MedTech inspirationsföreläsning: Medituner

Inspireras inom medicinteknik

Sektionen för medicinteknik har i en serie föreläsningar gett olika personer möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och inspirera andra. En ny föreläsning med Mats Högberg från Pharmacolog kommer Online den 26 maj. Läs mer och anmäl dig här

Du har även möjlighet att som medlem i Apotekarsocieteten ta del av de tidigare föreläsningarna här. Inloggning krävs.

  • MedTech inspirationsföreläsning: Medituner, Björn Nordlund från 17 sep 2019
  • MedTech inspirationsföreläsning: IVD bolagsresa – Fredrik Dahl från 19 maj 2019
  • MedTech inspirations­föreläsning: Kontigo Care, Maria Winkvist från 28 mars 2019

Bästa nätverket säger Oliver om Apotekarsocieteten

För Oliver Degerstedt passar det perfekt att vara med i Apotekarsocieteten.

– Jag blir inbjuden till seminarier, workshops och andra event inom life science, säger doktoranden som studerar farmaceutisk vetenskap på Uppsala universitet.

Oliver är en av många som uppskattar värdet av att vara medlem i Apotekarsocieteten. Välkommen du också!

Läs mer i intervjun hos Naturvetarna

Uppskjuten NLL ger möjlighet till översyn av finansiering

Regeringens förslag om att skjuta fram införandet av nationella läkemedelslistan ger möjligheter till översyn av finansieringsmodellen. Apotekarsocieteten anser inte att det är rimligt att den sista länken i läkemedelskedjan, dvs öppenvårdsapoteken, ska stå för hela finansieringen av NLL.

Apotekarsocietetens remissvar

Läs om regeringens förslag att skjuta fram införandet på Läkemedelsvärlden.se

 

Ta del av inspelade aktiviteter i efterhand som medlem i Apotekarsocieteten

Du vet väl om att du som medlem i Apotekarsocieteten kan ta del av flera av de aktiviteter som anordnas i efterhand? Du hittar dem här och kan ta del av dem efter inloggning. Du som ännu inte är medlem blir det enkelt här

Tål att upprepas: Kliniska studier av produkter för svårt sjuka måste kunna göras

För att kunna utveckla produkter för kritiska tillstånd är det nödvändigt att i vissa lägen kunna genomföra kliniska studier på personer som är beslutsoförmögna.  Det gäller studier för både läkemedel och medicintekniska produkter. Frågan är aktuell igen med anledning av remissen ”Anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik – del 2”, Ds 2019:32  från Socialdepartementet.

Apotekarsocieteten lyfter i sitt remissvar att det är mycket angeläget att få till stånd en bättre reglering för att i praktiken möjliggöra att en lagligen utsedd ställföreträdare verkligen kan lämna samtycke å en försökspersons vägnar. Lagstiftningsförslaget att en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken ska vara den lagligen utsedda ställföreträdaren innebär tyvärr inte att man löser problemet, vilket också framgår av promemorian. Vikten av att snarast lösa denna problematik kan inte nog understrykas och gäller samtliga kliniska studier.

Apotekarsocieteten har tillsammans med flera andra aktörer nyligen (2020-02-28) lyft behovet av en bättre reglering i en skrivelse till regeringen.

 

Karolinska Universitetssjukhuset söker apotekare för timanställning

Med anledning av det nya coronaviruset (Covid-19) har vårdbehovet ökat. I hela landet sker det en stor omställning för att öka vårdkapaciteten och därmed ett ökat behov av personal. Stockholm är just nu den region som är hårdast drabbad och i takt med att antalet patienter ökar så ökar även behovet av apotekare.

Apotekarsocieteten samlar många professioner inom läkemedelsområdet, däribland apotekare, och skickar därför detta vidare till medlemmar i vårt nätverk. Om du själv inte är apotekare kanske du har någon i ditt nätverk som kan vara intresserad. Läs mer här.

Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten

Inte rimligt att apoteken ska stå för hela finansieringen av NLL

Apotekarsocieteten anser inte att det är rimligt att den sista länken i läkemedelskedjan, dvs öppenvårdsapoteken, ska stå för hela finansieringen av NLL. Apotekarsocieteten föreslår därför en översyn av finansieringsmodellen och att parterna involveras i denna för att hitta alternativa och kompletterande lösningar för finansiering av NLL.

Detta lyfter Apotekarsocieteten i sitt remissvar till E-hälsomyndighetens remiss på förslaget till nya föreskrifter om avgifter för den som har tillstånd att driva öppenvårdsapotek samt upphävande av TLVFS 2014:5.

Helhetstänk i läkemedelsbehandling viktigt i läkares utbildning

Socialstyrelsen har skickat förslag till målbeskrivningar för Läkares specialiseringstjänstgöring på remiss. I denna lyfts bland annat läkemedelsbehandling.  Apotekarsocieteten saknar en beskrivning av vikten av samverkan i hela läkemedelskedjan med andra yrkesgrupper kring ordination, administrering, expediering, uppföljning, läkemedelsgenomgångar och hur samverkan och arbetssätt bör utformas i och med införandet av den nya nationella läkemedelslistan (NLL). Detta gäller i första hand samverkan med sjuksköterskor och farmaceuter, men även andra yrkesgrupper.

Läkemedel utgör en viktig del av behandlingen för många patienter och är ett område som är under snabb utveckling. Exempel på detta är den nya generationens läkemedel som ingår i definitionen ”precision medicine” och den ökade andelen äldre patientgrupper och multisjuka vilka ställer nya krav på såväl kunskap hos läkarna som processer vid införande av nya IT-stöd som exempelvis den nationella läkemedelslistan (NLL). Sammantaget leder dessa förändringar till behov av ökad samverkan mellan vårdens olika professioner såväl som möjliga förskjutningar i roller och ansvar för olika professioner kopplat till läkemedelskunskap/-användning.

Läs remissvaret här

 

Så skulle vi kunna förebygga brister på antibiotika

I dag hade Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten ett spännande frukostmöte i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens” med fokus på brister på antibiotika. Deltog gjorde Enrico Baraldi och Håkan Hanberger båda representanter för samverkansplattformen Platinea.  Snabbupphandling, säkerhetslager och AI var tre idéer som presenterades som förslag på lösningar.

Läs mer på Läkemedelsvärlden.se eller ta del av inspelningen från seminariet (endast medlemmar i Apotekarsocieteten). Läs mer om att bli medlem här

Sverige måste kunna delta i medicinsk forskning kring livshotande sjukdomar.

Sverige måste kunna delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar. Idag går inte det på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, skriver flera företrädare inom medicin och forskning i Dagens samhälle den 28 februari bla Karin Meyer Apotekarsocieteten. Utöver debattartikeln har en skrivelse skickats till regeringen. Skrivelse angående forskning på beslutsoförmögna vuxna

Viktig forskning inom akutsjukvård stoppas i Sverige

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

Grunden för all hälso- och sjukvård och forskning är att den ska utföras med patientens samtycke. Vår lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet bygger på förutsättningen att den enskilde har förmåga att själv vara delaktig i vården, och har förmåga att ge samtycke till vård, behandling och medverkan i medicinsk forskning.

Problemet är att hälso- och sjukvården dagligen måste ta ställning till vårdinsatser för vuxna som på grund av bristande beslutsförmåga inte kan säga ja eller nej till den aktuella vårdinsatsen. Det gäller personer med bestående beslutsoförmåga vid exempelvis funktionshinder eller allvarlig psykisk sjukdom – eller personer med tillfällig beslutsoförmåga, som medvetslösa patienter som drabbats av sjukdomar som stroke, hjärtstopp och hjärtinfarkt eller av svåra olycksfall.

Internationell forskning har lett till stora framsteg och ökad kunskap inom vården av patienter som kräver omedelbara insatser inom akutsjukvården och fortsatt vård på intensivvårdsavdelning. Några exempel är nya läkemedel inom infarktvård, tidigt avlägsnande av blodproppar vid stroke och tidig läkemedelsbehandling vid svåra olycksfall. Det här är forskning som lett fram till såväl minskat lidande och dödlighet för enskilda som lägre samhällsekonomiska kostnader.

Men för att den positiva utvecklingen ska fortsätta måste forskning kunna bedrivas. Patienter måste akut kunna inkluderas i kliniska studier omedelbart vid ankomst till sjukhus och följas under vårdtiden inom intensivvården. Beslut om vårdinsatser och deltagande i forskning måste fattas snabbt. I denna akuta situation kan patienten inte lämna sitt samtycke, utan är beslutsoförmögen till följd av medvetslöshet eller nedsövning. De flesta EU-länder har löst detta problem så att forskning kan bedrivas. Men inte Sverige.

EU-direktivet om kliniska läkemedelsprövningar, som infördes i svensk lagstiftning 2004, innebar att det blev omöjligt att genomföra kliniska prövningar på akut medvetslösa personer i Sverige. Problemet ligger dock inte hos EU utan i det svenska genomförandet av direktivet. Om patienten inte själv kan samtycka till forskningen ska samtycke enligt direktivet inhämtas av patientens ”legala ställföreträdare”. I den svenska läkemedelslagen angavs att det ska inhämtas från god man eller förvaltare samt anhörig. Problemet är att de flesta som hamnar i en nödsituation och blir medvetslösa saknar god man eller förvaltare. Därmed blir forskningen omöjlig att genomföra.

Regeringen kände redan 2003 till att det här var ett problem och menade då att de svenska reglerna skulle ses som provisoriska. Sedan dess har ett stort antal aktörer krävt förändringar i lagstiftningen. En statlig utredning i ämnet, ”Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)”, har legat på regeringens bord i över fyra år.

Nyligen skickade Statens medicinsk-etiska råd (Smer) ytterligare en skrivelse kring problematiken till regeringen. I skrivelsen lyfter Smer fram att rådet redan 2011 uppmärksammade regeringen på att nuvarande regler omöjliggör forskning på akut medvetslösa personer. Dessa patienter utestängs från utvecklingen av bättre metoder inom hälso- och sjukvården. Smer anser att regeringen måste agera för att frågan om beslutsoförmögna personer på hälso- och sjukvårdens område snarast ska få en lösning.

I dag står vi inför att en ny EU-förordning om kliniska läkemedelsprövningar ska införas i svensk lagstiftning. Förordningen ger möjligheter att i en nödsituation ge en första behandling inom ramen för en läkemedelsprövning utan att först inhämta samtycke. Men de bestämmelser i läkemedelslagen som ska komplettera EU-förordningen är så oklara att det även i fortsättningen kommer att finnas betydande hinder för forskning. Läkemedelslagens bestämmelser att samtycke ska inhämtas från god man eller förvaltare kommer att kvarstå.

Det innebär tyvärr att svenska patienter även i fortsättningen utestängs från möjligheten att få en ny effektiv behandling och bidra till utvecklingen av nya viktiga läkemedel. Och svenska läkare och forskare hindras från att utveckla vården.

Intensivvården på sjukhus runt om i landet får regelbundet förfrågningar från läkemedelsföretag om att delta i internationella kliniska läkemedelsprövningar eller från universiteten om akademiska studier i effekten av olika alternativa behandlingar. Denna forskning inom intensivsjukvården handlar oftast om patienter som drabbats av stroke, hjärtstopp eller hjärtinfarkt. Svaret från de svenska klinikerna blir alltid ett nej med hänvisning till lagstiftningen.

En erfaren överläkare inom intensivvården återger en förfrågan nyligen från det skandinaviska intensivvårdsnätverket. Den akademiska kliniska läkemedelsstudie som skulle genomföras gällde effekten hos intensivvårdspatienter av den beprövade receptfria magsårsmedicinen omeprazol, för att minska risken för magsår under intensivvårdstiden. Frågeställningen är mycket relevant för vården, och det läkemedel som skulle studeras anses harmlöst att ge patienten. Svaret blev ändå nej – Sverige kan inte medverka. Det här exemplet är vanligt förekommande inom akutsjukvården, berättar läkaren. Och tyvärr utmärker sig Sverige genom att vara i princip det enda EU-land där denna typ av studier inte kan genomföras.

Den nya EU-förordningen om medicintekniska produkter som trädde i kraft 2017 innebär förändrade förutsättningar även för kliniska prövningar av medicinteknik. Även i denna förordning återfinns begreppet ”legal ställföreträdare”, vilket i dag saknar definition på det medicintekniska området. I den utredning om anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik (Ds 2019:32) som just nu är ute på remiss föreslås samma typ av reglering av legalt ställföreträdarskap som i läkemedelslagen, nämligen genom god man eller förmyndare. Därmed uppstår liknande hinder för forskning på medicinteknik i Sverige. Potentiellt livräddande behandlingsmetoder för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke och hjärtinfarkt, kommer inte att kunna testas och utvecklas i Sverige.

Utöver detta är lagregleringen kring de svenska biobankerna föråldrad och i avsaknad av tydliga regler kring samtycke.

Vi som representerar olika aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn, med skilda uppdrag och roller, delar synen att vi måste få en lösning så att även svenska patienter kan delta i kliniska prövningar i akuta vårdsituationer. Det är inte rimligt att det som för över 15 år sedan av regeringen ansågs vara en provisorisk lösning fortfarande är ett faktum. I övriga nordiska länder och i nästan alla EU-länder har man sedan länge löst dessa frågor. Regeringen måste agera! 

Publicerad 28 februari i Dagens Samhälle