Läkemedelskemiska priset 1993
Lennart Florvalls skicklighet som preparativ organisk kemist, hans intuition och hans förmåga att göra de svåra problemställningarna enkla har resulterat i kliniskt och farmakologiskt värdefulla substanser.

Läkemedelskemiska priset 1994
Hubert Agback har med kraft hävdat den preparativa organsika kemins betydelse inom läkemedelsforskningen. Han har i sin verksamhet uppvisat stor mångsidighet och kreativitet, vilket resulterat i farmakologiskt intressanta substanser och läkemedel.

Läkemedelskemiska priset 1998
Rune Sandberg har genom sin syntetiska skicklighet, sin insikt om struktur aktivitetssamband och genom sin uthållighet skapat flera lokalanestetiska substanser med både klinisk betydelse och användning som farmakologiska verktyg för mekanistiska studier.

Läkemedelskemiska priset 1999
Arne Brändström har tilldelats priset för hans stora bidrag inom den organisk-fysikaliska kemin och för dess tillämpningar inom läkemedelskemi. Han har därvidlag bidragit till den framgångsrika forskningen som resulterat i utvecklingen av Losec (omeprazole), världens idag mest sålda läkemedel.

 Läkemedelskemiska priset 2000
Leif-Åke Svenssons läkemedelskemiska forskning, framför allt med utvecklingen av betaagonister och prodrugs har varit banbrytande. Hans insatser inom dessa områden har bl a lett fram till produkter som Bricanyl och Bambec, vilka ges via andningsvägarna resp oralt vid astma.

Leif-Åke Svensson har under många år varit ledande kemist, projektledare och vetenskaplig rådgivare inom Astra/AstaZeneca. Hans forskning speciellt om prodrugs och softdrugs som nya principer för förbättrade läkemedel har rönt ett brett erkännande, men har också resulterat i ett 80-tal vetenskapliga publikationer.

Läkemedelskemiska priset 2001
Nils-Gunnar Johansson har fått priset för de insatser han gjort inom organisk syntetisk kemi, läkemedelskemi, struktur-aktivitets arbeten samt för hans viktiga bidrag till utvecklingen av läkemedel och läkemedelskandidater. Hans arbeten har speciellt fokuserat på purin- och pyrimidin kemi, pro-drugs av nukleosider och att utveckla bioaktiva nukleosid-analoger och har resulterat i ett 75-tal publikationer och ett stort antal patent.  Kemin har varit verktyg för nya idéer för behandling av sjukdomar orsakade av virus, och speciellt har Johansson utvecklat hämmare av enzym som är väsentliga för virus förmåga att föröka sig.

 Läkemedelskemiska priset 2002
Åke Jönsson har varit den drivande bakom utvecklingen av inkontinensmedlet Tolterodin/Detrusitol. Han har med stor förståelse för komplexiteten av läkemedelsdesign bearbetat struktur-aktivitets samband för en systematisk optimering av substansklassers farmakologiska och farmakokinetiska egenskaper såväl som designat metoder för produktion av dessa. Med knappa resurser men med desto större beslutsamhet har Åke Jönsson starkt bidragit till en säkrare och effektivare behandling av trängnings inkontinens men också varit en länk i en tradition av betydande svensk läkemedelsforskning som satt fotavtryck i en global medicinsk historia.

 Läkemedelskemiska priset 2004
Bahram Resul och Johan Stjernschantz har varit centrala för upptäckten och utvecklingen av läkemedlet Xalatan (latanoprost). De har med små resurser men med stor beslutsamhet tagit fram det första i en ny klass av läkemedel mot glaukom och okulär hypertension. Fundamentalt för projektets framgång har varit design och syntes av selektiva agonister för prostaglandin F-receptorer. Detta har kunnat åstadkommas tack vare ett gediget struktur-aktivitetsarbete på prostaglandinanaloger i farmakologiskt relevanta modeller.

Lm-kemiska priset 2006
Per Lindberg var en av de drivande personerna vid utredningarna av mekanismerna bakom omeprazols biologiska och kemiska reaktioner. Upptäckten och utvecklingen av omeprazaol ledde fram till det syrasekretionshämmande läkemedlet Losec. Per Lindberg var också en av de drivande krafterna bakom försöken att utveckla metoder för separation och syntes av omeprazols enantiomerer med syftet att utreda om dessa hade olika farmakokinetiska och farmakodynamiska profiler. Trots insikten att omeprazol utövar dess syrasekretionshämmande effekt via akirala intermediärer hade Per Lindberg visionen att någon av enantiomererna skulle ha bättre kemiska eller biologiska egenskaper än omeprazol. Framställning och karaktärisering av omeprazols enantiomerer möjliggjorde utvecklingen av det syrasekretionshämmande läkemedlet Nexium (esomeprazol).

Lm-kemiska priset 2008
tilldelas Bengt Danielsson (postumt), Uno Svensson och Alf Claesson för boken Läkemedelskemi, som har utgivits i tre upplagor och tryckts i mer än 8 000 exemplar. Boken Läkemedelskemi innehåller en systematisk genomgång av olika läkemedelsklasser. Med sitt tydliga upplägg visar den på ett unikt sätt på samspelet mellan kemisk struktur och farmakologisk effekt hos dessa klasser.

 Lm-kemiska priset 2010
Jan Trofast har i sitt arbete visat ett visionärt tänkande när det gäller att öppna upp för nya läkemedelskemiska möjligheter. Han har genom att kombinera de olika aktiva komponenterna budesonid (steroid) och formoterol (beta-receptoragonist) lyckats uppnå nya oväntade effekter, som förbättrat behandlingen av bland annat astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det resulterande läkemedlet Symbicort är idag till nytta i behandlingen av mycket stora patientgrupper och säljs nu i mer än 70 länder. Jan Trofast har vid detta utvecklingsarbete visat målmedvetenhet och envishet, egenskaper som varit nödvändiga för att övertyga de tidiga skeptikerna till kombinationens fördelar.

Läkemedelskemiska priset 2012
Ulf Larsson erhåller Läkemedelskemiska priset för sin helt avgörande insats att uveckla den fullskaliga tillverkningsprocessen av ticagrelor (Brilinta), en av de mest komplexa läkemedelssubstanser som hitills lanserats. Ticagrelor har sex kirala centra och således 64 möjliga stereoisomera former. Denna komplexicitet, de uppskattade stora produktionsvolymerna samt krav på låga tillverkningskostnader innebar flera syntesutmaningar. Resultatet har visat sig ge en tillverkningsprocess som trots sina mer än 30 syntessteg ändå är mycket kostnadseffektiv och robust. Sammantaget så är detta arbete ett storslaget exempel på både kreativit nytänkande och insiktsfull syntesdesign.

Ulf Larsson tar emot priset från Anders Karlén, ordförande i Sektion för läkemedelskemi.

Läkemedelskemiska priset 2015
Professor Bertil Samuelsson har på ett mycket framgångsrikt sätt lyckats kombinera en karriär som läkemedelskemist inom både akademi och läkemedelsindustri. Som professor vid Stockholms universitet har han handlett en lång rad doktorander inom forskningsområden centrala för modern läkemedelsutveckling. Fokus för Samuelssons universitetsforskning har varit utveckling av nya innovativa nukleosidanaloger och peptidomimetika ofta med kolhydrater som utgångspunkt för synteserna. Forskningen har varit inriktad på att identifiera kemiska startpunkter för utveckling av läkemedel mot bland annat HIV, malaria, hepatit C, Alzheimers sjukdom och trombos.
Samuelsson har en lång karriär bakom sig inom Astra och AstraZeneca och har som avdelningschef för läkemedelskemi haft ansvar för att introducera och implementera en lång rad nya tekniker såsom kombinatorisk kemi, beräkningskemi och keminformatik. Efter att ha flyttat till Medivir i slutet på 1990-talet var Samuelsson i sin roll som forskningschef en av de drivande krafterna bakom etableringen av en unik teknologiplattform för utveckling av nya läkemedel baserade på proteasinhibitorer. Detta arbete resulterade nyligen i lanseringen av proteashämmaren simeprevir för behandling av hepatit C virus infektion.

Läkemedelskemiska priset 2017
Professor Arvid Carlsson har under många år varit ledande inom svensk läkemedelskemisk forskning där han mycket framgångsrikt omsatt sina epokgörande upptäckter rörande signalöverföring i hjärnan till utveckling av nya unika läkemedel och läkemedelskandidater. Bland dessa kan nämnas det första selektiva serotoninåterupptagshämmar preparatet Zelmid (Zimelidin), som registrerades i Sverige 1982.

Läkemedelskemiska priset 2019
Professor Kristina Luthman tilldelas  Apotekarsocietetens  Läkemedelskemiska pris för hennes mycket framgångsrika insatser för att utveckla utbildning och forskning inom området läkemedelskemi både nationellt och internationellt. Kristina Luthman var den första professorn att utses i läkemedelskemi vid Tromsö universitet samt vid Göteborgs universitet. Hon var essentiell för att bygga upp undervisningen i läkemedelskemi samt för att skapa förutsättningar för en framgångsrik forskningsmiljö vid dessa universitet. Professor Luthmans forskargrupper har bedrivit en mycket framgångsrik forskning kring peptider och peptidliknande substanser, två substansklasser som idag har fått ökad betydelse  inom läkemedelskemin och läkemedelsindustrin. Vidare tilldelas Kristina priset för att uppmärksamma hennes arbete kring så kallade prodrugs inom cancerområdet. Denna forskning har bland annat rönt framgångar genom etablerandet av läkemedelsföretaget Oncopeptides.