Ta vara på de förutsättningar som finns för en svensk life science-strategi

Sverige har en lång tradition av forskning inom läkemedel/life science. Att ha varit i framkant inom detta område har mycket format det land vi är idag, inte minst den vård vi har idag. För att fortsätta ha den och fortsätta utvecklas som välfärdsland är en fortsatt stark position inom området viktig. Därför har vi lyft fram följande till Susanne Siv Åsborgs utredning.

Nationellt perspektiv i stället
för regionalt

Sverige
måste vara en enhet och inte konkurrera mellan regioner. Detta är en av de
viktigaste förutsättningarna för en nationell life science-strategi tillsammans
med att den inbegriper flera departement, Närings-, Utbildnings-, Social- och
Finansdepartementen.

Vården måste få forskning som ett
uppdrag

  • Sjukvården måste få klinisk forskning som ett tydligt uppdrag och den ska därmed vara en naturlig del i vårdproduktionen och finnas som ett eget mätetal
  • Centrera den specialiserade vården till en eller ett fåtal platser i landet. Här kan det arbete som gjorts inom cancerområdet vara en förebild med sex regionala centra med lite olika specialisering. Med några få specialiserade enheter ges även möjligheter för att arbeta med sk särläkemedel för specialiserade diagnoser som kan kombineras med sk stegvist godkännande och introduktion av nya läkemedel.
  • Kliniska forskning bör ses som en merit inom vården på individnivå och vara ett krav för överläkartjänster.
  • Mycket bra finns i Ingrid Petersson utredning ?Starka tillsammans? som bör implementeras.

Kompetens

  • Möjligheterna till rörlighet för forskare mellan akademi och näringsliv måste förbättras, samt mellan länder. Det gäller både ur ett meritmässigt och skatte-och pensions perspektiv.
  • Inom de stora läkemedelsföretagen finns kompetens för hela utvecklingskedjan, vilket ger en bred och djup erfarenhet och kunskap för att förstå hela utvecklingskedjan. Idag är andelen småbolag större och där en större del av utvecklingen köps in från konsultbolag vilket kräver ett annat arbetssätt och delvis andra kompetenser. Det gäller både framtida konsultbolag men kanske kan branschen komma överens om strukturer för vidareutbildningar i samarbete mellan akademi och industri, mentorprogram och traineetjänster för att försäkra oss om att det i Sverige även i framtiden finns personer som har kompetens att förstå hela utvecklingskedjan.
  • Kompetensförsörjning på grundutbildningsnivå. Titta över hur grundutbildning och grundforskning finansieras. Idag är finansieringen för grundutbildning underdimensionerad vilket riskerar att går ut över kvaliteteten, ersättningssystemet för examinerade studenter bör ses över. Mer pengar till basforskning som tilldelas under längre tidsperioder för att ge den stabilitet och långsiktighet som är viktiga parametrar för akademisk forskning.

Register

Våra
register kan nyttjas bättre för utveckling och utvärdering av läkemedel och
andra behandlingar både i utveckling av nya produkter men även som uppföljning
och utvärdering av behandlingar. Denna uppföljning är också ett steg i
utveckling av nya behandlingar både med läkemedel och medicintekniska produkter.
Bengt Westerberg lämnar snart sin utredning om registerbaserad forskning vars
erfarenheter bör tas med i en framtida nationell strategi för life science.

Tillverkning

Tillverkning
ska finnas med som ett område en framtida strategi. Sverige är redan idag
starka inom detta område och bör värna detta. I takt med att miljöfrågan inom
läkemedelsområdet blir viktigare kan Sverige lyfta fram vår teknik inom
miljöområdet som en konkurrensfaktor.

Övrigt

Ett problem
är att det i Sverige idag finns många små bolag som arbetar tidigt i
utvecklingskedjan. Stöd behövs när man blir lite större för att kunna bli ett
mellanstort företag. Stimulera att vi kommer vidare till produkter och att de
inte säljs på idéstadiet. Skattelättnader.

Se Sverige
som en helhet, den regionala konkurrensen måste vika.