Farmacihistoriska museet – Tablettrummet

Manuell tablettpress

Manuell tablettpress, F:a Scheck, 1890-tal.

Tabletter består i regel av avdelade doser av pulverblandningar som pressats samman. Denna läkemedelsform patenterades 1843 av engelsmannen William Brockedon och började få större spridning när Burroughs och Wellcome började industriell produktion av sina ”tabloids” i London 1884.

Den nya sortens ”medikamentkakor” efterfrågades alltmer, och apoteken ställdes inför uppgiften att tillverka dem ex tempore. I svenska farmakopén omnämndes tabletter för första gången 1901 (som en variant av medikamentkakor), och det skulle dröja ända till 1925 tills de fick en egen rubrik.

Om tabletter och tablettillverkning

Styckslagning av tabletter

Utrustning för styckslagning av tabletter. F:a Fritz Kilian, Berlin, ca 1905, Farmacihistoriska museet, Stockholm. Foto: Bo Ohlson

Tabletter är numera den i särklass vanligaste beredningsformen för läkemedel som intas genom munnen. Historiskt sett är tabletter en relativt ung läkemedelsform.
Enkla tablettmaskiner, handdrivna med en stans, har funnits sedan slutet av 1800-talet (det första patentet togs redan 1843 av William Brockedon).

Tabletterna vann terräng redan innan läkemedelstillverkningen blev industriell i stor skala i början av 1900-talet efter Burrough´s och Wellcome´s initiativ i London 1884: i 1891 års svenska ”Taxa å i recepturen förekommande icke officinella läkemedel” angavs priser för 45 preparat under rubriken ”Medicamenta compressa, i tablettform” (denna läkemedelsform förekom inte alls i farmakopén förrän 1901, och fick en egen rubrik där först 1925). Under de följande åren blev tablettformen successivt dominerande. Dessförinnan och i minskande omfattning fram till mitten av 1900-talet användes andra former lämpade för lokal apotekstillverkning på enskilda apotek, t ex dospulver, piller och gjutna pastiller (trochisker). Andra industriellt tillverkade beredningsformer som nu förekommer är hårda och mjuka gelatinkapslar samt pelletberedningar.

Handvevad excentertablettmaskin

Handvevad excentertablettmaskin. Dansk, fabrikat Diaf, typ TMA Special. Farmacihistoriska museet, Stockholm. Foto: Bo Ohlson

De hårda gelatinkapslarna kan också tillverkas i hantverksmässig skala och har numera ersatt pillerberedningar när udda preparat behöver tillverkas.
Kapslar är i regel dyrare att tillverka än tabletter. De är särskilt populära i USA. Tabletter har blivit populära därför att de är billiga att tillverka i stor skala, lätta att transportera, hållbara, lätta att inta, ger exakt dosering, kan delas vid behov, kan ges en yta så obehaglig smak täcks och upplösningen kan modifieras

Knappast någon läkemedelssubstans låter sig komprimeras till en användbar tablett utan förbehandling. Det behövs hjälpsubstanser såsom

      • fyllnadsmedel för att få en lagom stor tablett, t ex mjölksocker,
      • bindemedel för att få ingredienserna att hålla ihop, t ex gelatinlösning,
      • glidmedel för att pulverblandningen skall flyta lätt, t ex talk,
      • sprängmedel för att få tabletten att sönderfalla i magsäcken eller tarmen, t ex stärkelse, mikrokristallin cellulosa,
      • smakämnen, t ex socker, syntetiska aromämnen.

Tablettrummet


Rummets läge i museet
Nästa rum
Tillbaka