Apoteket Ugglan i Stockholm
Apoteket Ugglan är ett av Stockholms äldsta apotek, men inte det allra äldsta. I ett avseende är emellertid apoteket unikt, inte bara i Stockholm, utan i hela landet: det har legat på samma adress och i samma fastighet sedan 1798, d.v.s. i mer än 200 år.
Apotekets historia började dock redan 1760. Då utfärdade kung Adolf Fredrik privilegium till apotekare Lars Sandberg för ett apotek, som under namnet Elgen skulle etableras vid Hötorget nr 1. Innan Sandberg hunnit få apoteket färdigställt tvingades han på grund av sjukdom att sälja sitt privilegium till Pehr Cristopher Schulzen. Denne färdigställde apoteket och öppnade det för allmänheten den 4 juni 1761. Men det var svårt att sätta upp en stor älg som apoteksskylt, vilket föranledde apotekare Schulzen att hemställa hos Collegium medicum om tillåtelse att ändra apotekets namn.
Hemställan bifölls och apotekets namn ändrades till Armerade Ugglan (armerad = beväpnad). Under årtiondenas lopp har namnet sedan förkortats och är nu enbart Ugglan. Hösten 1798 flyttade den dåvarande innehavaren, apotekare Olof Johan Cöster, apoteket till Drottninggatan 59, och den adressen har apoteket alltså haft i mer än två sekel.
Fastigheten på Drottninggatan kom 1880 att tillhöra Nationalmuseum genom en donation av Julia Sophia Giesecke. Genom åren har inkomsterna från fastigheten bidragit till inköp av många svenska och utländska konstnärers verk. Man kan nog med fog hävda att apoteket Ugglan som en trogen hyresgäst har bidragit till uppbyggandet av Nationalmusei samlingar.
Under åren lopp har apoteket byggts om flera gånger, men alltid med varsam hand och med beaktande av de kulturhistoriska värden som finns i apoteket. Den senaste större ombyggnaden ägde rum 1993, då apoteket väsentligen fick sitt nuvarande utseende.
En udda episod i apotekets historia inträffade dagen för invigningen av Molins staty av Karl XII i Kungsträdgården 1868: den kände författaren August Blanche drabbades av opasslighet på väg till invigningen, gick in på apoteket Ugglan för att söka hjälp – och dog där.
Innehavare fram till bildandet av Apoteksbolaget 1971
Tabellen är hämtad ur ”Sveriges apotekarhistoria från konung Gustaf I:s till närvarande tid”, bd VII, sid.137 (utg. av Lars Lundquist, Apotekarsocieteten, Stockholm, 1971).
Innehavare |
Tid |
Lars Sandberg |
1760 – 1761 |
Pehr Cristopher Schulzen |
1761 – 1786 |
Emanuel Leander |
1786 – 1797 |
Olof Johan Cöster |
1798 – 1837 |
Fredrik Theodor Martelleur |
1837 – 1841 |
Fredrik Mauritz Ekdahl |
1842 – 1855 |
Carl Wilhelm Anderberg |
1855 – 1866 |
Gustaf Wilhelm Tisell |
1867 – 1879 |
Alfred Theodor Waernbaum |
1874 – 1894 |
Richard Reinhold August Lehman |
1894 – 1922 |
Stellan Julius Gullström |
1923 – 1930 |
Martin Gerner |
1930 – 1940 |
Arvid Welander |
1940 – 1955 |
Teodor Canbäck |
1955 – 1970 |
|
Källor
Källor:
Hedman, A.J.: Apoteket Ugglan i Stockholm, Stockholm, 1894.
Levertin, A. &al.: Sveriges Apotekarhistoria, sid. I:161 ff., Stockholm, 1910.
Djerf, Olle: Renoverade Ugglan behåller sin karaktär. Apostrofen, vol. 8, nr 1, sid. 6, Stockholm, 1978.
N.N.: Apotek i Sverige: en kulturhistorisk inventering. Rapport 1980:1, sid. 58 – 59. Riksantikvarieämbetet, Informationssektionen, Stockholm, 1980.
Fryklöf, Lars-Einar: ACO och distriktslaboratorierna, i: Lönngren, Rune & al.: Svensk farmaci under 1900-talet, II:169, Stockholm, 1999.
Nils-Otto Ahnfelt, Ordförande
historiker@apotekarsocieteten.se
Kalendarium
Apotekarsocietetens aktuella aktiviteter
Datum | Datum | Aktivitet | Dagar | Plats / Ort | Sektion / Krets |
11 okt 2023 | okt 11 | CAR-T behandling av cancerpatienter- hur fungerar testning, biobanking och behandling i praktiken? | Digitalt | ||
16 okt 2023 | okt 16 | OBS! Via zoom TEMADAG – Utmaningar och erfarenheter med CTIS Kliniska studier | Digital 13.00-18.30 | Kliniska studier | |
16 okt 2023 | okt 16 | TEMADAG – Utmaningar och erfarenheter med CTIS Kliniska studier | Stockholm 13.00-18.30 | Kliniska studier |