Helhetstänk i läkemedelsbehandling viktigt i läkares utbildning

Socialstyrelsen har skickat förslag till målbeskrivningar för Läkares specialiseringstjänstgöring på remiss. I denna lyfts bland annat läkemedelsbehandling.  Apotekarsocieteten saknar en beskrivning av vikten av samverkan i hela läkemedelskedjan med andra yrkesgrupper kring ordination, administrering, expediering, uppföljning, läkemedelsgenomgångar och hur samverkan och arbetssätt bör utformas i och med införandet av den nya nationella läkemedelslistan (NLL). Detta gäller i första hand samverkan med sjuksköterskor och farmaceuter, men även andra yrkesgrupper.

Läkemedel utgör en viktig del av behandlingen för många patienter och är ett område som är under snabb utveckling. Exempel på detta är den nya generationens läkemedel som ingår i definitionen ”precision medicine” och den ökade andelen äldre patientgrupper och multisjuka vilka ställer nya krav på såväl kunskap hos läkarna som processer vid införande av nya IT-stöd som exempelvis den nationella läkemedelslistan (NLL). Sammantaget leder dessa förändringar till behov av ökad samverkan mellan vårdens olika professioner såväl som möjliga förskjutningar i roller och ansvar för olika professioner kopplat till läkemedelskunskap/-användning.

Läs remissvaret här

 

Så skulle vi kunna förebygga brister på antibiotika

I dag hade Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten ett spännande frukostmöte i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens” med fokus på brister på antibiotika. Deltog gjorde Enrico Baraldi och Håkan Hanberger båda representanter för samverkansplattformen Platinea.  Snabbupphandling, säkerhetslager och AI var tre idéer som presenterades som förslag på lösningar.

Läs mer på Läkemedelsvärlden.se eller ta del av inspelningen från seminariet (endast medlemmar i Apotekarsocieteten). Läs mer om att bli medlem här

Sverige måste kunna delta i medicinsk forskning kring livshotande sjukdomar.

Sverige måste kunna delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar. Idag går inte det på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, skriver flera företrädare inom medicin och forskning i Dagens samhälle den 28 februari bla Karin Meyer Apotekarsocieteten. Utöver debattartikeln har en skrivelse skickats till regeringen. Skrivelse angående forskning på beslutsoförmögna vuxna

Viktig forskning inom akutsjukvård stoppas i Sverige

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

Grunden för all hälso- och sjukvård och forskning är att den ska utföras med patientens samtycke. Vår lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet bygger på förutsättningen att den enskilde har förmåga att själv vara delaktig i vården, och har förmåga att ge samtycke till vård, behandling och medverkan i medicinsk forskning.

Problemet är att hälso- och sjukvården dagligen måste ta ställning till vårdinsatser för vuxna som på grund av bristande beslutsförmåga inte kan säga ja eller nej till den aktuella vårdinsatsen. Det gäller personer med bestående beslutsoförmåga vid exempelvis funktionshinder eller allvarlig psykisk sjukdom – eller personer med tillfällig beslutsoförmåga, som medvetslösa patienter som drabbats av sjukdomar som stroke, hjärtstopp och hjärtinfarkt eller av svåra olycksfall.

Internationell forskning har lett till stora framsteg och ökad kunskap inom vården av patienter som kräver omedelbara insatser inom akutsjukvården och fortsatt vård på intensivvårdsavdelning. Några exempel är nya läkemedel inom infarktvård, tidigt avlägsnande av blodproppar vid stroke och tidig läkemedelsbehandling vid svåra olycksfall. Det här är forskning som lett fram till såväl minskat lidande och dödlighet för enskilda som lägre samhällsekonomiska kostnader.

Men för att den positiva utvecklingen ska fortsätta måste forskning kunna bedrivas. Patienter måste akut kunna inkluderas i kliniska studier omedelbart vid ankomst till sjukhus och följas under vårdtiden inom intensivvården. Beslut om vårdinsatser och deltagande i forskning måste fattas snabbt. I denna akuta situation kan patienten inte lämna sitt samtycke, utan är beslutsoförmögen till följd av medvetslöshet eller nedsövning. De flesta EU-länder har löst detta problem så att forskning kan bedrivas. Men inte Sverige.

EU-direktivet om kliniska läkemedelsprövningar, som infördes i svensk lagstiftning 2004, innebar att det blev omöjligt att genomföra kliniska prövningar på akut medvetslösa personer i Sverige. Problemet ligger dock inte hos EU utan i det svenska genomförandet av direktivet. Om patienten inte själv kan samtycka till forskningen ska samtycke enligt direktivet inhämtas av patientens ”legala ställföreträdare”. I den svenska läkemedelslagen angavs att det ska inhämtas från god man eller förvaltare samt anhörig. Problemet är att de flesta som hamnar i en nödsituation och blir medvetslösa saknar god man eller förvaltare. Därmed blir forskningen omöjlig att genomföra.

Regeringen kände redan 2003 till att det här var ett problem och menade då att de svenska reglerna skulle ses som provisoriska. Sedan dess har ett stort antal aktörer krävt förändringar i lagstiftningen. En statlig utredning i ämnet, ”Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)”, har legat på regeringens bord i över fyra år.

Nyligen skickade Statens medicinsk-etiska råd (Smer) ytterligare en skrivelse kring problematiken till regeringen. I skrivelsen lyfter Smer fram att rådet redan 2011 uppmärksammade regeringen på att nuvarande regler omöjliggör forskning på akut medvetslösa personer. Dessa patienter utestängs från utvecklingen av bättre metoder inom hälso- och sjukvården. Smer anser att regeringen måste agera för att frågan om beslutsoförmögna personer på hälso- och sjukvårdens område snarast ska få en lösning.

I dag står vi inför att en ny EU-förordning om kliniska läkemedelsprövningar ska införas i svensk lagstiftning. Förordningen ger möjligheter att i en nödsituation ge en första behandling inom ramen för en läkemedelsprövning utan att först inhämta samtycke. Men de bestämmelser i läkemedelslagen som ska komplettera EU-förordningen är så oklara att det även i fortsättningen kommer att finnas betydande hinder för forskning. Läkemedelslagens bestämmelser att samtycke ska inhämtas från god man eller förvaltare kommer att kvarstå.

Det innebär tyvärr att svenska patienter även i fortsättningen utestängs från möjligheten att få en ny effektiv behandling och bidra till utvecklingen av nya viktiga läkemedel. Och svenska läkare och forskare hindras från att utveckla vården.

Intensivvården på sjukhus runt om i landet får regelbundet förfrågningar från läkemedelsföretag om att delta i internationella kliniska läkemedelsprövningar eller från universiteten om akademiska studier i effekten av olika alternativa behandlingar. Denna forskning inom intensivsjukvården handlar oftast om patienter som drabbats av stroke, hjärtstopp eller hjärtinfarkt. Svaret från de svenska klinikerna blir alltid ett nej med hänvisning till lagstiftningen.

En erfaren överläkare inom intensivvården återger en förfrågan nyligen från det skandinaviska intensivvårdsnätverket. Den akademiska kliniska läkemedelsstudie som skulle genomföras gällde effekten hos intensivvårdspatienter av den beprövade receptfria magsårsmedicinen omeprazol, för att minska risken för magsår under intensivvårdstiden. Frågeställningen är mycket relevant för vården, och det läkemedel som skulle studeras anses harmlöst att ge patienten. Svaret blev ändå nej – Sverige kan inte medverka. Det här exemplet är vanligt förekommande inom akutsjukvården, berättar läkaren. Och tyvärr utmärker sig Sverige genom att vara i princip det enda EU-land där denna typ av studier inte kan genomföras.

Den nya EU-förordningen om medicintekniska produkter som trädde i kraft 2017 innebär förändrade förutsättningar även för kliniska prövningar av medicinteknik. Även i denna förordning återfinns begreppet ”legal ställföreträdare”, vilket i dag saknar definition på det medicintekniska området. I den utredning om anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik (Ds 2019:32) som just nu är ute på remiss föreslås samma typ av reglering av legalt ställföreträdarskap som i läkemedelslagen, nämligen genom god man eller förmyndare. Därmed uppstår liknande hinder för forskning på medicinteknik i Sverige. Potentiellt livräddande behandlingsmetoder för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke och hjärtinfarkt, kommer inte att kunna testas och utvecklas i Sverige.

Utöver detta är lagregleringen kring de svenska biobankerna föråldrad och i avsaknad av tydliga regler kring samtycke.

Vi som representerar olika aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn, med skilda uppdrag och roller, delar synen att vi måste få en lösning så att även svenska patienter kan delta i kliniska prövningar i akuta vårdsituationer. Det är inte rimligt att det som för över 15 år sedan av regeringen ansågs vara en provisorisk lösning fortfarande är ett faktum. I övriga nordiska länder och i nästan alla EU-länder har man sedan länge löst dessa frågor. Regeringen måste agera! 

Publicerad 28 februari i Dagens Samhälle

Precisionsmedicin kräver ny kunskap och nya arbetssätt

Strax före jul presenterade regeringen den nationella life science-strategin. Strategin är ett ramprogam med åtta olika insatsområden och målsättningar. Ett utvecklingsområde som lyfts i strategin är omställningen mot precisionsmedicin och där strategin lyfter att Sverige ska vara ett föregångsland inom området och för införande av precisionsmedicin i vården. För att få fram dessa nya behandlingar behövs ny kunskap och nya arbetssätt i hela kedjan från idé till färdig läkemedelsprodukt och i vården.

Apotekarsocieteten tillsammans med Precision Medcine Forum anordnar 4th Nordic Precision Medicine Forum 16-17 mars i Stockholm. Under kongressen arrangerar Sektionen för läkemedelsformulering en session på eftermiddagen den 16 mars kring utmaningarna vid formulering av produkter för  precisionsmedicin.

Dags att utreda om utbyte av läkemedel även utanför förmånen

Nu närmar sig genomförandet att läkemedel som förskrivs utanför förmånen kan bytas till ett innanför förmånen. TLVs förslag till ändringar i föreskrifterna tillstyrks av Apotekarsocieteten.

Som ett nästa steg uppmanar föreningen Socialdepartementet att utreda förutsättningarna för byte mellan två läkemedel som båda ligger utanför förmånen.

Till Apotekarsocietetens remissvar.

Tidigare remissvar i samma fråga

Dags att söka stipendier

Nu har vi öppnat ansökan för vårens stipendier. Sista ansökningsdag är 31 mars och stipendier kan sökas för aktiviteter som börjar efter den 1 juni 2020.

Vi vill särskilt uppmärksamma att det finns möjlighet att söka stipendier för deltagande i EUFEPS Annual Meeting 2020 i Göteborg i juni och till världskongressen HUPO 2020 i Stockholm i oktober.

Läs mer om stipendierna här

Anna Fornell mottagare av Phabian Award 2019

Anna Fornell från Lunds universitet är mottagare av Phabian Award 2019. Anna får utmärkelsen för sin avhandling ”Acoustic manipulation of cells and microbeads in droplet microfluidics”.

Motiveringen från juryn är : ”Anna Fornells avhandling innehåller ett innovativt sätt att transportera och separera celler och mikropartiklar i mikrofluidiska system med hjälp av ultraljud. Tekniken innebär att små droppar av vatten som innehåller celler etc. transporteras i ett flöde av olja. Genom att variera styrkan och geometrin av ultraljudet kan t.ex. celler anrikas i olika flödesvägar. Fortsatt forskning kommer bl.a. att fokuseras på möjligheter att utföra analytiskt kemiska operationer i de separerade cellerna.”

Phabian Award delas ut av Sektionen för läkemedelsanalys inom Apotekarsocieteten. Priset instiftades 2004 som ett årligt stipendium för bästa svenska doktorsavhandling inom området farmaceutisk och biomedicinsk analys –The Phabian Award. Namnet är som framgår en anglifierad förkortning av föreningens ansvarsområde. Förutom äran omfattar stipendiet 25 000 kronor.

 

”Låt 20-talet bli årtiondet för kliniska prövningar”

Nu måste det bli verkstad efter alla utredningar om hur antalet kliniska prövningar i Sverige ska öka skriver Apotekarsocietetens vd Karin Meyer i en blogg på Läkemedelsvärlden.se

Gör som vår kunskapstomte och bli en del av Apotekarsocietetens nätverk

Apotekarsocieteten är den mötesplatsen för alla som arbetar med läkemedel och medicinteknik. Det spelar ingen roll vilket yrke du har, vilket företag du jobbar på eller var kedjan du är verksam – det är läkemedel och medicinteknik som är vårt gemensamma intresseområde.

Bli medlem nu och få boken ”Läkemedel som förändrat världen” som välkomstgåva. Läs mer här.

Rapport från PLATINEA föreslår nationella lager för antibiotika

Samverkansplattformen PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) som är ett Vinnova-finansierat projekt har kommit med sin första delrapport. Denna har fokus på problem med tillgång på antibiotika inom den slutna vården och i rapporten föreslås att nationella lager bör inrättas. I arbetet har bl a representanter från Apotekarsocietetens sektion för sjukvårdsfarmaci deltagit.

Läs mer på Läkemedelsvärlden.se