Bronsrelief föreställande Scheele

Kvalificerat uppdrag för priskommittén som utser 2019 års Scheele-pristagare

Nu börjar arbetet med att utse 2019 års Scheele-pristagare. Uppdraget har ålagts en nomineringskommitté som presenterar sitt förslag för Apotekarsocietetens styrelse. Slutgiltigt beslut om pristagare och motivering fattas vid styrelsens möte i december.

Apotekarsocieteten kan i år glädjas åt att 1994 års Scheele-pristagare, Gregory Winter, belönats med 2018 års Nobelpris i kemi.

– Det är en grannlaga uppgift att vaska fram världens främsta forskare med koppling till läkemedelsområdet. Nivån visas inte minst av att det nu är totalt fyra Scheele-pristagare som senare tilldelats Nobelpris, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten.

Scheele-priset, Apotekarsocietetens prestigefyllda utmärkelse till minne av den världsberömde kemisten och apotekaren Carl Wilhelm Scheele, delas ut vartannat år. Syftet är att lyfta aktuell läkemedelsforskning och genom det symposium som anordnas i anslutning till prisceremonin bygga nätverk mellan Sverige och omvärlden inom det aktuella området.

Totalt har 48 pristagare tagit emot utmärkelsen sedan den började delas ut 1961. I januari 2019 tillkännages den 49:e pristagaren som belönas med medalj och en prissumma om 200 000 kronor.

Uppmaningar om att nominera nu aktiva och internationellt erkända läkemedelsforskare har gått ut brett till Apotekarsocietetens nätverk både nationellt och internationellt.

– Läkemedelsforskning är ett komplext område där det är svårt att ha total överblick. Därför uppskattar vi alla som engagerar sig i vårt nomineringsförfarande, säger Lisa Bandholtz.

Nomineringskommittén sätts samman av Apotekarsocieteten och representerar olika expertområden inom läkemedelsutveckling och läkemedelsforskning. Den grupp som nu arbetar med att utse 2019 års pristagare består av följande ledamöter:

Katarina Färnegårdh, Karolinska Institutet, Erik Björk, Uppsala universitet, Anders Karlsson, AstraZeneca, Anna Nordmark, Scandinavian Development Services, Fredrik Linder, Linköpings universitet, Thomas Hedner, Göteborgs universitet och Amelie Eriksson Karlström, Kungliga Tekniska högskolan. Apotekarsocieteten representeras av VD Karin Meyer och Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare.

I anslutning till det symposium som arrangeras för att hylla pristagaren anordnas även Young Scientist Day där unga forskare ges möjlighet att presentera sina vetenskapliga framsteg och diskutera aktuella frågor med pristagaren.

Forskare som fått både Scheele-priset och ett Nobelpris

Gregory Winter, forskningsledare vid MRC laboratory of molecular biology i Cambridge, fick Scheele-priset 1994 och Nobelpriset i kemi 2018.

Barry Sharpless, vid Massachusetts Institute of Technology fick Scheele-priset 1991 och Nobelpriset i kemi tio år senare, 2001, “för hans arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner.”

Luc Montagnier, Institut Pasteur, belönades 1986 med Scheele-priset för upptäckten av humant immunbrist-virus (hiv). 2008 fick han även Nobelpriset i fysiologi eller medicin för samma upptäckt.

James Black, då vid Wellcome Research Labs, fick Scheele-priset 1983 och tilldelades 1988 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av propanolol och syntetiseringen av magsårsmedicinen cimetidin.

Senast, 2017, gick priset till Charles L Sawyers vid Memorial Sloan Ketterering Cancer Center i New York. Här finns en förteckning över 1961–2015 års pristagare.

Bronsrelief föreställande Scheele

Nominera till Scheelepriset 2019 senast 15 september

Vem ska föräras 2019 års Scheelepris? Nu öppnar nomineringen till Apotekarsocietetens prestigefyllda utmärkelse till minne av Carl Wilhelm Scheele.

– Mer än en gång har Scheelepristagare så småningom också fått Nobelpriset, säger Karin Meyer, VD på Apotekarsocieteten som hoppas på många kvalificerade nomineringar.

Vartannat år delar Apotekarsocieteten ut Scheelepriset till en person som stått för enastående vetenskapliga bidrag på läkemedelsområdet. Senast belönades professor Charles L. Sawyers vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York för sina avgörande insatser i utvecklingen av målstyrda cancerläkemedel. När nomineringen till 2019 års upplaga av priset nu öppnar välkomnas alla som anser sig lämpade att inkomma med förslag på nu aktiva, internationellt erkända läkemedelsforskare som förtjänar att bli den 49:e vars namn läggs till den exklusiva skaran av Scheelepristagare.

– Apotekarsocietetens ambition är att vaska fram världens främsta forskare med koppling till läkemedelsområdet, säger Karin Meyer. Det är ett komplext och svåröverblickat område och därför uppskattar vi nomineringar från våra medlemmar och andra kunniga personer.

Nomineringen är öppen till och med 15 september. Apotekarsocietetens priskommitté meddelar sitt beslut kring årsskiftet. Priset, 200 000 kronor och en medalj, kommer att delas ut vid det traditionella Scheelesymposiet i november 2019.

Tre Scheelepristagare har senare tilldelats Nobelpris
Mellan 1961 och 2001 delades Scheelepriset ut årligen och därefter vartannat år. Tre Scheelepristagare har senare även tilldelats Nobelpriset i kemi respektive fysiologi eller medicin:

1991 års Scheelepristagare, professor K. Barry Sharpless vid Massachusetts Institute of Technology, tilldelades tio år senare Nobelpriset i kemi.

Professor Luc Montagnier, Institut Pasteur, belönades 1986 med Scheelepriset för upptäckten av Humant Immunbrist-Virus. 2008 fick han även Nobelpriset i fysiologi eller medicin för samma upptäckt.

År 1983 gick Scheelepriset till Sir James W. Black, då vid Wellcome Research Labs, tilldelades 1988 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.

In english

Symposium om framtidens precisionsmedicin

På söndag inleds the 16th Annual Swedish Proteomics Society Symposium i Stockholm. Årets tema är det heta forskningsområdet proteogenomik.

– Vi samlar den svenska och internationella eliten inom området för att diskutera de medicinska möjligheter som nu håller på att bli verklighet tack vare den stora och växande kunskapen om proteinuttryck i människan, säger Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik vid KTH, som varit med om att utforma symposiets vetenskapliga program.

Symposiet anordnas av Swedish Proteomics Society, en expertgrupp inom Apotekarsocieteten.

Proteiner och deras uttryck är föremål för en stor andel av forskningen inom life science. De allra flesta läkemedel som används idag utövar sin effekt genom att påverka proteiner på ett eller annat sätt, något som framstår som naturligt när man betänker att proteiners uttryck ligger bakom skiftande faktorer som celldelning och tillväxthastighet.

Begreppet proteomik betecknar den storskaliga analys av proteiner som blivit möjlig först på senare år. Proteomikforskningen har redan lett till viktiga insikter som kommer att vara av stor betydelse för utvecklingen av innovativa läkemedel, inte minst när det gäller förståelsen av individuella skillnader – varför sjukdomsförlopp och prognos kan skilja sig åt och hur en behandling som är effektiv för en patient kan vara verkningslös för en annan.

Vid the 16th Annual Swedish Proteomics Society Symposium, som hålls den 12–13 november, kommer en lång rad svenska experter att gästas av internationella kollegor för att ta ytterligare steg i denna förståelse och hur den kan komma till praktisk användning.

– Det var många som hoppades på stora medicinska genombrott när det mänskliga genomet kartlades i början av 2000-talet, men förhoppningarna kom på skam, säger Sophia Hober som är medlem i SPS vetenskapliga nämnd. Det vi gör nu, med proteogenomiken, är att koppla receptboken med gener och DNA till proteinuttrycket i cellerna – det är då vi kan få de svar som genkartan aldrig gav oss.

Ett aktuellt och illustrativt exempel är den patologiatlas som lanserades för ett par månader sedan, ett arbete som Sophia Hober själv varit involverad i. Patologiatlasen, som är en del av the Human Protein Atlas, kartlägger genom fem miljoner patologibaserade bilder alla de humana gener som är involverade i 17 av de vanligaste cancerformerna och visar sambandet mellan proteinnivåer och patientöverlevnad.

– Det är bara ett exempel på den typ av insikter som blir möjlig genom kombinationen av proteomik och genomik å ena sidan och förmågan att processa stora datamängder å den andra, säger Sophia Hober som menar att årets symposium kommer att ge en försmak av det internationella toppmötet, HUPO Annual World Congress, som Sverige och Apotekarsocieteten kommer att stå värd för år 2020.

– Det om något är ett kvitto på det internationella erkännande som svensk proteomik åtnjuter, inte bara tack vare den höga forskningskompetens som finns i Sverige och profilerade initiativ som Science For Life Laboratory och Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry, utan också att vi har en stark uppbackning från högsta politiska nivå.

The 16th Annual Swedish Proteomics Society Symposium hålls på First Hotel Norrtull i Stockholm den 12–13 november. Bland talarna märks:

David Fenyő, NYU School of Medicine, USA

Pernilla Wikström, Umeå universitet

Robert Moritz, Institute for Systems Biology, USA

Mathias Uhlén, KTH, Stockholm

Janne Lethiö, Karolinska Institutet, Stockholm

Alena Gros, Vall d’Hebron Institute of Oncology, Barcelona

Jenny Hansson, Lunds universitet

Elisabet Carlsohn, Göteborgs universitet

För ytterligare information om symposiet, kontakta Sophia Hober, tel. 08–790 87 94

För information om Apotekarsocieteten, kontakta Karin Meyer, tel. 076–855 96 48

Professor Anna Wedell 2017 års Bengt Danielsson föreläsare

 

 

Professor Anna Wedell, Karolinska Institutet, har av Apotekarsocieteten utsetts till 2017 års Bengt Danielsson-föreläsare. Priset ska belysa nya ämnen inom läkemedelsområdet. Anna får priset för sin föreläsning ”Helgenomsekvensering revolutionerar diagnostiken av ärftliga sjukdomar” under Läkemedelskongressen 2017.

Motiveringen är följande:

”För sitt arbete med helgenomsekvensering anpassat för klinisk diagnostik för att hitta medfödda metabola sjukdomar tidigt i förloppet och därmed kunna ge rätt diagnos och behandling”

– Det sker just nu många medicinska genombrott inom området och det är roligt att ämnet lyfts fram, säger Anna Wedell.

I sin föreläsning beskriver Anna Wedell helgenomsekvensering anpassat för klinisk diagnostik, med fokus på medfödda metabola sjukdomar. Resultaten är dramatiska då stora grupper av patienter nu kan få möjlighet till rätt diagnos och behandling tidigt i sjukdomsförloppet, vilket i vissa fall kan rädda liv och förebygga svåra handikapp.

Apotekarsocieteten värd för HUPO 2020

Apotekarsocieteten har i hård internationell konkurrens förärats värdskapet för världskongressen för proteomik, HUPO 2020. Framgången innebär att Apotekarsocieteten på ett unikt sätt lyfter Sverige som arena för morgondagens läkemedelsutveckling.

– Vi är glada och stolta, säger Karin Meyer, VD på Apotekarsocieteten. Sverige är framstående inom proteomik och nu får vi möjlighet att synliggöra detta på högsta internationella nivå.

Proteomik innebär storskalig analys av proteiner och spelar en stor och växande roll för utvecklingen av innovativa läkemedel. Proteomiken är också av central betydelse för biomarkörforskningen och utveckling av biologiska läkemedel, områden där svensk forskning står sig väl i en internationell jämförelse. Att Sverige har en så stark ställning inom proteomiken kan förklaras med banbrytande initiativ som Science For Life Laboratory och Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry.

– Det är glädjande att Apotekarsocieteten nu kan vara med och bidra till att Sverige ytterligare stärker den vetenskapliga profilen och tar täten på det här viktiga området, säger Karin Meyer.

Den vetenskapliga världsorganisationen, Human Proteome Organisation (HUPO), är ett internationellt konsortium som består av nationella proteomikforskningsorganisationer, akademiska institutioner och branschpartners. Organisationens syfte är att främja kunskap och utveckling på proteomikområdet genom att företräda proteomikforskare över hela världen och underlätta vetenskapliga samarbeten mellan medlemmar. HUPO:s största och viktigaste möte är HUPO World Congress som anordnas enligt ett roterande schema i olika delar av världen.

Konferensen 2020 i Stockholm blir den första som arrangeras i Skandinavien.

– Beskedet är ett kvitto på styrkan i vårt upplägg och vårt vetenskapliga program, säger professor György Marko Varga, som representerar Swedish Proteomics Society, den expertgrupp inom Apotekarsocieteten som utarbetat det vetenskapliga programmet för den framgångsrika svenska kandidaturen. Vi erbjuder ett vetenskapligt program av yppersta världsklass där vi för första gången involverar såväl läkemedelsindustrin som hälso- och sjukvården för att ta proteomiken till nästa nivå.

Till pressreleasen på MyNewsDesk

Swedish Pharmaceutical Society to Host World Congress on Proteomics

Apotekarsocieteten: Bra med införandet av Oredlighetsnämnd för forskning men förtydliga kring samarbete med andra aktörer

Betänkandet ”Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning” har varit ute på remiss. Redan som Karin Meyer, Apotekarsocietetens VD framförde när utredningen presenterades ser Apotekarsocieteten positivt på förslaget.

– Som vi sagt tidigare är förslaget om inrättandet av nationell oredlighetsnämnd ett steg i rätt riktning för att få till en högre grad av transparens och rättssäkerhet för alla inblandade. Då utredningens förslag ska gälla forskning vid alla statliga universitet och högskolor har vi i vårt remissvar lyft vikten av att förtydliga ansvarsfördelningen vid forskningssamarbete med andra aktörer, säger Karin Meyer.

– Detta gäller inte minst medicinsk forskning där utveckling av läkemedel och medicinteknik ofta sker i samarbete med privata aktörer. Exempel på detta är universitetsanställda forskare som även har egna företag eller att företag anlitar universitets/landstingsanställda forskare som prövare i kliniska prövningar. I dessa fall behövs ett förtydligande om vilka delar av verksamheten som kan granskas enligt denna nya lagstiftning om oredlighet utan att näringsfriheten hotas.

I betänkandet finns förslag om att en svensk nationell uppförandekod gällande god forskningssed ska upprättas och tas fram av Vetenskapsrådet, Oredlighetsnämnden och det svenska forskarsamhället.

– En gemensam bild av vad som är god forskningssed är ett viktigt ramdokument för att kunna förebygga forskningsfusk. För att denna ska få genomslagskraft i hela forskarsamhället är det viktigt att i detta arbete även andra aktörer deltar inklusive industrin. Vi föreslår att Vetenskapsrådet ska vara samordnare för detta arbete.

Inom området medicinsk forskning och kliniska prövningar är det många förändringar på gång.

– Det är därför mycket viktigt att införandet av denna nya nämndmyndighet sker i samklang med införandet av ny organisation för etikprövning för att uppnå en helhetssyn på forskningsetiska frågeställningar. Inte minst när det gäller medicinsk forskning till vilken forskning inom läkemedel och medicinteknik hör. Detta är viktigt inte bara inom Sverige utan även för Sveriges konkurrenskraft globalt inom life science, menar Karin Meyer.
Apotekarsocietetens remissvar

Läkemedel inte vilken vara som helst – Apotekarsocietetens remissvar på Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

Apotekarsocieteten har idag lämnat in sitt remissvar på apoteksmarknadsutredningen Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden.

– Vi instämmer i stort med utredningens slutsatser och förslag men vi anser att apotekens roll är en de av hälso- och sjukvården och hade därför gärna sett en ytterligare skärpning kring detta i den nya bestämmelsen. Dessa är helt klart ett steg i att förtydliga apotekens roll men ett förskrivet läkemedel är en behandling och vi anser därför att ordet patient bör finnas med i samtliga tre punkter i den nya bestämmelsen, säger Karin Meyer VD Apotekarsocieteten

Apotekarsocieteten tillstyrker förslaget om krav på farmaceutkompetens i hela receptkedjan.

– Detta anser vi är absoluta krav vad gäller kommunikation med kund samt den författningsmässiga, farmakologiska och tekniska kontrollen. Det kan dock finnas vissa delar av receptexpeditionen där andra kompetenser kan medverka. Om man tittar till övrig vård är vissa moment kopplade till legitimationskrav och det är därför självklart att det gäller även apoteken som är en del av vårdkedjan när läkemedel är den valda behandlingen, menar Karin Meyer. Här bör fokus förflyttas från att farmaceuten ”ger information” till att anpassa rådgivningen till aktuell situation i syfte att förstärka förskrivarens intention med insatt behandling. Även egenvårdsrådgivningen är viktig att utveckla och där vi gärna ser en gemensam bransch standard med avseende på kunskapsinnehåll och utbildningar.

Apotekarsocieteten tillstyrker utredningens förslag att de forskningsmedel som Vetenskapsrådet fördelar inom ämnesområdet farmaci ska tilldelas ämnesområdet samhällfarmaci.
Utredaren föreslår att Apotekarsocieteten bör sammankalla företrädare för apoteksbranschen, relevanta professioner, akademin och landstingen för att skapa en samverkansgrupp som ska stärka forskning om apotekens bidrag till patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Apotekarsocieteten stödjer förslaget och är villig att bilda denna samverkansgrupp.

– Det är viktigt att få igång forskning på apoteksområdet för att, som vid övriga behandlingar inom sjukvården, få fram evidensbaserade resultat avseende vilka åtgärder som med hjälp av apoteken bidrar till förbättrad läkemedelsanvändning.

Läkemedelsakademins kurser i kommunikationsträning i Yrkessvenska klara

I dagarna har Apotekarsocietetens dotterbolag Läkemedelsakademin lanserat de första 8 kurstillfällena i kommunikationsträning i Yrkessvenska som vänder sig till farmaceuter med utomeuropeisk grundexamen vilka ännu ej fått svensk legitimation. Kurserna kommer att genomföras på flera orter i landet. Om behov finns kommer de att kunna genomföras vid ytterligare tillfällen.

Detta är en del av de projekt som Läkemedelsakademin har fått främjandemedel för under 2017.

Under året kommer komplettering att göras med fler e-learningkurser på arabiska i farmakoterapi. Sedan tidigare finns även en kurs i Apotekssvenska.

Under Almedalsveckan deltar Apotekarsocietetens VD Karin Meyer den 3 juli kl 13.00 i ett seminarium kring integration.
3 juli 13.00 – Integration av nyanlända Arrangör: UFOLD, Uppsala universitet
Integreringen av nyanlända ungdomar i vårt samhälle står inför stora utmaningar. Vi samlar forskare och experter som presenterar nya initiativ och verkningsfulla insatser för att påskynda och effektivisera integrationsprocessen

För mer information kontakta:
Annika Tengvall, Utbildningsledare Läkemedelsakademin, 08 723 50 47
Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten, 0768 55 96 48

Apotekarsocieteten medverkar i Almedalen!

Under årets Almedalsvecka deltar Apotekarsocietetens VD Karin Meyer i fyra olika seminarier.

Ett om integration i samhället där Apotekarsocietetens dotterbolag Läkemedelsakademin under en följd av år med hjälp av främjandemedel översatt utbildningar i farmakoterapi till arabiska. Med hjälp av medlen som Arbetsförmedlingen har beviljat kan processen för nyanlända apotekares etablering på arbetsmarknaden påskyndas.

Ett annat seminarium handlar om hur Sverige kan stärka sin roll inom life science området.

Övriga två seminarier har fokus på läkemedel, utveckling och optimal användning,

3 juli 13.00 – Integration av nyanlända Arrangör: UFOLD, Uppsala universitet
Integreringen av nyanlända ungdomar i vårt samhälle står inför stora utmaningar. Vi samlar forskare och experter som presenterar nya initiativ och verkningsfulla insatser för att påskynda och effektivisera integrationsprocessen

4 juli 12.00 – Starkare innovationsklimat för life science – hur gör vi? Arrangör: GU Ventures, Smile, Veckans Affärer
Innovationsläget inom life science har varit omdiskuterat under de senaste åren, men vad händer egentligen och vad mer kan göras?

4 juli 13.00 – Hepatit C – Hur ska vi nå WHO-målet om eliminering av sjukdomen till år 2030? Arrangör: UFOLD, Uppsala universitet
Sverige bör ta aktiv del i att uppfylla WHOs mål att eliminera hepatit C till år 2030. Här samtalar experter, forskare och politiker om centrala åtgärdsbehov för utökad behandling av hepatit C.

5 juli 12.00 – Behövs en ny läkemedelsvision? Arrangör: Svenska Läkaresällskapet
Behandling med läkemedel är en av de vanligaste åtgärderna inom vården. Vad innebär en effektiv och säker läkemedelsanvändning? På vilka sätt kan läkare i samverkan med andra bidraga till detta?

Följ oss på sociala medier under Almedalsveckan

Twitter @Apotekarsociete

Facebook och Linkedin

Apotekarsocietetens Scheele-pristagare hyllas av världsauktoriteter i Stockholm

När mottagaren av Apotekarsocietetens Scheele-pris, Charles L. Sawyers, hyllas med ett eget symposium i Stockholm i höst, är världsstjärnor på plats som föreläsare. Priset överlämnas av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

– Charles L. Sawyers har två gånger tagit grundforskning vidare till utveckling av epokgörande cancerläkemedel. Att så många världsnamn tackat ja till att medverka borgar för ett symposium av högsta vetenskapliga kvalitet, säger Karin Meyer, VD på Apotekarsocieteten.

Scheele-priset delas ut vartannat år av Apotekarsocieteten. Syftet är att lyfta aktuell läkemedelsforskning och genom det symposium som anordnas i anslutning till prisceremonin bygga nätverk mellan Sverige och omvärlden inom det aktuella området.

I höst föreläser bland andra Douglas Hanahan, en pionjär inom molekylär onkologi som bland mycket annat skrivit artikeln The Hallmarks of cancer, en milstolpe inom forskningen om tumörceller som citerats i över 25 000 referentgranskade artiklar. Professor Hanahan är verksam vid Swiss Institute for Experimental Cancer Research i Lausanne, och är inte minst känd för sitt mångåriga samarbete med framlidne legendaren Judah Folkman som ledde till banbrytande insikter om angiogenes.

Pristagaren Charles L. Sawyers är professor vid prestigetyngda Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Hans bedrifter omfattar två vitt skilda områden – kronisk myeloisk leukemi och prostatacancer. Båda gångerna har han använt sig av samma grundtanke, vad som händer när resistensmekanismer uppkommer – och hur man kan få bukt med problematiken. Programmet för Scheele-symposiet 2017, som arrangeras på Svenska Läkaresällskapet den 16 november, bjuder på föreläsare specialiserade på dessa cancerformer, resistensproblematik och målstyrd behandling.

Symposiets tema ligger väl i linje med Apotekarsocietetens fokus under hösten. Organisationen fokuserar då på resistensutveckling, en fråga som gäller betydligt fler områden än antibiotika.

– Det är en bred och oerhört viktig fråga som rimmar väl med vår vision att göra Sverige kunnigare om läkemedel, säger Karin Meyer.

I anslutning till symposiet anordnas även Young Scientist Day den 15 november där unga forskare ges möjlighet att presentera sina vetenskapliga framsteg och diskutera aktuella frågor med professor Sawyers.

Scheele-priset består av en medalj och en prissumma om 200 000 kronor.

Bland talarna på 2017 års Scheele-symposium märks, utöver ovan nämnde Douglas Hanahan:

Mireille Cantarini, mångårig Senior Medical Director på AstraZeneca i Storbritannien, numera på Sandigrey Clinical Ltd
Lars Bullinger, University of Ulm, Tyskland

Henrik Grönberg, Karolinska Institutet (se även artikel i Pharma Industry där Henrik Grönberg kommenterar Sawyers banbrytande insatser inom läkemedelsutveckling på cancerområdet: Unik läkemedelsbragd ger Apotekarsocietetens Scheele-pris)

Bertrand Tombal, Cliniques Universitaires Saint-Luc/Universite Catholique de Louvain, Bryssel, Belgien

Karim Fizazi, Institut Gustave Roussy, Villejuif, Frankrike

Scheelepriset går till Charles l Sawyers

Hela programmet till Scheelesymposiet hittar du här

För mer information kontakta Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten, telefon 0768 55 96 48, karin.meyer@apotekarsocieteten.se