-lat.: trochi´sci) >Läkemedel för invärtes bruk, avsedda att smälta i munnen och där utöva lokal verkan, ofta dragerade. Halspastiller, ss. Figaro och Läkerol har tidigare haft användning som hostmediciner.
Jfr Medicinkakor.

Patentmedicin
Urspr. = patentskyddat läkemedel; under slutet av 1800- och början av 1900-talet använd benämning för läkemedel som tillverkats utanför apotek, ofta av hemlighållen sammansättning (i och med 1913 års >apoteksvarustadga infördes i Sverige skyldighet att innehållsdeklarera läkemedel).
Jfr Arcanum, Farmacevtisk specialitet, Godkänt läkemedel.

-pati
Suffix med betydelsen ”lidande” (av…)

Patient
(lat.) Den som lider.

PBM
Pharmacy Benefit Management (hälsoekonomiskt begrepp).

PCP
Fencyklidin (”angel dust”).

Peléusboll
Ihålig gummiboll med ett ventilsystem, som gör den användbar som redskap för att suga upp vätska i en >pipett och därefter kontrollerat tömma pipetten.

Pelletering
Metod att framställa >granulat i form av sfäriska korn.

Pelletier, Pierre Joseph

(1788-1842) Fransk apotekare. Isolerade f.f.g. stryknin
(1818), brucin och veratrin (1819), koffein (1821), narcein (1832), tebain (1832, tills. m. Thibouméry), var en av de första att isolera >kinin och cinkonin (1820, tills. m. >Caventou) etc.

Pemberton, John Styth.
Amerikansk apotekare; komponerade 1886 >Coca-Cola®.
Jfr Bradham, Caleb.

Penicillin
Effekten hade observerats av en rad forskare – John Burdon Sanderson (England, 1870), Joseph Lister (England, 187), William Roberts (England, 1874), John Tyndall (England, 1875), Louis Pasteur och François Joubert (Frankrike, 1877), Ernest Duchesne (Frankrike, 1897), Farmis-rektorn Richard Westling 1911, André Gratia och Sara Dath (Frankrike, 1920) och Clodomiro Picado (Nicaragua, 1927), men det var Alexander Flemings observation 1928-09-03 i en stafylokock-kultur och den efterföljande användningen i stor skala på de allierades fältsjukhus under WW2 som renderade honom Nobelpriset i medicin 1945 (tills. m. Florey och Chain;). beta-Laktam-strukturens betydelse som effektbärare identifierades 1957.

Pepparmint
Anglicism för >pepparmynta.

Pepparmynta
(Me´nthae piperi´tae fo´lium el. herba) Naturlig polyhybrid av vattenmynta (Me´ntha aqua´tica) och spjutmynta (M. spica´ta), den senare i sin tur en hybrid av M. longifo´lia och M. rotundifo´lia, f.f.g. observerad i en odling i Mitcham (England) 1696.

  1. förekommer dessutom i flera varieterer, t.ex. var. officina´lis, med formerna f. vare´scens och f. palle´scens.

Peppar, spansk
(Ca´psici fructus)

Pepsi-Cola®
Urspr. magmedlet  ”Brad´s dryck” (efter upphovsmannen Caleb >Bradham); från 1898 nuv. ben.
Jfr Coca-Cola®.

Pepsin
Proeolytiskt enzym i magsaften.

Perica´rpium, gen. -i, plur. -ia
(lat.; n; av grek. perí = omkring + karpós = frukt) >Skal.

Peritonealdialys
>Dialys via bukhinnan.

Peritonealdialysvätskor
(Solutio´nes ad peritonea´lem dialy´sim Eur) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda för >peritonealdialys. De innehåller elektrolyter i koncentrationer som nära motsvarar elektrolytsammansättningen i plasma. De innehåller dessutom >glukos.

Perkolator
Apparat för beredning av >extrakt, i vilken extraktionsmediet får fukta och droppa genom >drogen.

Perkolera, perkolering
(av lat. per- = genom + cola´re = sila) Metod för beredning av växtextrakt, vid vilken lösningsmedlet kontinuerligt tillsätts och får sila genom en bädd av det finfördelade växtmaterialet. Jfr maceration.

-peron(um)
>INN-suffix för 4´-fluoro-4-piperidinobutyrofenon-derivat

Peroral
(adj.) ”genom munnen”

Per os
(lat.) ”genom munnen”.

Perrekta´l
(adj.) ”via ändtarmen”.

Personligt privilegium
>Apoteksprivilegium.

Pertussin®
Varumärke för >timjansirap.
Peru´balsam
(Ba´lsamum peruvia´num)

Pesticid
Bekämpningsmedel, som dödar insekter, svampar etc.
Jfr Fungicid, Herbicid, Insekticid, Repellent.

Pestilensrot
>Pestskråp

Pestskråp
Petasi´tes hy´bridus (Astera´ceae) Införd som pestläkemedel till Sverige under medeltiden.

Petrolatum
(USP) >Vaselin®.

Petroleum
(av grek. pet´´ra´= sten + lat. o´leum = olja) Bergolja; sammanfattande benämning på naturligt förekommande, flytande, fossila blandningar av kolväten.

Petroleumeter
Lösningsmedel; sammanfattande benämning på blandningar av lättflyktiga, främst alifatiska kolväten.

Pharmaca Comp(o´sita)
En rad av svenska läkemedelshandböcker, utgivna fr.o.m. 1876. Den sista upplagan, 1896, utarbetades på uppdrag v >Apotekarsocietetens direktion av Henrik Enell, Hugo Thedenius och Robert Luhr, och innehöll

”1) Kompositioner å sammansatta, icke officinella läkemedel,
2) Beskrifning öfver lättare utförda >preparatberedningar,
3) Kompositioner å konstgjorda mineral- och läskvatten,
4) Indikatorer och sammansatta reagenser,
5) Kortfattad tabell öfver gifter och motgifter,
6) Jämförande tabell öfver förhållandet mellan den gamla medicinalvigten och gramvigten.”

Pharmacia
Svenskt läkemedelsföretag, grundat 1911 av apotekare Gustav Felix Grönfeldt (apoteket Elgen, Stockholm) ”för att exploatera tvänne af ingenjören C. M. de Kunwald gjorde uppfinningar …”.

Samarbete med Malmsten & Bergvalls farmaceutiska avdelning  (Göteborg) 1919. Egen forskningsavdelning i början av 1930-talet.
>Salazopyrin får försäljningstillstånd 1941.
>Dextranforskningen inledes av Björn Ingelman och Anders Grönvall 1943; 1947 lanserades DextranPh 6% (senare ombenämnd ”Macrodex® 6% lösning för infusion”).
Länge huvudsäte i Uppsala. 1974 fusion med Fortia; 1990 fusion med >KABI; sedan 1995 del i >Pharmacia&Upjohn-koncernen.

Jfr Healon

Pharmacia&Upjohn
Transnationellt läkemedelsföretag, bildat 1995
genom sammanslagning av >Pharmacia och >Upjohn.

Pharmaconomia Svecia
”Handledning i läkemedlens användning  för läkare och medicine studerande, utarbetad av farmakonomikommittén och Sveriges läkarförbund”. Första upplagan, under redaktion av bl.a.  prof. Malte >Ljungdahl, utkom 1938, den fjärde och sista (”NOM4”) 1967.

Pharmacopoea Nordica
>Nordiska farmakopén.

Pharmacopoea Suecica
>Svenska farmakopén; stavning anv. t.o.m. Ed. VI (1845).

Pharmacopoea Svecica
>Svenska farmakopén; stavning anv. fr.o.m. Ed. VII (1869).

Pharmacanto
Sedan 19??, oftast med substantiellt stöd från läkemedelsföretag utgiven internordisk sångbok för farmacistudenter.

(The) Pharmaceutical Journal
Officiellt organ för >The Royal Pharmaceutical Society of Great Britain. Grundad 1841; sedan 1870 veckotidning.

Pharmen
Namn på Farmacevtiska Studentkårens kårhus i Uppsala; det första beläget vid Banérgatan 20 till de kringboendes förtrytelse, det andra (nuvarande) uppfört 1991-92 på Gluntenområdet.

Ph. Nord.
(Pharmacopoea Nordica) >Nordiska farmakopén

Ph. Suec.
(Pharmacopoea Suecica) >Svenska farmakopén

Ph. Svec.
(Pharmacopoea Svecica) >Svenska farmakopén

Pil.
(receptlat. förkortn.) >Pilula

Pilbark
(Sa´licis cortex)

The Pill
(am. koll.) ”Pillret”; kollektiv benämning för kemiska preventivmedel för intagning i tablettform.

Piller
(lat. pi´lula, dim. av pi´la = kula; trol. eg. boll av hår) >Läkemedelsform, bestående av läkemedelssubstans (oftast i fast form), fördelad i en inert massa av sådan beskaffenhet, att den kan formas till sfärer av 0,1 – 0,2 g (i Svec. 25: 0,25 g) vikt (mindre kulor har benämnts >granula, större >bollar). P. förekom redan hos de gamla egyptierna och romarna (Plinius rekommenderar t.ex. p. av björnfett och vilda rosor mot skallighet), då för såväl utvärtes som invärtes bruk.
>Kapslar eller >tabletter med kulform må, enl. >LS, benämnas ”piller”.

Pillerbräda
Utrustning för att dela en likformig sträng av >pillermassa i ett bestämt antal (vanligen 50; även 25 m.fl. storlekar har förekommit) lika delar. Först beskriven av>Baumé 1762.

Pillerextrakt
(Extra´ctum ad pi´lulas >AKS) Halvfabrikat, bestående av 1 del lakritsextrakt och 2 delar glycerolsalva AKS (samt konserveringsmedel), avsett som >constituens vid beredning av >piller.

Pillermaskin
>Pillerbräda.

Pillermassa
Aktiv(a) >läkemedelssubstans(er), likformigt blandade med lämpliga bindemedel och fyllnadsmedel, så att en för beredning av >piller lämplig, plastisk konsistens erhålles.

Pillerräknare
Kamliknande verktyg för räkning av >piller (vanl. 25 i taget).

Pillertrillare
Skämtsam, ofta ngt nedsättande ben. på >apotekare, främst inom det germanska språkområdet.

Pilo´sus
(i lat. växtnamn) Anger att växten eller delar därav är hårig(a).

Pi´lula, plur. -ae, gen. pilula´rum
(lat.) >Piller

Pincus, Gregory Goodwin
(1903-1967) Am. fysiolog; visade 1951 på uppdrag av Katherine >McCormick att progesteron förhindrade befruktning hos kaniner, ett avgörande steg i utvecklingen av >p-piller.

Pinidroppar
Tallbarrolja och kamfer ATL-K (näsdroppar).

pINN
Proposed >INN.

Pinne
Verktyg för >galeniker, av pseud. Theophrastus Bombastus (>Farmis-Reptilen, 1968) definierat som ”en med tvenne ändar försedd förlängning av trä eller annat mot nötning tillräckligt motståndskraftigt material”.

Pinse
>Pinsestævne

Pinsestaevne
(av no. pinse = pingst + stævne= stämma, möte) Årligen arrangerat möte för de fyra nordiska farmacihögskolornas studenter. Det första Pinset hölls vid pingsttid (varav namnet) 1937 i Oslo och har därefter hållits årligen, roterande mellan de fyra skolorna, med avbrott för alla krigsåren utom 1941, då de danska studenterna trotsade de vidriga omständigheterna och lyckades genomföra det årets Pinse.
Ett väl genomgånget Pinse brukar efterlämna såväl oförgömliga minnen som oreparabla minnesluckor.

Pipett
Stickhävert; rör av glas eller plast, oftast graderat, för flyttning eller uppmätning av mindre vätskemängder.

Pipetten®
Studentkör vid Farmis, startad våren 1995.

Pistill
(av lat. pi´nsere = stöta sönder) Mortelstöt; det avlånga, oftast mer eller mindre droppformade handverktyg av trä, porslin, metall eller plast, som används för att bearbeta (krossa, riva ut, knåda; i regel inte stöta) läkemedelssubstansen i en mortel eller salvskål.
Bot.: honorgan hos fanerogamer, ben.efter likheten med en mortelstöt.

Place´bo
(lat: ”jag behagar”) Läkemedelsberedning utan innehåll av aktiv substans; ”sockerpiller”.

Plagemann, Carl Johan Fredrik
(1779-1864) Sv. apotekare och kemifabrikör; 1815-16 biträde vid Berzelii föreläsningar i experimentalkemi, 1819-20 privatföreläsare i kemi för farmacie studiosi, 1826 förordnad som instruktionsapotekare och ständig examinator i >provisors- och apotekarexamen; 1830-33 sekreterare i >Apotekarsocietetens direktion.
Översatt och författat ett antal skrifter inom >farmaci och kemi.

Pli´nius d.ä.
(Gajus P. Secundus) (23el.24-79e.Kr.) Romersk militär och författare; enda bevarade verk är den encyklopediska ”Historia natura´lis” (37 band, ca 1500 sidor), i vilken han sammanfattar sin tids naturvetenskap.

Plv.
(lat. förk.) >Pulvis

Plåster
(lat. empla´strum) >Läkemedelsform, ”… vid handens värme mjuknande beredningar, avsedda för utvärtes bruk. De innehålla en grundmassa av blytvål eller vax, harts, fett m.m., i vilken ofta annat läkemedel är dispergerat. … Vid utbredning av plåster skola, där ej annorlunda föreskrives, på en yta av 100 kvadratcentimeter anbringas omkring 8 g plåster.” (Ph.Suec., Ed.XI, 1946). Idag avses med p. ofta snabbförband för vård av mindre sår; denna användning börjar med C.P. >Beiersdorfs patent 1882 för ”Herstellung von gestrichenen Pflastern”, som utvecklades av O. Tropolowitz till >Leukoplast® (1901) och >Hansaplast® (1922).
Plåsterkniv
Redskap för utbredning av >plåster på lärft el. skinn.

Plåsterskopa
En oförtennt kopparskopa med långt skaft, avsedd för beredning av >plåster genom sammansmältning av insatsvarorna, ursprungligen över öppen eld.
Polarimeter
Fysikaliskt mätinstrument för bestämning av lösningars förmåga att påverka polarisationsriktningen i polariserat ljus; denna egenskap kan ge upplysningar om de lösta ämnena. Obligatorisk utrustningsdetalj på svenska apotek fr.o.m. införandet av Ph. Svec. Ed. XI 1946 tills den lokala läkemedelstillverkningen ebbade ut under 1970-talet.

Poly-
(av grek. poly´s = mången) Prefix, som anger att många (likartade) element förenats.

Polyfarmaci
(av >poly- + >farmaci) Farmaceutisk riktning, som kännetecknas av att  >läkemedlen består av ett (stort) antal uppfattat aktiva ämnen, alt. av samtidig användning av många olika läkemedel.

Polyme´r
(av >poly– + grek. me´ros = del) Kemisk produkt, som erhållits genom sammanlänkning av ett (stort) antal identiska, mindre molekyler (>monomerer).

Polysackarid
(av >poly + sackarid = sockerderivat) Organisk makromolekyl, ofta av naturligt urprung, som bildfats genom regelbunden sammanlänkning av molekyler av en sockerart.
Jfr Cellulosa, Dextran, Dextrin, Stärkelse,

Porter, William Sidney
(Pseud. O. Henry) (1862-1910) Am. författare med bl. a. farmaceutiskt förflutet.

Potatismjöl
>Potatisstärkelse.

Potatisstärkelse
(Sola´ni a´mylum)

Pottaska
Kaliumkarbonat. Ben. (mlt ty, känd i Sverige sedan 1500-t.) efter tidigare framställning i grytor (pottor); har (felaktigt) härletts ur ”Potts aska” (J.H. Pott, 1692-1771, kemist i Berlin).

PP-faktor
>Nikotinamid.

P-piller
Orala preventivmedel.

Praec.
(receptlat. förkortn.) >Praecipitatus.

Praecipita´tus
(lat.) (Ut)fälld.

Praemixtu´rae ad alime´nta medica´ta
>Premixer.

Praep.
>Praeparatus.

Praepara´tus
(lat.) Beredd.

-pramin(um)
>INN-suffix för dibensazepinderivat av imipramintyp (eg. sammandragning av propylamin).

Prate´nse
(i lat. växtnamn) Anger att arten växer på ängsmark.

-pred-
>INN-led för prednison- och prednisolon-derivat.

Pre´mixer (plur.)
(Praemixtu´rae ad alime´nta medica´ta Eur) >Läkemedelsform, bestående av blandningar av en eller flera läkemedelssubstanser i ett lämpligt basmaterial och uteslutande avsedda för beredning av medicinfoder för att underlätta >administrering av läkemedel till djur. Premixer bereds som >pulver eller >granulat.

-pressin(um)
>INN-suffix för vasopressin-derivat

Preventiv
(lat. urspr.) Förebyggande

Prisnedsatta läkemedel
(Jfr Kostnadsfria lm)

Produktionsenhet
Jfr Distriktslaboratorium, Serviceapotek.

-profen(um)
>INN-suffix för antiinflammatoriskt verkande ämnen av ibuprofen-typ (eg. sammandragning av isobutylpropylfenyl-).

Profylaktisk
(av grek. pro– = framför + phy´lax = väktare) Som förebygger (sjukdom).

Prokain
>Lokalanestetikum
”Prokain på vissa ställen
minskar utbytet av kvällen.”
(Toddybladet, Lund, 1957)

Prolonged release
(eng.) Förlängd frisättning av läkemedelssubstans.

Pro na´so
(lat.) För näsan.

Prontosil®
>Bayers varumärke för det första sulfa-preparatet, utvecklat 1932 av >Domagk.

Propagandist
>Läkemedelskonsulent.

Propagin®
E216

Propylenglykol
(< hydrofil gel)

Propylparaben
>Parabener.

-prost-
>INN-led för prostaglandiner.

Proto´npumpshämmare
Läkemedel, vars verkan beror av dess förmåga att hämma bildandet av syra i magsäckens slemhinna.
Jfr Losec.

Provenie´ns
(av lat. proveni´re = framkomma) Ursprung, härkomst.

Provisor
(av lat. provi´dere = ombesörja) (åld.) Legitimerad >apotekare med kompetens att förestå >apotek, men som tjänstgör på annans apotek.

Psp
(Prislista farm. spec.)

Psykedelisk
(skrynklig etymologi!) ”Medvetenhetsvidgande”; populärpsykologisk term som myntades på 1960-talet för att beskriva upplevelserna under rus med diverse >hallucinogener. Uttrycket är terminologiskt tveksamt, då det knappast finns något sätt at påvisa eller mäta ett ”utvidgat” medvetande.

Psykolytikum
Substans som framkallar experimentella psykoser, och som ibland används som stöd vid vissa former av psykoterapi.

Psykotomimetisk
Psykos-imiterande.

Psylliumfrö
>Loppfrö.

PTA
(ty. förkortn) >Pharmazeutisch-Technische® Assisten(in); motsv. ung. >apotekstekniker.

Puder
>Läkemedelsform; >pulverformiga läkemedelsberedningar avsedda för pudring av hud, slemhinnor eller sår.

Pulv.
(lat. förk.) >Pulvis, >pulveratus.

Pulver
(lat.: pu´lvis, pl. -veres) >Läkemedelsform; fasta läkemedelsberedningar i finfördelad form. De kan vara avsedda att >doseras av volym (sic).

Pulvera´tus
(lat.) Pulvriserad.

Pulver till inhalationsvätska
>Läkemedelsform, bestående av fasta beredningar avsedda för framställning av >inhalationsvätskor.

Pulver till mixtur
>Läkemedelsform; fast beredning avsedd för framställning av >mixtur.

Pulver till ögondroppar
>Läkemedelsform; fast beredning avsedd för framställning av >ögondroppar.

Pu´lvis, gen. -veris, plur. -eres
(lat.; m) >Pulver

Pulvis anticephalgicus
(anticephalgicus av lat. anti- = mot + lat. cephalalgi´a = huvudvärk) I >AF42 använd, sammanfattande benämning för ”beredningar, vilka i >handköp i allmänhet efterfrågas som Huvudvärkspulver eller Influensapulver” (i >AF68 ben. Dosipulvers anticephalgici). Blandningar, oftast ca 1 g,  av smärtstillande och/eller febernedsättande ämnen, >dispenserade i en >pulverkapsel eller liten påse och avsedda att före intagandet lösas eller slammas upp i vatten.
De innehöll 2 – 5 av följande komponenter: acetanilid, >acetylsalicylsyra, amidopyrin, >fenacetin, >fenazon, fenylsalicylat, kaliumbromid, kamfer, kininhydroklorid,  kininsalicylat, kininsulfat, koffein, tung magnesiumoxid, natriumbromid,  >salipyrin och >socker, och identifierades vid försäljningen antingen genom ett nummer (upp till 36 enl. >AF42), eller med hänvisning till upphovsmannen.
Benämningen ”pulver” kom att leva kvar, även sedan man börjat komprimera dem till >tabletter (”ta ett pulver”).

Pund
(av förhist. germ. urspr.; via inlån till lat. besl. med lat. pe´ndere = väga och po´ndus = tyngd) Gammal viktenhet, beroende på användningsområde motsv. från ca 350 g till 500 g.
Jfr Medicinalvikt.

Punsch
(av hind. pantsch = fem) Söt, alkoholhaltig dryck; innehöll ursprungligen fem beståndsdelar (varav namnet): >arrak, vatten, socker, te och citron.

Purex®
>Avföringsmedel (nu obsolet) i form av chokladkakor, innehållande >fenolftalein.

Purgati´v
(subst., adj.) >Avföringsmedel

Purge´ra
(eg.: rena) Använda >avföringsmedel.

Purinderivat
Naturligt förekommande >derivat av purin, bl.a. >koffein, >teofyllin och >teobromin.
Jfr Xantinderivat.

Purshia´nabark
(Rha´mni purshia´nae cortex) Barken av Rha´mnus purshia´nus DC (Rhamna´ceae). På grund av sitt innehåll av antrakinonglykosider motorikstimulerande >avföringsmedel.

Pyro´leum, gen. -i, plur. -a (lat.; n; av grek. pýr = eld + lat. o´leum)
>Tjära.

Q

q.d (ibl. QD)
(receptlat. förkortn.) >Qua´que di´e.

q.i.d.
(receptlat. förkortn.) >Qua´ter in die.

q.s.
(receptlat. förkortn.) >Quantum satis el. >Quantum sufficit.

Qua´ntum sa´tis
(lat.) Så mycket som behövs.

Qua´ntum suffi´cit
(lat.) Så mycket som behövs.

Qua´que die
(lat.) Varje dag, dagligen.

Qua´ter in die
(lat.) Fyra gånger dagligen.

Qui´ntin
(av mlat. qui´ntinus = femtedel) >Kvintin.

q.d (ibl. QD)
(receptlat. förkortn.) >Qua´que di´e.

q.i.d.
(receptlat. förkortn.) >Qua´ter in die.

q.s.
(receptlat. förkortn.) >Quantum satis el. >Quantum sufficit.

R

S

T

U

V

W

Watson, William
Eng. apotekare (1715-1787). Karakteriserade platina som grundämne.

Westfelts pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 25 (>AF42).

Westling, Per Richard
(1868-1942) Apotekare, fil.dr., prof. i botanik och farmakognosi. Observerade 1907 en zon av hämmad bakterieväxt runt en koloni av Penicillium notatum, den svamp som efter hans avhandling 1911 (där hämningen inte nämns) fick hans auktornamn.
Jfr Fleming, Alexander.

Westmans pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 26 (>AF42).

White Mineral oil
>Flytande paraffin

White Petrolatum
>Vitt vaselin (Vaseli´num a´lbum)

White Soft paraffin
>Vitt vaselin

Witch Hazel
>Hamamelis

Withdrawal
(eng.) >Utsättande av läkemedel

WHO
>World Health Organization

World Health Organization
Förenta Nationernas organ för hälsovårdsfrågor, med säte i Génève.

W/O
>Vatten-i-olja

Wöhler, Friedrich
(1800-1882) Ty. kemist; prof. i Berlin, Kassel o. Göttingen. Mest namnkunnig för sin syntes 1828 av ”organisk” >karbamid ur som ”oorganiskt” betraktat ammoniumcyanat, vilken har ansetts ge dödsstöten åt >vitalismen. (Det må noteras, att gränsen mellan organisk och oorganisk kemi drogs annorlunda vid syntestillfället än idag).

X

Xantinderivat
Samlingsnamn för koffein, teobromin, teofyllin.

Xebinolsalva
(Ungue´ntum bismu´thi tribromphenola´tis AF68)

Xeroform®
Vismuttribromfenolat

Xyle´n
Dimetylbensen, organiskt >lösningsmedel.

 Xylitol
”Björksocker”; sockeralkohol; anses förbygga uppkomst av karies, och används därför som sötningsmedel i tandkrämer, tuggummin och halstabletter.

Xylocain®
Varumärke för >lidokainhaltiga >lokalanestetika från  >Astra.

Xylocard®
Varumärke för >lidokainhaltiga >antiarrytmika från  >Astra.

 Xylo´l
Föråldrad ben. på >xylen.

Xylo´s
Sockerart, används vid belastningsprov vid utredning av tunntarmsmalabsorption.

Y

Yellow Soft paraffin
>Gult vaselin.

Yerba
(Mate´ fo´lium) Blad av I´lex paraguarie´nsis St. Hil. (Aquifolia´ceae). Stor och utbredd användning som >koffeinhaltigt njutningsmedel i Sydamerika (numera spritt till Europa och Nordamerika).

Yohimbin
>Alkaloid från Pausinysta´lia yohi´mbe Diels. (Rubia´ceae); används p.g.a. hämning av presynaptiska alfa-2-receptorer vid impotens.

Ytaneste´tikum
Medel för ytlig bedövning av hud och slemhinnor.

Z

Zero-order kinetics
”Nollte ordningens kinetik”; matematisk modell för att beskriva omsättning av ett läkemedel, vars hastighet är oberoende av läkemedlets koncentration.

Zibet
>Sibet.

Zidovudin
Virushämmande läkemedel; används vid >AIDS-behandling.

Zink
Metalliskt grundämne; livsviktigt spårämne. En rad zinkföreningar har läkemedelsanvändning.

Zinklim
(Gelati´na zi´nci o´xidi AF68) Elastisk massa av >zinkoxid, >glycerol och >gelatin; används i stödjande förband, t.ex. zinklimstrumpor.

Zinkoxid
Sedan antiken använd som hudskyddande medel i salvor och pastor.

ZOK
>Zero-order kinetics.

 Zorn-Anders droppar
Folketymologisk förvrängning av >Soln-Anders droppar.

Å

Åbrodd
(Abro´tani herba) Artemi´sia abro´tanum L. (Astera´ceae) (den svenska ben. av mlat. abro´tanum) Har bl.a. använts som hostmedicin; brännvinskrydda.

Åderlåtning
(venesektion, flebotomi) Avtappning av blod från en ven; förr mycket använd behandlingsmetod, grundad på >humoralpatologins principer.
Jfr Blodigel.

Åkerfräken
(Equise´ti he´rba) Equise´tum arve´nse L. (Equiseta´ceae) Folkmedicinsk användning som  >diuretikum och kiseltillskott.

Ålandsrot
(I´nulae ra´dix) I´nula hele´nium L. (Astera´ceae) (det sv. namnet en förvrängning av alant) Innehåller >inulin; har använts till hostmediciner.

Återvägning
Vägningsförfarande, vid vilket det gods, som skall vägas upp avlägsnas från vågen, som i förväg tarerats och belastats med avsedd vikt. Vid avslutad vägning har vågen återtagit sitt jämvikts- eller noll-läge.

Ä

Älggräs
(Spirae´ae ulma´riae herba)

Älgört
>Älggräs

Ängelrot
>Angelikarot

Ängsanisrot
(Pimpine´llae ra´dix)

Äppelsyra
En av >Scheele upptäckt, organisk syra

Äpple
Jfr Sorbus

Ärenpris
(Vero´nicae herba)

Ärg
>Aerugo

Ärkeängelrot
>Angelikarot

Ö

Ögondroppar
(lat.: oculogu´ttae; Eur: Gu´ttae ophtha´lmicae) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda att droppas in i konjunktivalsäcken.

Ögonlameller
(Insere´nda ophtha´lmica Eur) >Läkemedelsform; läkemedelsberedningar av fast eller halvfast karaktär med sådan storlek och form att de kan placeras under ögonlocket. de innehåller vanligen läkemedelssubstanser i >doserad mängd avsedda att långsamt frisättas med lokal verkan.

Ögonsalva
(lat.: ocule´ntum; Eur: Ungue´nta ophtha´lmica) >Läkemedelsform; läkemedelsberedningar av halvfast konsistens, avsedda för applikation i konjunktivalsäcken eller på ögonlocksranden. De bereds som >salvor, >krämer eller >geler.

Ögonsalvbas
(Ocule´ntum si´mplex)

Ögontröst
(Euphra´siae herba) Har använts mot ögonåkommor.

Ögonvatten
(lat. colly´rium; Eur: Solutio´nes ophtha´lmicae) >Läkemedelsform; flytande beredningar avsedda för baddning eller sköljning av ögat eller för indränkning av ögonkompress.

Öl
Starköl var under motbokstiden (1921 – 1955-10-01) >apoteksvara.

ÖLI
Övre luftvägsinfektion

Örondroppar
(lat. otogu´ttae) >Läkemedelsform; flytande läkemedelsberedningar avsedda att droppas in i yttre hörselgången.

Öronsalva
>Läkemedelsform; >salva för lokal applikation i örat.

Ört
Ofta missbrukat, botaniskt begrepp: ovanjordisk del av växt med oförvedat skott (oförvedad stam).
Jfr Medicinalväxt

Örtenbergs pulver
>Pulvis anticephalgicus Nr 27 (>AF42).

Östr-
>Estr-