Apotekarsocieteten: Bra med införandet av Oredlighetsnämnd för forskning men förtydliga kring samarbete med andra aktörer

Betänkandet ”Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning” har varit ute på remiss. Redan som Karin Meyer, Apotekarsocietetens VD framförde när utredningen presenterades ser Apotekarsocieteten positivt på förslaget.

– Som vi sagt tidigare är förslaget om inrättandet av nationell oredlighetsnämnd ett steg i rätt riktning för att få till en högre grad av transparens och rättssäkerhet för alla inblandade. Då utredningens förslag ska gälla forskning vid alla statliga universitet och högskolor har vi i vårt remissvar lyft vikten av att förtydliga ansvarsfördelningen vid forskningssamarbete med andra aktörer, säger Karin Meyer.

– Detta gäller inte minst medicinsk forskning där utveckling av läkemedel och medicinteknik ofta sker i samarbete med privata aktörer. Exempel på detta är universitetsanställda forskare som även har egna företag eller att företag anlitar universitets/landstingsanställda forskare som prövare i kliniska prövningar. I dessa fall behövs ett förtydligande om vilka delar av verksamheten som kan granskas enligt denna nya lagstiftning om oredlighet utan att näringsfriheten hotas.

I betänkandet finns förslag om att en svensk nationell uppförandekod gällande god forskningssed ska upprättas och tas fram av Vetenskapsrådet, Oredlighetsnämnden och det svenska forskarsamhället.

– En gemensam bild av vad som är god forskningssed är ett viktigt ramdokument för att kunna förebygga forskningsfusk. För att denna ska få genomslagskraft i hela forskarsamhället är det viktigt att i detta arbete även andra aktörer deltar inklusive industrin. Vi föreslår att Vetenskapsrådet ska vara samordnare för detta arbete.

Inom området medicinsk forskning och kliniska prövningar är det många förändringar på gång.

– Det är därför mycket viktigt att införandet av denna nya nämndmyndighet sker i samklang med införandet av ny organisation för etikprövning för att uppnå en helhetssyn på forskningsetiska frågeställningar. Inte minst när det gäller medicinsk forskning till vilken forskning inom läkemedel och medicinteknik hör. Detta är viktigt inte bara inom Sverige utan även för Sveriges konkurrenskraft globalt inom life science, menar Karin Meyer.
Apotekarsocietetens remissvar