Farmacihistoriska museet – Scheele-rummet

Här hedrar museet Sveriges mest lysande apotekare någonsin, tillika en av alla tiders största kemister: Carl Wilhelm Scheele, född i (det då svenska) Stralsund 1742, död som apotekare i Köping 1786.

Bronsrelief föreställande Scheele

Johan Gabriel Wikmans bronsrelief föreställande Scheele, skapad 1788 – alltså några år efter dennes död 1786.

Scheele publicerade ett antal vetenskapliga uppsatser i lärda samfunds skrifter samt den fristående Chemische Abhandlung von der Luft und dem Feuer¹ (”Kemisk avhandling om luften och elden”, aldrig översatt till svenska) från 1777, där han beskrev sin upptäckt av syret.

Förutom syret upptäckte han sex andra grundämnen: fluor, klor, mangan, barium, wolfram och molybden, och han renframställde och beskrev för första gången oxal-, vin-, äpple-, slem-, citron-, mjölk-, gallus-, urin- och cyanvätesyra, dessutom glycerol (som han upptäckte 1783 när han tillverkade blyplåster på sitt apotek), ostämnet kasein m.m.

Det existerar inget känt porträtt av Scheele från hans livstid. Numera kan vi följaktligen inte veta hur han såg ut. Wikman, som bl.a. verkade som myntgravör i Avesta på 1770-talet, lär emellertid ha utformat förlagan till denna plakett tillsammans med kolleger till Scheele i Vetenskapsakademien, och den anses därför av Gentz vara ”den enda hittills kända fullt pålitliga bilden av Scheele”.

Scheeles anteckningar

Ett exempel på Scheeles svårlästa anteckningar, där han bl.a. använder alkemistsymboler.

(Citatet är hämtat ur en omfattande, illustrerad översikt över de då kända ”Scheele-porträtten” av apotekaren Lauritz Gentz i Svensk Farmacevtisk Tidskrift, årg. 62 (1958), nr 17, sid. 373 – 394 och nr 18, sid. 405 – 421. En notis i ett akademiprotokoll från 1791, funnen av idéhistorikern Sten Lindroth 1967, låter dock ifrågasätta Gentz´ uppfattning ).

I faksimil visas bl.a. exempel på de ytterst svårtolkade anteckningar, som han förde vid sina ungefär 20.000 experiment. Här visas också hur enkla redskap han använde.


1) Extern länk till Projekt Runebergs webbfaksimil av avhandlingen.

Korta notiser om Carl Wilhelm Scheeles liv

Materialet nedan bygger i stort sett helt på farm. dr h.c. Stig Ekströms artikel ”Carl Wilhelm Scheele – liv och forskargärning” i ”Ärat vare ditt namn – Köpingsboken 2006” (red.: Henry Segerström; Köping, 2006. ISBN 978-9197438063).

1742 Carl Wilhelm Scheele (CWS) föds den 9 december som det sjunde av sedermera 11 barn till bryggeriägaren och spannmålshandlaren Joachim Christian S. o.h.h. Margaretha Eleonora, f. Warnecross.
1757 CWS kommer som apotekselev till apoteket Enhörningen i Göteborg under apotekaren Martin Andreas Bauch, där också hans äldre bror Johann Martin (d. 1754) tidigare konditionerat. Han börjar utföra kemiska experiment, dock utan tydligt system och utan att föra anteckningar.
1765 Bauch säljer apoteket, varvid CWS, som erhållit testimonium som farmacie studiosus, flyttar till apoteket Fläkta Örn i Malmö, under apotekaren Peter Magnus Kjellström (också tidigare elev till Bauch).

CWS får kontakt med sin jämnårige Anders Jahan Retzius, examinerad apotekare och docent i kemi och naturalhistoria i Lund. Retzius manar CWS till systematik och dokumentation vid de kemiska försöken (med tiden ca 20.000).

Under Malmö-vistelsen reser CWS för första och enda gången tillbaka för ett besök i fäderneshemmet i Stralsund.

1767/8 CWS sänder två rapporter till Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) i hopp om att få dem publicerade i Akademiens handlingar. De refuseras emellertid av Torbern Bergman, kemiprofessor i Uppsala.
1768 CWS flyttar till apoteket Föryllda Korpen i Stockholm, under apotekaren Johan Scharenberg. Möjligheterna till kemiska laborationer inskränks.
1770 Avhandlingen ”Försök med vinsten och dess syra”, skriven av Retzius och CWS gemensamt, sänds i Retzii namn till KVA och publiceras. CWS:s namn i tryck f.f.g. Här beskrivs upptäckten av en ny, organisk syra: vinsyran.

CWS flyttar till apoteket Uplands Vapen i Uppsala, under apotekaren Christian Ludwig Lokk och ges där tid att forska en dag i veckan.

Torbern Bergman får genom sin assistent Johan Gottlieb Gahn kontakt med CWS. CWS begraver gammalt groll mot Bergman och ett fruktbart samarbete inleds.

1771 CWS första avhandling under eget namn, ”Undersökning av flusspat och dess syra”, publiceras, den första av ett trettiotal. Avhandlingen beskriver upptäckten av ett nytt grundämne: fluor.
1774 Om Brun-Sten eller Magnesia och dess egenskaper” publiceras. Avhandlingen beskriver bl.a. upptäckten av grundämnena klor, mangan och barium.
1775 CWS väljs på förslag av Peter Jonas Bergius till ledamot av KVA.

Apotekaren Hindrich Pascher Pohl i Köping dör den 12 april. För att kunna driva apoteket vidare måste den 24-åriga änkan, Sara Margareta, f. Sonneman, anställa en provisor (behörig föreståndare). CWS erbjuds, accepterar och tillåts tillträda tjänsten, trots att han inte avlagt formell apotekarexamen (uppskov beviljas av Collegium medicum, där CWS är väl känd efter sitt arbete med 1775 års farmakopé). Han blir snabbt känd och uppskattad i staden som skicklig ”apotekare” och förblir kvar, även efter ett försök av apotekaren Peter Ekelin från Landskrona att köpa apoteket, vilket avbryts bl.a. efter landshövdingens ingripande (ett övertagande skulle bl.a. gjort CWS arbetslös).

1776 CWS får möjlighet att köpa apoteket i Köping. Sara Margareta Pohl stannar kvar som hushållerska.

I ”Underökning om Blåse-stenen” beskrivs upptäckten av den organiska urinsyran.

1777 I augusti publiceras ”Chemische Abhandlung von der Luft und dem Feuer”. Avhandlingen redovisar upptäckten av syret (som egentligen skett i Uppsala 1771-2).

Den 29 oktober tar CWS säte i KVA, den 11 november avlägger han apotekarexamen inför det församlade Collegium medicum. Som en gärd av aktning för den store vetenskapsmannen beslutar Collegium senare att efterskänka examinationsavgiften.

Efter återkomsten till sitt apotek lämnar CWS aldrig Köping.

1778 Försök med Blyerts, Molybdæna” innebär upptäckten av grundämnet molybden.

CWS erbjuds att efterträda Andreas Markgraf vid Kungl. Akademien i Berlin, men avböjer.

CWS kallas till hedersledamot av Gesellschaft Naturforschender Freunde i Berlin.

1779 I ”Försök med Blyerts, Plumbago” visar CWS att grafit består av kol.
1780 Om Mjölk och dess syra” innebär upptäckten av de organiska ämnena kasein, laktos och mjölksyra. I ”Om Mjölk-Såcker-Syra” beskrivs upptäckten av den organiska slemsyran.
1781 CWS flyttar apoteket till en nyinköpt fastighet (huset brinner senare ned 1889, då ett nytt apotekshus byggs på samma plats).

I ”Tungstens beståndsdelar” beskrivs upptäckten av grundämnet wolfram.

1782/3 Försök, beträffande det färgande ämnet uti Berlinerblå” beskriver dels upptäckten av cyanvätesyra, dels också syntesen av den ur kol, kaliumkarbonat och ammoniumklorid; detta kan anses vara den första organiska syntesen.
1783 Rön bträffande ett särskilt Socker-Ämne uti exprimerade Oljor och Fetmor” publiceras; här beskrivs bl.a. upptäckten av glycerol.
1784 Avhandlingen ”Anmärkning om Citron-Saft, samt sätt att crystallisera den samma” beskriver upptäckten av den organiska citronsyran. ”Om Rhabarber-jordens beståndsdelar, samt sätt att tilreda Acetosell-syran” beskriver upptäckten av den organiska oxalsyran, och ”Om Rhabarber-jordens närvaro uti flera vegetabilier” observationen att oxalsyra förekommer i flera olika växtarter.

CWS kallas till ledamot av Turins vetenskapsakademi.

1785 CWS får efterträda Torbern Bergman som associerad ledamot av Société Royale de Médecine i Paris (meddelandet kommer dock till Köping först efter CWS:s död). Han har också kallats till ledamot av Società Italiana (Verona) och Vetenskapssocieteten i Erfurt; inte heller buden om dessa utmärkelser tycks ha nått fram i tid.

I november försämras CWS:s hälsa.

1786 Om Sal essentiale Gallarum, eller Galläple-Salt” beskriver upptäckten av den organiska gallussyran.

Den 12 maj beskriver CWS sin sjukdom och ber om medicinska råd i ett brev till Abraham Bäck. Symptombilden tyder enligt den nutida läkaren Birger Strandell (d. 1993) på ledgångsreumatism i förening med hjärtfel.

Den 18 maj ingår CWS äktenskap med Sara Margareta Pohl och gör henne till sin universalarvinge.

Den 21 maj dör Carl Wilhelm Scheele.

Scheele och de alkemistiska symbolerna

av leg.apot. Bo Ohlson
När kemister i hela världen skall beskriva ämnens sammansättningar använder de idag det system av bokstavssymboler, som infördes i början av 1800-talet av J.Jac. Berzelius. En förutsättning för detta system var den då nyvunna insikten om grundämnenas natur och atomernas konstanta masstal. Även tidigare hade man naturligtvis haft behov av att systematiskt och entydigt kunna beskriva iakttagelserna vid kemiska försök, och man använde sig tämligen allmänt – även utanför kemisternas krets – av de grafiska symboler, som utvecklats inom alkemin. Bland dessa brukare fanns alltså Carl Wilhelm Scheele.

Nedan återges en tabell över ”de vigtigaste af Scheele begagnade kemiska tecknen”, hämtade ur Henric Theophilus Scheffers ”Chemiske föreläsningar…”, utgivna 1775 i Uppsala av Scheeles mentor Torbern Bergman. (här tagna ur Boklund, Uno: ”Carl Wilhelm Scheele – Bruna boken …”, sid. 338 – 339, Stockholm, 1961).

De alkemistiska symbolerna


Rummets läge i museet
Nästa rum
Tillbaka