Farmacihistoriska museet – Ex-tempore-rummet

”Ex tempore (paratus)” är naurligtvis latin, läkarnas och apotekarnas klassiska yrkesspråk, och betyder ”(beredd) för tillfället”, d.v.s. för en patient vid ett enda tillfälle.

Före läkemedelsindustrins framväxt kring förra sekelskiftet var detta den enda strategin för läkemedelstillverkning; den är fortfarande nödvändig för patienter med speciella vårdbehov och för dåligt hållbara läkemedel, och utgör i dagens Sverige ca 3% av all förskrivning – men den lever kvar i modern form vid tre av de fyra produktionsenheterna inom APL AB:s produktionsbolag samt vid ett antal sjukhusapotek!

I sitt ex-tempore-rum visar museet ett antal av de vågar och andra redskap, som använts – och alltså delvis fortfarande används – vid hantverksmässig tillverkning av läkemedel.

Översikt om det gamla medicinalviktsystemet

Medicinalvikten (som även kallades apoteksvikt) var ett viktsystem för läkemedel, som användes i Sverige åtminstone sedan mitten av 1600-talet tills det genom en förordning av år 1857 (SFS 1857:45) ersattes av den allmänna handelns viktualievikt fr.o.m. ingången av år 1863, och då enligt den reformerade ordning, vars skålpund (425,076 g) indelades efter decimalsystemet i 100 ort = 10.000 korn. Redan 1869 beslöt dock riksdagen (genom SFS 1869:41) att medicinalväsendet fr.o.m. 1870 skulle tillämpa det metriska kilogramsystemet.

Medicinalviktsystemet baserades på det senmedeltida Nürnbergs skålpund (libra, lb) = 356,28 g

1 skålpund (libra) = 12 uns (à 29,69 g)
1 uns = 2 lod (à 14,85 g)
1 lod = 4 drakmer (à 3,71 g)
1 drakma = 3 skrupler (à 1,237 g)
1 skrupel = 20 gran (à 61,85 mg)

Källor: Huvudsakligen Jansson, Sam Owen: ”Måttordboken”, sid. 26, Nordiska museets förlag, Stockholm, 1995.

Översikt över medicinalviktsystemet

Översikt över medicinalviktsystemet, från apoteket Gripen, Stockholm.

(Kopparstick i Nordiska museet, Stockholm, stundom inklistrat i husapotek o.likn. och här återgivet efter en kopia i Farmacihistoriska museet)

Pillerförsilvringsdosa av horn

En pillerförsilvringsdosa av horn.
Foto: Bo Ohlson

Ex-tempore-rummet


Rummets läge i museet
Nästa rum
Tillbaka